- Project Runeberg -  Från Neros dagar (Quo vadis?) /
348

(1905) [MARC] Author: Henryk Sienkiewicz Translator: Vera von Kræmer With: Adriano Minardi
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - LV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 348 —

Nu började vadhållningen på nytt:

»Fem hundra sestertier på gallern.»

»Fem hundra på Calendio!»

»Vid Hercules, tusen sestertier!»

»Två tusen!»

Emellertid gick gallern fram till midten af arenan, men drog sig
åter tillbaka. Med framräckt svärd och med sänkt hufvud gaf han noga
akt på sin motståndare genom öppningen på sitt visir. Den andre, lätt,
smidig och dock kraftig, alldeles blottad så när som på en gördel om
höfterna, kretsade omkring sin mera lunga motståndare, svängde med
mjuka rörelser sitt nät, som han höll i vänstra handen, och sänkte och
höjde treudden, som han bar i den andra. Han sjöng sin trupps
vanliga sång:

»Non te peto, pisoem peto;

Quid me fugis, Gallé?»*

Men gallern flydde icke, ty efter en stund stannade han, och
slående på ett ställe vände han endast då och då litet på sig för alt
alltid hafva sin motståndare framför sig. I hans gestalt och vidunderligt
stora hufvud låg det nu något förfärligt. Åskådarna insågo fullkomligt,
att denna tunga bepansrade kropp gjorde sig i ordning till en afgörande
stöt. Calendio kom emellertid närmare honom och drog sig tillbaka,
under det han svängde sin treudd så hastigt, att man icke kunde följa
hans rörelser. Oupphörligt hördes treudden slå mot gallerns sköld,
men denne gaf prof på sin styrka genom alt alltjämt stå lika orörlig. Hela
hans uppmärksamhet tycktes fäst, icke på treudden, utan på nätet, som
kretsade öfver hans hufvud, likt en olycksbådande fågel. Åskådarna
sutto andlösa af spänning. Gallern väntade, men störtade slutligen på
sin fiende. Denne vek lika hastigt undan för hans svärd och kastade
nätet.

Gallern tog emot det med sin sköld och båda skildes åt för ett
ögonblick. I teatern ljöd nu ett rop af »made», och man började hålla
nya vad. Kejsaren hade hittills suttit och talat med Rubria och icke
ägnat mycken uppmärksamhet åt arenan, men nu vände äfven ban sig
mot de kämpande.

De började åter strida, med en sådan ordning och precision i sina
rörelser, att det icke såg ut som en kamp om lif och död, utan endast
som ett prof på stor skicklighet. Gallern undkom nätet två gånger till
och närmade sig nu kanten af arenan. De, som höllo vad mot honom,
ville icke att kampen skulle afstanna, utan ropade åt honom att fortsätta.
Gallern lydde och skred till anfall. Calendios arm betäcktes plötsligen med
blod och nätet föll till marken. Gallern uppbjöd hela sin styrka och
skyndade fram för att gifva den andra dödsstöten. Då sprang Calendio
åt sidan, undkom anfallet, rände treudden mellan sin motståndares knän
och kom denne att falla.

Gallern försökte resa sig, men inom ett ögonblick var han insnärjd
i nätets maskor och trasslade in sig mer och mer vid hvarje rörelse,

.Tag söker icke dig, jag söker en fisk;
hvarför flyr du mig, galler?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:13:50 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/neros/0350.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free