Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUR HAN SEGRADE
Högklint stod kärv och grå över byn, med
sydsidans sparsamma bärgflora brunbränd av
stekande julisol. Så var det alltid. Så långt folk mindes
tillbaka, satte våren och hösten nytt liv i de sega
rötterna, men vinter och sommar togo alltid död på det,
som spirade upp. Och ändå tröttnade aldrig de små
stråna, de få och blodfattiga bladen att söka sig
fram, så snart tillfälle gavs.
Ätt tro och att bjuda till, att aldrig ge tappt, trots
motigheter, det var läran, de predikade.
Men varför gjorde hon nu också på det där sättet
jämt! Ville hon, eller ville hon inte? Var det
mening i hennes nej, var det allvar i hennes ja. Eller
var det bara lek med en ung man?
Halvar Ändersson drev ekkäppen mot en stenkant,
så att han fick bara det, som varit påkens handtag
kvar i näven.
Å, den tösen, den tösen!
Tio gånger så visst som en, hade han rusat iväg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
