- Project Runeberg -  Från Neros dagar (Quo vadis?) /
260

(1905) [MARC] Author: Henryk Sienkiewicz Translator: Vera von Kræmer With: Adriano Minardi
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XLI

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 260 —

spela cittra bättre än jag? Du, som alltid är uppriktig, säg mig, om de
spela bättre eller lika bra?»

»Alldeles icke! Ditt anslag är finare och mäktigare. 1 dig märker
man konstnären, hos dem arbetet. Den som hör deras spel förstår först
hvad du är.»

»Om så är, må de få lefva. De skola aldrig kunna ana, hvad du
nu gjort dem för en tjänst. För öfrigt, om jag dödat dessa två, skulle
jag ha varit tvungen att skaffa andra i deras ställe.»

»Och man skulle kanske säga, att du af kärlek till musiken förstör
den inom ditt rike. Döda aldrig konsten för konstens skull, o,
gudomlige.»

»Hvad du är olik Tigellinus,» svarade Nero.

»Jag sympatiserar med dig, min kejsare, och så gör land och haf,
för att icke nämna Vinicius, som afgudar dig.»

»Jag har också alltid tyckt om honom,» sade kejsaren, »ehuru han
tjänar Mars och icke muserna.»

»Han tjänar först och främst Aphrodite,» svarade Petronius. Och
plötsligen fattade han ett beslut att sätta saken med sin systerson på
ett kort och på samma gång aflägsna hvarje fara, som kunde hota
honom själf. »Han är förälskad, som Troilus var i Cressida. Låt
honom få resa till Rom, herre, ty han dör bort här! Vet du af, att
den där lygiska gisslan, som du gaf honom, har blifvit funnen, och att
Vinicius lämnade henne i en viss Linus’ vård, då han for till Antium?
Jag nämnde intet härom för dig, ty du höll på med din dikt, och det
var viktigare än något annat. Vinicius ville ha henne till älskarinna,
men då hon visade sig vara lika dygdig som Lucretia, blef han kär i
hennes dygd, och nu vill han gifta sig med henne. Hon är
konungadotter, så att han kan godt göra det. Men han är en äkta soldat, han
suckar och tynar af och stönar, men han väntar på sin fältherres
till-låtelse att få resa.»

»Fältherren väljer icke hustrur åt sina soldater. Hvad kan min
tillåtelse göra honom för glädje?»

»Jag har sagt dig, herre, att han afgudar dig.»

»Desto säkrare kan han vara att få min tillåtelse. Det var en söt
flicka, men för mager. Poppæa har beklagat sig öfver att hon förhäxat
vårt barn i palatsets trädgårdar.»

»Men jag sade Tigellinus, att gudarna icke kunna råka ut för
trolldom Minns du icke, gudalike, hur förvirrad han blef, då du utropade
ditt: Habet!’»*

»Jo, jag minns det.»

Härpå vände han sig till Vinicius:

»Älskar du henne som Petronius säger?»

»Ja, herre,» svarade Vinicius.

»Då befaller jag dig, att i morgon begifva dig till Rom och gifta
dig med henne. Visa dig icke för mig utan ringen, som tecken på att
ni äro gifta.»

»Jag tackar dig, herre, af hjärtat!»

»Hvad det är roligt att göra folk lyckliga,» sade Nero. »Jag önskar,
att jag aldrig behöfde göra annat i hela mitt lif.»

* Nu fick han!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:13:50 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/neros/0262.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free