- Project Runeberg -  Från Neros dagar (Quo vadis?) /
321

(1905) [MARC] Author: Henryk Sienkiewicz Translator: Vera von Kræmer With: Adriano Minardi
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 321 —

»Hvad ämnar du nu göra?»

»Jag vill rädda henne eller dö med henne. Äfven jag tror på
Kristus.»

Vinicius talade lugnt, men det låg en sådan förtviflan i hans röst,
att Petronius kände djupt medlidande med honom.

»Jag förstår dig,» sade han, »men hur tänker du rädda henne?»

»Jag har betalt fångvaktarna mycket, först för att rädda henne från
någon ovärdig behandling och vidare för att de icke skola hindra
hennes flykt.»

»När kan den försökas?»

»De svarade, att de icke kunde gifva henne åt mig genast, emedan
de voro rädda för ansvaret. Men när fängelset blifvit fullt af folk ocli
fångarnas antal omöjligt att hålla reda på, skola de lämna ut henne.
Men detta är en förtviflad utväg! Kan icke du rädda henne åt mig?
Du är kejsarens vän. Han gaf henne själf åt mig. Gå till honom och
rädda mig!»

I stället för att svara kallade Petronius in en slaf och hefallde
denne anskaffa två mörka mantlar och två svärd.

»På vägen skall jag säga dig hur det är,» sade han till Vinicius.
»Jag vill icke förlora någon tid. Tag emellertid manteln och vapen, så
skola vi gå till fängelset. Där skall du gifva vakterna hundra lusen
sesterlier, eller tre, fyra gånger så mycket, om de blott släppa ut Lvgia
nu genast. Sedan blir det för sent.»

»Låt oss gå,» sade Vinicius.

»Hör nu på mig,» sade Petronius på vägen. »Jag har fallit i onåd
i dag. Mitt eget lif hänger på ett hår, och därför kan jag ingenting
göra hos kejsaren. Och hvad som är värre än det, jag är säker på,
att han skulle handla rakt emot min önskan. Skulle jag annars råda
dig att fly med Lygia? Och dessutom, om du undkommer, skall
kejsarens vrede vändas mot mig. I dag skulle han snarare göra något på
din begäran än på min. Men räkna inte på det.

»Tag henne ut ur fängelset och fly! Du har ingen annan utväg.
Om icke det lyckas, skola vi vinna tid till andra utvägar. Och kom
ihåg, att Lygia är i fängelse, icke endast för att hon är kristen, utan
emedan Poppæas vrede förföljer henne och dig. Du har sårat
kejsarinnan genom att afvisa henne, kommer du ihåg det? Hon vet, att det
var för Lygias skull, som hon hatade redan vid första ögonkastet. Nå,
hon försökte att störta Lygia förut genom att beskylla henne för att ha
förhäxat hennes barn. Poppæa har sitt finger med i detta. Men hur kom
det sig, att Lygia var den första, som blef fängslad? Hvem har kunnat
peka ut Linus’ hus? Men jag försäkrar dig, att man spionerat på henne
under hela denna tid. Jag vet, att jag vållar dig smärta, men jag säger
dig detta afsiktligt, ty om du icke befriar henne, innan de komma att
tänka på, alt du skall försöka det, äro ni båda förlorade.»

»Ja, jag inser det,» mumlade Vinicius.

Gatorna voro tomma, ty det var sent. Deras samtal afbröts dock
af en drucken gladiator, som kom emot dem. Han tumlade emot
Petronius, lade handen på hans axel och skrek med hes röst:

»Till lejonen med de kristna!»

»Myrmidon,» svarade Petronius lugnt, »lyd ett godt råd, sköt dig
själf. Gå din väg!»

41. — Från Neros dagar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:13:50 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/neros/0323.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free