- Project Runeberg -  Från Neros dagar (Quo vadis?) /
414

(1905) [MARC] Author: Henryk Sienkiewicz Translator: Vera von Kræmer With: Adriano Minardi
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - LXVI

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 414

SEXTIOSJÄTTE KAPITLET.

Efter Lygias befrielse följde Petronius med de öfriga hofmännen
till palatset. Han ville höra hvad de sade, och särskildt få kännedom
om, huruvida Tigellinus hade några nya planer på att förfölja Lygia.
Både hon och Ursus stodo nu visserligen under folkets beskydd, och
ingen kunde lyfta hand mot dem utan att ställa till uppror. Men
Petronius ansåg det mycket troligt, att Tigellinus skulle hitta på någon
utväg att komma åt honom själf genom hans systerson, då han ej kunde
nå honom direkt.

Nero var förargad och vid dåligt humör öfver att skådespelet hade
slutat helt annorlunda mot hvad han hade velat. I början ville han
icke ens se åt Petronius, men denne förlorade icke sin kallblodighet,
utan gick fram till härskaren med denna fria, stolta gång, som till en del
gifvit honom hans namn af »arbiter» och sade:

»Vet du, hvad jag kommit att tänka på, herre? Du skulle skrifva
en sång öfver jungfrun, som på befallning af världens herre befriades
från tjurens horn och gafs åt sin älskade. Grekerna äro ett känsligt
folk, jag är säker på, alt en sådan sång skulle göra dem alldeles
förtjusta.»

Detta förslag behagade Nero, trots hans dåliga lynne, och han
svarade efter ett ögonblicks tvekan:

»Ja, kanske du har rätt. Men skall det anstå mig att prisa min
egen godhet?»

»Du behöfver icke nämna några namn. I Rom veta vi alla, hvad
det betyder, och från Rom går ryktet ut öfver hela världen.»

»Men är du säker på, att det skulle slå an på grekerna?»

»Ja, vid Pollux!»

Och Petronius gick därifrån belt tillfredsställd, ty Nero, hvilkens
hela lif gick ut på att skapa oin verkligheten efter konstnärsdrömmar,
skulle hålla honom räkning för detta förslag, och Tigellinus’ händer
voro nu bundna. Men detta ändrade icke Petronius’ plan att skicka
Vinicius från Rom så snart som Lygias hälsa tillät det. Och när han sedan
träffade Vinicius, sade han:

»För henne till Sicilien! Du behöfver icke frukta kejsaren, som
sakerna nu stå, men Tigellinus är i stånd att använda gift, om icke af
bat mot er båda så af hat mot mig.»

Vinicius log och svarade:

»Hon låg redan på tjurens horn, men Kristus räddade henne.»

»Offra honom då en hekatomb,» sade Petronius med ett otåligt
tonfall, »men bed honom icke rädda henne en gång till. Gudarna tycka
icke om att upprepa sig.»

»Då hon blir frisk, skall jag föra henne till Pornponia Græcina,»
svarade Vinicius.

»Det kan du så mycket hellre göra, som Pomponia är sjuk. Under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:13:50 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/neros/0416.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free