- Project Runeberg -  Från Neros dagar (Quo vadis?) /
377

(1905) [MARC] Author: Henryk Sienkiewicz Translator: Vera von Kræmer With: Adriano Minardi
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - LVIII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 377 —

jag skrattar åt alla kristna gudar. Vestinius är som en blåsa, fylld
med onda spådomar, och den tappre greken är färdig att dö af
förskräckelse, då han får se en höna burra upp sina fjädrar.»

»Ja,» sade Nero, »du har rätt, men låt hädanefter skära ut tungorna
på de kristna och täpp till deras munnar.»

»Eld skall tysta dem, herre.»

»Ve mig,» kved Chilo.

Men kejsaren, som fått nytt mod genom Tigellinus’ säkerhet,
pekade skrattande på greken och sade:

»Se, hur en Achilles’ ättling ser ut!»

Och Chilo var verkligen förfärlig att se på. Det lilla hår, han hade
kvar, hade blifvit hvitt, och hans ansikte hade ett uttryck af fasa. Ofta
tycktes han nästan medvetslös och svarade icke på de frågor, man
ställde till honom, men dessemellan fattades han af raseri och blef då
så grof, att augustianerna föredrogo att icke reta honom. Och sådan
var han nu.

>Gör hvad ni vill med mig, men jag går inte mer och ser på
skådespelen!» skrek ban alldeles utom sig.

Nero såg ett ögonblick på honom och yttrade därpå åt Tigellinus:

»Laga att denne stoiker är i min närhet i trädgården i kväll. Jag
vill se, hvad intryck våra facklor komma att göra på honom.»

Chilo skrämdes af hotet, som låg i kejsarens röst.

»Ack, herre,» sade han, »jag kommer icke att se något, jag ser så
illa i mörkret.»

»Kvällen blir så ljus som dagen,» svarade kejsaren med ett skratt,
som icke lofvade godt.

Och därpå vände han sig till augustianerna och började tala om
kapplöpningar och vad.

Petronius kom nu fram till Chilo och rörde vid hans axel.

»Sade jag dig icke, att du icke skulle hålla ut!»

»Jag vill dricka,» svarade Chilo och sträckte fram sin darrande
hand mot en bägare vin, men han förmådde icke föra den till sina
läppar. Vestinius såg det och frågade i förskrämd ton:

»Äro furierna efter dig?»

Han måste upprepa sin fråga en gång till, Chilo bara stirrade på
honom och svarade icke.

»Äro furierna efter dig?»

»Nej, men jag har natten framför mig.»

»Natten! Hur så? Må gudarna beskydda dig! Hvad menar du?»

»En spöklik natt, någonting rör sig och kommer emot mig, jag vet
icke hvad det är, men det skrämmer mig.»

»Jag har alltid trott på häxor. Drömmer du ingenting?»

»Nej, emedan jag icke sofver. Jag trodde icke, att de skulle stralfas
på detta sätt.»

»Gör det dig ondt om dem?»

»Hvarför skola ni utgjuta så mycket blod? Hörde du, hvad han
sade till oss från korset: ’Ve eder I’»

»Ja, jag hörde det,» svarade Vestinius hviskande. »Men de äro ju
mordbrännare!»

»Det är icke sant!»

»Och fiender till hela mänskligheten »

■18. — Frän Neros dagar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:13:50 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/neros/0379.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free