- Project Runeberg -  Från Neros dagar (Quo vadis?) /
206

(1905) [MARC] Author: Henryk Sienkiewicz Translator: Vera von Kræmer With: Adriano Minardi
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIX

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 206 —

Vinicius vidgade sina näsborrar och insöp doften af viol, som fyllde
hela rummet, och han bleknade, ty han tänkte på, att om han fått föra
sina läppar längs Lygias skuldra på detta sätt, skulle det ha varit ett
slags vanhelgande njutning så stark, att världen fått förgås efteråt. Men
van som ban var att snabbt analysera, hvad som försiggick inom honom,
lade han märke till, att ban i detta ögonblick tänkte på Lygia och
endast på henne

»Eunice,» sade Petronius, »du härliga! Låt göra i ordning kransar
åt oss och befall, att man tillreder en måltid.»

Då hon gått, vände han sig till Vinicius.

»Jag erbjöd mig att frigifva henne, men vet du, hvad hon svarade?
— ’Jag vill hellre vara din slafvinna än kejsarens hustru.’ Och hon
ville det icke. Då frigaf jag henne, utan att hon visste det. Pretorn
var gunstig nog att icke fordra hennes närvaro. Men hon vet icke, att
hon är fri, lika litet som hon vet, att detta hus och alla mina smycken,
utom ädelstenarna, komma att tillhöra henne efter min död.» Han
reste sig, och gick igenom rummet i det han yttrade: »Kärleken
förändrar några mer, andra mindre, den har till och med förändrat mig.
Förr tyckte jag om verbenans doft, men när Eunice föredrager violer,
fröjda mig nu dessa blommor mer än alla andra, och sedan det blifvit
vår, ha vi ej andats annat än violdoft.»

Han stannade framför Vinicius och frågade:

»Men du håller dig alltjämt till liljor?»

»Låt mig vara i fred,» svarade den unge mannen.

»Jag ville, att du skulle se Eunice, och jag har talat om henne
med dig, emedan du kanske på afstånd söker någon, som finns belt
nära. Kanhända slår för dig någonstädes i slafvarnas rum ett rent och
enkelt hjärta. Lägg en sådan balsam på ditt sår. Du säger, att Lygia
älskar dig? Kanske gör hon del. Men hvad slags kärlek är det, som
afsäger sig allt? År icke hennes mening den, att det finns en annan
styrka, större än hennes kärlek? Nej, min käre vän, Lygia är icke
Eunice.»

»Ingenting skänker mig annat än smärta,» svarade Vinicius. »Jag såg
dig kyssa Eunices skuldra, och jag tänkte då, att om Lygia blottade
sin skuldra för min kyss, skulle det vara mig fullt likgiltigt, om jorden
i nästa ögonblick öppnade sig under oss. Men vid tanken på ett sådant
dåd greps jag af skräck, som om jag kränkt någon vestal, eller velat
skända en gudinna. Lygia är icke Eunice, men jag förstår icke
skillnaden på samma sätt som du. Kärleken har förändrat din smak, och
du föredrager viol framför verbena, men den har förändrat min själ,
och därför, trots mitt elände och mitt begär, vill jag hellre att Lygia
är hvad hon är att hon skulle vara lik andra.»

»I så fall har det ej skett dig någon orättvisa. Men jag förstår
icke sakernas ställning.»

»Nej, nej,» svarade Vinicius feberaktigt. »Vi förstå icke längre
hvarandra.»

Det blef åter ett ögonblicks tystnad.

»Må Hades uppsluka dina kristna!» utbrast Petronius. »De hafva
fyllt dig med oro och förstört din uppfattning om lifvet. Må Hades
förtära dem! Du misstager dig, då du tror, att deras lära är god, ty
det goda är det, som ger oss lycka, nämligen skönhet, kärlek och makt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:13:50 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/neros/0208.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free