Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mäktig rökplym steg ur skorstenen och — »Sjung om
studentens . . .» tonade det från akterdäck, sedan
messingen tystnat.
Ja, så förunderlig en morgon detta varit.
När ångaren försvunnit, som en mörk liten prick
in i ljus- och böljeglittret, löstes Berndt av. Men gå
till kojs? — nej! Han stod och hängde över spetet
på backen — det var på det gamla, nu länge sedan
utrangerade fyrskeppet — och det spelade och
dansade och sjöng inom honom. Det smällde av
flaggduk, och — ål vilket fnitter, vilka skratt, vilka små
ljusa skri upp i falsett, skri, som rent gjorde honom
het och huvudyr och vanvettig.
Det där minnet hade lekt för honom i många,
många år. Ryckt i honom, ropat: kom med oss!
Bort till livet och allt, som hör livet till. Kom!
Men han var som fastkedjad här på denna lilla
fläck: en rödmålad plåtskopa med ett litet trädäck
att gå på — elva steg åt höger, elva steg åt
vänster.
Elva steg.
»Syns något?»
Det var fyrmästarens likgiltiga fråga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
