- Project Runeberg -  Från Neros dagar (Quo vadis?) /
93

(1905) [MARC] Author: Henryk Sienkiewicz Translator: Vera von Kræmer With: Adriano Minardi
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 93 —

Petronius funderade en stund och sade:

»Man påstår, att Poppæa hyllar den judiska religionen och tror på
onda andar. Kejsaren är vidskeplig. Om vi sprida ut ryktet att onda
andar förde bort Lygia, skall det tros, i synnerhet som hvarken kejsaren
eller Aulus Plautius har tagit henne; hennes flykt var verkligen
hemlighetsfull. Lygiern kan ej ha gjort det ensam, han måste ha haft hjälp.
Och hvar kunde en slaf under loppet af en dag samla ihop så mycket
folk?»

»Slafvarna hjälpa hvarandra i Rom.»

»Somliga betala stundom sådant med sitt blod. Det är sant, att
de understödja hvarandra sinsemellan, men icke några mot andra. I
detta fall visste de, att ansvar och straff skulle falla öfver ditt folk.
Om du inger dem tanken på onda andar, skola de genast säga, att de
sågo dem med egna ögon, emedan de vilja rättfärdiga sig inför dig.
Fråga en af dem på prof, om han ej såg dessa andar fara i väg med
Lygia genom luften, och han skall genast svära vid Zeus’ blixt att han
såg dem.»

Vinicius, som också var vidskeplig, såg på Petronius med en plötslig
och stor förskräckelse.

»Om Ursus ej haft några till hjälp och ej kunnat taga henne ensam,
hvem har då tagit henne?»

Petronius brast i skratt.

»Se där,» sade han, > de skola tro det, då du själf redan till hälften
gör det. Sådana äro ni, som förlöjliga gudarna. De skola tro det och
ej söka efter henne. Under tiden skola vi flytta henne någonstädes
långt utom staden, i någon af dina eller mina villor.»

»Men hvem har hjälpt henne?»

»Hennes trosförvandter,» svarade Petronius.

»Hvilka äro de? Hvilken gud dyrkar hon? Jag borde veta det
bättre än du.»

»Nästan hvar kvinna i Rom tillber någon, olik de andras. Det är
nästan utom allt tvifvel, att Pomponia uppfostrat henne i tron på den
gud hon själf dyrkar — hvilken det är, vet jag ej. En sak är viss, att
ingen har sett henne offra till våra gudar i något tempel. De hafva till
och med anklagat henne för att vara kristen, men det är ej möjligt.
En familjedomstol friade henne från den beskyllningen. Man säger, att
de kristna icke endast tillbedja ett åsnehufvud, utan äro människosläktets
fiender och tillåta de nedrigaste brott. Pomponia kan ej vara kristen,
då hennes dygd är allmänt känd, och en fiende till människor kunde ej
behandla slafvar så som hon gör.»

»Ingenstädes behandlas de så väl som hos Aulus,» inföll Vinicius.

»Å, Pomponia nämnde för mig om en gud, som skulle vara mäktig
och barmhärtig. Hvar hon gjort af alla de andra är hennes sak, det
är nog att hennes Logos icke kan vara mycket mäktig, snarare måtte
han vara en mycket svag gud, då han endast har två anhängare —
Pomponia och Lygia — och Ursus på släp. Det måste vara så, att det
finns flera anhängare och att de hjälpt Lygia.»

»Deras tro anbefaller förlåtelse,» sade Vinicius. »Hos Acte träffade
jag Pomponia, som sade till mig: Må Gud förlåta det onda du gjort
oss och Lygia!’»

»Tydligen är deras gud någon mycket mild förmyndare. Ha! Låt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:13:50 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/neros/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free