- Project Runeberg -  Från Neros dagar (Quo vadis?) /
275

(1905) [MARC] Author: Henryk Sienkiewicz Translator: Vera von Kræmer With: Adriano Minardi
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XLIV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 275 —

FYRTIOFJÄRDE KAPITLET.

Så långt en mänsklig blick kunde nå, var himlen belyst från den
brinnande staden. Fullmånen uppsteg bakom bergen, och mot eldskenet
fick den en färg af glödande metall. Den tycktes se med förvåning på
denna världsbehärskande stad, som höll på att gå under. I himlens
rosenfärgade djup glänste röda stjärnor, men denna natt var jorden ljusare
än himlen. Rom lyste upp hela Campagnan som ett jättestort bål. Idet
blodröda ljuset syntes på afstånd berg, städer, villor, tempel, monument
och vattenledningarna, som sträckte sig från närliggande kullar mot
staden, och på desamma varsnade man hela hopar af människor, hvilka
samlats där för att söka skydd eller för att se på branden.

Fmellertid omfattade det förfärliga elementet nya delar af staden.
Det fanns intet tvifvel om att brottsliga händer spredo elden, ty nya
eldsvådor bröto oupphörligen ut på platser, som lågo långt bort från
eldens hufvudhärdar. Från Roms kullar vältrade sig lågorna ned som
hafvets vågor öfver dalarna, tätt bebyggda med hus — hus på fem och
sex våningar, med bodar, skjul, flyttbara träteatrar, uppförda för olika
slag af skådespel, samt förrådshus af trä för oliver, korn, nötter,
pinjekottar, af hvilkas frön den fattigare befolkningen lifnärde sig, och kläder,
som allt emellanåt genom kejsarens ynnest utdelades bland massorna,
som lefde sammanträngda i gränderna. Här hade elden ett öfverflöd
på lätt antändbara ämnen och tog med otrolig snabbhet hela gator i
besittning.

De, som slagit läger utanför staden eller hade tagit plats på
vattenledningen, sågo på eldens färg hvad som brann. Vinden förde med
rasande styrka omkring från eldhärden tusen och millionstals brinnande
skal af valnötter och mandlar, som hvirflade omkring i luften likt
oräkneliga lysande fjärilar, sprungo sönder med ett knastrande ljud eller
regnade ned öfver andra delar af staden, vattenledningarna och öppna
platser utanför Rom.

Allt hop]) om räddning tycktes fåfängt, förvirringen stegrades hvart
ögonblick, ty då människorna flydde ut genom alla stadens portar,
möttes dessa strömmar af invånarna från byarna, af bönder och
förvildade herdar, som lockats dit af hopp om rof och byte. Slafvarnas
hållning blef allt mer hotande. Man talade om Spartacus och beväpnade
sig med hvad som fanns närmast till hands. Och vreden mot Nero
växte, ryktena om att han låtit tända eld på staden uttalades mera
högljudt, man berättade, att han sedan skulle låta bygga upp en ny
stad åt sig och kalla den Neronia. Hade det endast funnits en ledare
för dessa hatuppfyllda människor, så skulle Neros timme varit slagen
bela år innan den verkligen kom.

Somliga berättade, att de sett lejon med brinnande manar,
vett-skrämda elefanter och tjurar rusa omkring på gatorna och trampa ned
människor i massa. Det låg en viss sanning i delta, ty på några ställen hade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:13:50 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/neros/0277.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free