- Project Runeberg -  Från Neros dagar (Quo vadis?) /
239

(1905) [MARC] Author: Henryk Sienkiewicz Translator: Vera von Kræmer With: Adriano Minardi
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 239 —

bekvämt triclinium. Jag tycker till och med om våra gudar, som
rhe-toriska figurer, och Grekland, dit jag gör mig i ordning att fara
tillsammans med vår tjocke, smalbente, oförliknelige, gudalike kejsare,
härskaren i den gyllene tidsåldern, Nero.»

Han skrattade därpå vid blotta tanken på, att han skulle kunna
antaga den galiléiske fiskarens lära, och sjöng helt lågt:

»Jag vill omvira mitt blanka svärd med myrten,
som Harmodius och Aristogiton gjort.»

Men han tystnade, ty Eunices ankomst förkunnades. Omedelbart
därefter serverades aftonmåltiden, hvarefter cittraspelare sjöngo för dem.
Vinicius berättade om Chilos besök, samt om hur därvid den tanken
in-gifvits honom, att han borde gä direkt till aposteln — en tanke som
fallit honom in under det Chilo piskades.

På tal om detta sade Petronius, som började blifva sömnig, i det
ban lade handen öfver pannan:

»Tanken var god, eftersom afsikten var det. Men hvad Chilo
beträffar, skulle jag ha gifvit honom fem guldstycken. Men då det var din
vilja att låta piska honom, var det bäst att göra det, ty hvem vet, hur
djupt senatorer en gång i tiden skola buga sig för honom, liksom de
nu buga sig för vår skollickareriddare, Vatinius. Godnatt!»

Och ban lyfte af sig kransen och gjorde sig i ordning att gå med
Eunice. I)å de voro borta, gick Vinicius till sitt bibliotek och skref
följande till Lygia:

»Jag vill, att detta bref skall hälsa dig god morgon, då du öppnar
dina vackra ögon. Därför skrifver jag nu, ehuru jag får se dig i
morgon. Kejsaren skall resa till Antium i öfvermorgon, och jag måste
tyvärr åtfölja honom. Jag har redan sagt dig, att det vore att våga sitt
lif alt icke lyda — och nu har jag icke mod att dö. Men 0111 du vill,
att jag icke reser, så skrif ett ord, och jag stannar. Petronius skall
vända faran ifrån mig med ett skämt.

I dag har jag i min glädje gifvit belöningar ät alla mina slafvar:
dem, som tjänat i tjugu år hos mig, skall jag i morgon föra till pretorn
och frigifva. Du, käraste, skall blifva glad öfver det, enär denna
handling, som jag tror, öfverensstämmer med din milda religion, och för
öfrigt gör jag det för din skull. De skola tacka dig för sin frigifning.
Jag skall säga dem det i morgon, att de må vara tacksamma mot dig
och lofva (litt namn. Jag gifver mig själf i stället till slaf i ditt
våld 1 Och fördömdt vare Antium och Ahenobarbus’ resa.

Tre- och fyrfaldt lycklig är jag, som icke är så vis som Petronius:
0111 jag det vore, skulle jag kanske vara alldeles tvungen att resa till
Grekland. Emellertid skall skilsmässans ögonblick förljufva minnet af
dig. Så fort tillfälle beredes mig, skall jag stiga till häst och spränga
fram till Horn för att fröjda mina ögon med åsynen af dig och mina
öron med ljudet af din röst. Då jag icke kan komma själf, skall jag
skicka en slaf med ett bref och höra hur du har det. Jag hälsar dig,
gudomliga, och kysser din fot. Var icke ond på mig därför att jag
kallar dig gudomlig. Om du förbjuder mig det, skall jag lyda, men i
dag kan jag icke kalla dig annorlunda. Af bela min själ välkomnar
jag dig till ditt framtida hem.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:13:50 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/neros/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free