Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 163 —
som underhölls på statens bekostnad och följaktligen var sysslolös, steg
man senare upp, om vintern.
Chilo kände sig alldeles kall efter att ha suttit en stund, därför
reste han sig, och sedan han öfvertygat sig om att han hade sin börs
kvar, gick han nu med betydligt långsammare steg tillbaka mot floden.
»Jag får väl se Crotons kropp någonstädes,» tänkte han. »A, gudar!
Om denne lygier är en människa, kan han förskalfa sig millioner
sester-tier inom ett år, ty om han dräpt Croton, så lätt som om han varit en
valp, hvem kan då motstå honom? Han skulle få så mycket pengar han
själf väger för hvar gång han visade sig på arenan. Han bevakar denna
jungfru bättre än Cerberus vaktar Hades. Men må Hades sluka honom !
Jag vill icke ha någonting med honom att göra. Han är mig alltför
svår. Men hur skall jag nu bära mig åt? Det har händt något
förfärligt. Om han knäckt en sådan man som Croton, kan man vara säker
på att Vinicius själf går omkring detta förbannade hus och jämrar sig
och väntar på att blifva begrafven. Vid Castor! Han är ju en patricier,
en vän till kejsaren, släkting till Petronius, en man, som är känd i hela
Rom, en militärtribun. Hans död kan ej passera ostraffad. Om jag
skulle gå till pretorianerna eller stadsvakten?»
Men han hejdade sig och sade efter ett ögonblick för sig själf:
»Ve mig! Hvem förde honom till detta hus, om icke jag! Hans
frigifna och hans slafvar veta, att jag kom till honom, och några veta
hvarför. Hvad kommer att hända, om jag blir misstänkt för att ha
utpekat för honom detta hus, där han blifvit dödad ? Fastän det skulle
framgå inför domstolen, att jag ej önskat hans död, kommer man ändå
att säga, att jag varit orsaken till den. Och han är en patricier, då
kan jag icke undslippa straff. Men om jag lämnar Rom i hemlighet
och reser någonstädes långt bort, utsätter jag mig för ändå större
misstankar.»
Det var lika illa, hur man vände på det. Frågan var endast att
välja den minst svåra utvägen. Rom var stort, men ändå ansåg Chilo,
att det var för litet för honom. En annan skulle ha gått direkt till
befälhafvaren för stadsvakten och talat om hvad som händt och lugnt
afvaktat utgången, ehuru misstankar möjligen kunde falla på honom.
Men Chilos hela förflutna var sådant, att hvarje närmare bekantskap
med vakten skulle förorsaka honom stora obehag och befästa de
misstankar, myndigheterna kunde få.
Å andra sidan skulle flykt vara att öfvertyga Petronius om att
Vinicius blifvit bedragen och mördad genom en sammansvärjning.
Petronius var mäktig, han kunde befalla öfver alla rättstjänare i hela
kejsardömet och skulle utan tvifvel finna de brottsliga, vore det än vid världens
ände. Likväl funderade Chilo på att gå till honom och berätta hvad
som händt. Ja, det vore det bästa. Petronius var lugn, han skulle
åtminstone höra honom till slut. Och Petronius, som kände till historien
från dess början, skulle förr tro på hans oskuld än prefekterna.
Men för att kunna gå till honom måste han först med säkerhet
veta hvad som händt Vinicius. Chilo visste det ej. Han hade
visserligen sett lygiern smyga sig bort med Crotons kropp, men ingenting
annat. Vinicius kunde vara dödad, men han kunde också vara sårad
eller tillfångatagen. Chilo kom nu först att tänka på, att de kristna ej
skulle våga döda en så mäktig man — en vän till kejsaren och en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
