- Project Runeberg -  Från Neros dagar (Quo vadis?) /
142

(1905) [MARC] Author: Henryk Sienkiewicz Translator: Vera von Kræmer With: Adriano Minardi
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XX

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 142 —

kunde ej i mörkret urskilja särskilda ställen. Oupphörligt kommo de
in på någon trång passage, eller till ett stycke af en mur eller något
brädskjul, hvilket allt han ej kom ihåg sig ha sett i stadens utkanter.
Slutligen syntes månens rand sticka fram bakom molnen och lysa upp
platsen bättre än de dunkla facklorna. Längst bort började slutligen
någonting lysa, likt en eld eller skenet af en fackla. Vinicius vände sig
till Chilo.

»Är det Ostranium?» frågade han.

Chilo, på hvilken natten, den ödsliga omgifningen och de spöklika
gestalterna gjorde ett djupt intryck, svarade med något osäker stämma:

»Jag vet icke, herre. Jag har aldrig varit i Ostranium. Men de
kunde gärna prisa sin gud litet närmare staden.»

Efter ett ögonblick tillade han, af behof att få tala och stärka
sitt mod:

»De komma tillsammans som mördare, ändock de ej ha tillåtelse
att döda, så vida icke den där lygiern har bedragit mig på ett nedrigt
sätt.»

Vinicius, som gick och tänkte på Lygia, var äfven förvånad öfver
alla försiktighetsmått och öfver den hemlighetsfullhet, under hvilken
hennes trosförvanter samlades för att höra sin öfverstepräst, och med
tanke därpå sade han :

»Som alla religioner har denna sina anhängare midt ibland oss.
Men de kristna äro ju en judisk sekt. Hvarför samlas de här, då det
finns tempel i Trans-Tiber, där judarna vid ljus dag förrätta sina offer?»

»Judarna, herre, äro deras bittraste fiender. Jag har hört, att före
den nuvarande kejsarens tid kom det nästan till öppet krig mellan de
kristna och judarna. Dessa utbrott föranledde kejsar Claudius att
utdrifva alla judar, men nu är förordningen upphäfd. De kristna hålla
sig undan från alla judar och från dem, som anklaga dem för brott
och hata dem.»

De gingo tysta en stund, tills Chilo, hvilkens fruktan stegrades, ju
längre bort de kommo från staden, sade:

»Då jag återvände från Euricius’ bod, lånade jag en peruk af en
barberare och dessutom så har jag lagt bönor i näsan. De kunna icke
känna igen mig, men om de göra det, skola de ej döda mig. De äro
icke ondskefulla. De äro till och med präktiga människor. Jag aktar
och älskar dem.»

»Sök icke ställa dig in hos dem med förhastade loftal,» sade
Vinicius skarpt.

De gingo nu ned i en trång fördjupning, som stängdes af två
grafvar, öfver hvilka en bro var lagd. Månen trädde fram bakom
molnen, och vid slutet af fördjupningen sågo de en mur, tätt bevuxen
med murgröna, som glänste likt silfver i månljuset. Det var Ostranium.

Vinicius’ hjärta slog nu än häftigare. Vid ingången affordrade två
stenbrvtare dem lösen. Inom ett ögonblick stodo Vinicius och hans
följeslagare på en mycket rymlig plats, på alla sidor omgifven af murar.
Här och där funnos enstaka minnesvårdar, och i midten var ingången
till själfva grafhvalfvet eller kryptan. Längst ned i hvalfvet, under
jorden, voro grafvar belägna, framför ingången spelade en fontän. Men
många människor kunde ej få rum därinne, och följaktligen gissade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:13:50 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/neros/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free