fys. År 1820 gjorde professor H. K. Örsted (se denne) den vigtiga upptäckten att den galvaniska strömmen har en riktande inverkan på magnetnålen. Örsteds fundamentalförsök kan anställas med en apparat, bestående af ett smalt kopparbleck, böjdt så, att det bildar en qvadrat med 20 till 25 cm. sidor, men med ändarna åtskilda och förenade medelst klämskrufvar, vid hvilka ledningstrådarna från ett galvaniskt batteri kunna fastskrufvas. Denna apparat uppställes så, att qvadratens plan sammanfaller med den magnetiska meridianens, och på spetsar, fastlödda midt på kopparbleckets horisontala sidor, läggas magnetnålar, hvilka följaktligen inställa sig parallelt med dessa sidor. När ledningen derefter slutes, så att en ström genomgår qvadratens sidor, afvika magnetnålarna. För att förklara detta fenomen har Ampère uppställt en ny teori för magnetismen (se Elektromagnetism) och dessutom uppgifvit en särdeles enkel och beqväm minnesregel för att finna den riktning, i hvilken en magnetnål afviker under inflytande af den elektriska strömmen (se Ampères regel).
A. Bi-n.
