- Project Runeberg -  Från Neros dagar (Quo vadis?) /
130

(1905) [MARC] Author: Henryk Sienkiewicz Translator: Vera von Kræmer With: Adriano Minardi
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 130 —

oskyldig? Hur kunde han taga ett nytt mord på sitt samvete, en nv
synd, en ny förolämpning mot Lammet?

»Det är ingen tid öfrig för undersökningar, min son,» sade Chilo.
»Förrädaren skall skynda raka vägen från Ostranium till kejsaren i
Antium, eller dölja sig hos en viss patricier, som han tjänar. Jag skall
gifva dig ett tecken. Om du visar det efter Glaucus’ död, skola biskopen
och aposteln välsigna din gärning.»

I det han yttrade detta, tog han fram ett litet mynt och sökte i sitt
bälte efter en knif, och när han funnit den, ristade han med spetsen på
sestertien tecknet af ett kors. Detta mynt gaf han Urban.

»Här är Glaucus’ dom, och ett tecken för dig. Om du visar detta
för biskopen efter Glaucus’ död, skall han förlåta dig det mord, du har
begått, utan att du ville det.»

Arbetaren sträckte ofrivilligt ut handen efter myntet, men ban hade
ännu det första mordet i för friskt minne, och han erfor en känsla af
förskräckelse.

»Fader,» sade han med bönfallande röst, »tar du detta dåd på ditt
samvete, och har du själf hört Glaucus förråda sina bröder?»

Chilo förstod, att han måste gifva bevis, namn, annars skulle
tvifvel få insteg i jättens hjärta. Men plötsligen fick han en lycklig
ingifvelse.

»Hör på, Urban,» sade han, »jag bor i Korinth, men jag kommer
från Kos, och här i Rom undervisar jag en viss tjänarinna vid namn
Eunice i den kristna läran. Hon är vestiplica hos en vän till kejsaren,
Petronius. Där i huset har jag hört, hur Glaucus tänker förråda alla
de kristna, och dessutom har han lofvat en annan af kejsarens vänner,
Vinicius, att linna reda på en viss jungfru åt honom bland de kristna.»

Han hejdade sig och såg förvånad på arbetaren, hvars ögon
plötsligen gnistrade som ett vildt djurs, och hvars ansikte fick ett uttryck af
vanvettigt raseri och hot.

»Hvad är det?» frågade Chilo nästan rädd.

»Ingenting fader. I morgon skall jag döda Glaucus »

Greken teg. Efter ett ögonblick tog han jättens arm, vände honom
så, alt månljuset föll rakt på hans ansikte, och betraktade honom skarpt.
Han tvekade inom sig mellan att fråga vidare och få allt klart, eller alt
denna gång stanna vid hvad han fått veta eller gissade sig till.

Till slut segrade hans medfödda försiktighet. Han drog djupt efter
andan några gånger, så lade han åter sin hand på arbetarens hufvud
och frågade högtidligt och med eftertryck:

»I det heliga dopet gafs dig namnet Urban?»

»Ja, fader.»

»Frid vare med dig då, Urban!»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:13:50 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/neros/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free