- Project Runeberg -  Från Neros dagar (Quo vadis?) /
123

(1905) [MARC] Author: Henryk Sienkiewicz Translator: Vera von Kræmer With: Adriano Minardi
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI - XVII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 123 —

lyssnade med en viss glädje till hvad Chilo förtäljde. Ehuru hans
känslor för Lygia stundom kunde närma sig hat, kände han sig tröstad,
då han hörde, att den lära, som hon och Pompania tillhörde, hvarken
var brottslig eller afskyvärd. Men en egendomlig känsla, som han ej
rätt kunde förklara, uppsteg inom honom och sade honom, att det ändå
vore just denna dyrkan af Kristus, okänd och hemlighetsfull, som
skapade en skiljemur mellan honom och Lygia. Och han började frukta
och hata denna lära.

SJUTTONDE KAPITLET.

Det betydde verkligen mycket för Chilo att undanrödja Glaucus,
som, ehuru han var mycket gammal, ingalunda var ålderdomssvag I
hvad Chilo berättade för Vinicius låg en del sanning. Han hade känt
Glaucus, hade förrådt honom, sålt honom åt röfvare, beröfvat honom
hans familj, hans egendom, utlämnat honom åt mördare. Men minnet
af dessa händelser hade ej synnerligen tyngt på hans sinne, ty han hade
öfvergifvit honom döende, icke på ett härbärge, utan på ett fält vid
Minturna. Han hade icke förutsett, att Glaucus, döende som han var,
kunde återvinna sina krafter och komma till Rom. Och därför blef
ban verkligen slagen af förskräckelse, då han återsåg honom i bönhuset,
och hans första tanke var att uppgifva sökandet.

Men å andra sidan ingaf honom Vinicius än större fasa. Han
förstod, att han hade att välja mellan fruktan för Glaucus och förföljande
och hämnd af en mäktig patricier, till hvilkens hjälp utan tvifvel en
annan, ännu mäktigare skulle komma, nämligen Petronius. Och han
tvekade ej längre. Det var bättre att hafva svagare fiender än starka,
och ehuru hans fega natur darrade för att gå blodigt till väga, insåg
han, att Glaucus måste dödas.

För ögonblicket gällde det att finna folk att utföra detta dåd, och
ban vände tankarna åt det håll, han under sitt samtal med Vinicius
utpekat. Han, som oftast tillbragte sina nätter på gästhus och tog
härbärge där bland män utan tak öfver hufvudet, män utan heder och tro,
kunde lätt få reda på folk, som åtoge sig hvad som helst, men ännu
lättare sådana, som, om de komme hans afsikter på spåren, visserligen
kunde börja sitt arbete, men sedan de väl fått handpenning, aftvinga
honom hela summan under hotelser att annars lämna honom i rättvisans
händer. Dessutom erfor Chilo en begynnande motvilja mot dessa
utblottade, osmakliga och fattiga figurer, som ströko omkring misstänkta
hus i Suburra eller kvarteren på andra sidan Tibern. Som han dömde
alla efter sig själf och icke tillfyllest gjort sig förtrogen med de kristnas
åskådning, föreställde han sig, att bland dem skulle han lätteligen finna
villiga verktyg. Eftersom de tycktes honom mer redbara än andra,
beslöt han att vända sig till dem och framställa saken så, att de skulle
utföra den, icke för pengarnas skull, utan af religiösa motiv.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:18:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/neros/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free