- Project Runeberg -  Från Neros dagar (Quo vadis?) /
341

(1905) [MARC] Author: Henryk Sienkiewicz Translator: Vera von Kræmer With: Adriano Minardi
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - LV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 341 —

Atlas. De skådespel, som nu förbereddes, skulle nämligen öfverträffa
alla föregående med afseende på prakt och offrens antal.

Tusentals människor voro i arbete natt och dag. De byggde utan
rast eller ro. Man berättade om riktiga underverk af pelare, inlagda
med brons, ambra, elfenben, pärlemor och sköldpadd. Kanaler med
iskallt vatten löpte längs med bänkarna för att bibehålla en angenäm
svalka under den varmaste delen af dagen. En ofantligt stor purpurgardin
gaf skugga mot solens strålar. Emellan bänkraderna voro anbragta skålar,
där välluktande oljor skulle brännas, öfver dem voro apparater fästa,
som stänkte verbena och saffran på åskådarna. De berömda
byggmästarna Severus och Celer uppbjödo allt för att skapa en amfiteater,
som var både rymligare och bättre inredd än någon föregående varit.

Från tidigt på morgonen den dagen, när det första skådespelet
skulle börja, väntade skaror af människor i portarna och lyssnade med
förtjusning till lejonens rytande, pantrarnas hesare läten och hundarnas
tjut. Djuren hade icke fått någon föda på två dagar, men deras hunger
och raseri hade ytterligare stegrats genom blodiga köttstycken, som
svängdes framför dem. Stundom höjdes en sådan storm af vilda tjut,
att allt samtal måste afstanna och de mera känsliga bleknade af fruktan.

När solen gick upp, ljöd sång från cirkus, mäktig och lugn.
Människorna där utanför lyssnade förundrade och sade till hvarandra:
»De kristna! De kristna!» Och i själfva verket hade en hel del kristna
under natten förts till teatern. I folkhopen uppstodo lifliga diskussioner
om huru många de kristna kunde vara. Efter sången att döma tycktes
de vara alltför talrika för att kunna expedieras på en dag. Och ju
närmare det led mot tiden för teaterns öppnande, desto ifrigare blef
stämningen. Man talade om djuren, om gladiatorer från skilda länder
och med olika stridssätt, höll vad och bildade partier för och emot,
allt i glad förväntan pä hvad som komma skulle.

Tidigt på morgonen kommo flera afdelningar af dessa gladiatorer,
som skulle uppträda före de kristna. Då de icke ville trötta ut sig,
kommo de obeväpnade, oftast helt och hållet nakna, med stora kvistar
i händerna, eller bekransade, unga, vackra och liffulla i den tidiga
morgonen. Deras kroppar glänste af olivolja och voro fasta som om
de huggits ur marmor; de stego fram för att glädja dem, som fnnno
behag i vackra gestalter. Många voro personligen kända och öfverallt
hördes hälsningar: iGod dag, Furnius! Var hälsad, Leo! Var hälsad,
Diomedes!» Unga flickor gåfvo dem beundrande blickar, och de
svarade de vackraste af dem, gladt och bekymmerslöst, och ropade:
»Omfamna mig innan döden gör det!» Därpå försvunno de i byggningen,
hvarifrån många af dem aldrig mer skulle återvända.

Men massans uppmärksamhet drogs åt nya håll. Efter gladiatorerna
kommo mcistigophori, d. v. s. män försedda med piskor, hvilkas
uppgift var att drifva pä de kämpande. Därefter kommo mulåsnor, dragande
hela rader med kärror, på hvilka likkistor voro lastade. Och folket
roade sig med att af deras antal sluta sig till skådespelets storlek. Så
tågade fram män, som skulle döda de sårade; de voro klädda så, att
de liknade Charon eller Mercurius. Därpå kommo ordningsmän, så
slafvar, som skulle bära omkring förfriskningar, och slutligen pretorianer,
som kejsaren alltid hade till hands på amfiteatern.

Ändtligen öppnades portarna, och alla strömmade in. Men så stort

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:13:50 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/neros/0343.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free