Print (PDF) - On this page / på denna sida - Aar l. Aare - Aarau - Aarburg - Aare - Aarestrup, Karl Ludvig Emil - Aargau - Aargletscherna - Aarhus - Aarhus amt - Aarhus stift - Aarni - Aaron - Aarö (Årö) - Aas (Ås) - Aasen, Ivar Andreas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
260 fot höga vattenfall, som Aar bildar vid Handeck i öfre Haslidalen, anses för ett af de praktfullaste i Europa. Aarau [ar-], hufvudstad i schweiziska kantonen Aargau, vid floden Aar. 5,401 innev. (1870). Tillverkning af fysikaliska instrument samt bomulls-, siden- och knifsmedsvaror. Här finnes det enda kanongjuteri i Schweiz. Bibliotek med många handskrifter. -- 1315 öfvergick Aarau från Habsburgska huset till kantonen Bern, och då Aargau 1803 bildades, blef Aarau dess hufvudstad. Toggenburgska kriget slöts här d. 9 och 11 Aug. 1712. Aarburg [ar-], stad i Schweiz, kantonen Aargau, vid Wiggers utlopp i Aar. En hängbro, 270 fot lång, leder öfver floden. 1,882 innev. (1870). Ofvanför staden, på höga klippor, ligger det natursköna slottet Aarburg, den enda fästning i Schweiz. Bomullsfabriker och vinhandel. Aare, flod i Schweiz. Se Aar. Aarestrup[årestrupp], Karl Ludvig Emil, dansk läkare och lyrisk skald, föddes 1800 i Köpenhamn, dog i Odense såsom "stiftsfysikus" (provincialläkare) 1856. Hans 1838 utgifna Digte utgöra ett litet band, innehållande hans bästa arbeten; Efterladte Digte (1863) deremot äro af blandadt värde. A. är en originell skald af den Oehlenschlägerska skolan, kraftigt sinlig, liflig, ej sällan något sjelfsvåldig; men alltid smakfull, stundom hänförande i sin erotiska glöd. Aargau [ar-], kanton i schweiz. statsförbundet, 25 1/2 qv.-mil, med 198,718 innev. (1870), af hvilka något öfver hälften utgöres af reformerta; de öfrige äro katoliker. Begränsas af Rhen, Basel, Solothurn, Bern, Luzern, Zug och Zürich. A. tillhör Rhens flodområde och genomflytes af dennes venstra biflod Aar, som här på högra sidan mottager Reuss och Limmat. A. uppfylles af Jura's n. ö. och Alpernas nordligaste utskott, är ett vänligt omvexlande, på skogar och ängsmark rikt öfvergångsland, med sädes-, vin- och fruktodling. Boskapsskötseln står högt; äfvenså tillverkningen af bomulls- och sidentyg. Landets odling går tillbaka ända till romarnes tid. Nära Reuss' mynning låg den romerska fästningen Vindonissa. I granskapet ligger slottet Habsburg, det österrikiska husets stamgods. Först 1803 inträdde A. i schweiziska statsförbundet. Hufvudort: Aarau vid Aar. O. A. S. Aargletscherna [ar-], ofantliga ismassor i östra delen af Berner-Alperna, från hvilka floden Aar leder sitt ursprung, och som indelas i Ober-, Unter-, Lauter- och Finster-Aargletscherna. De hafva genom Hugi's (1827) och Agassiz' (1840) naturvetenskapliga undersökningar vunnit ökadt intresse. Aarhus (Århus), stad i östra Jylland, vid en vik af Kattegat. 15,025 innev. (1870). Säte för stiftets biskop och för generalkommendören öfver Jylland och Fyen. Eger en domkyrka i gotisk stil, S:t Clemens, från 13 årh., hvilken hör till de märkvärdigaste och skönaste kyrkobyggnader i Norden. Utmärkt hamn, dock för liten för större fartyg, hvilka måste ankra i Kallö-viken. Handelsflottan bestod år 1872 af 204 större och mindre fartyg. Aarhus är Jyllands vigtigaste handelsstad, men dess industri är jämförelsevis oansenlig. Sockerraffinaderier, tobaks- och handskfabriker. Årlig marknad i slutet af Juli, Olofsmessan. Norr om Aarhus ruinerna af Kallö slott, hvarest Gustaf Vasa hölls fången. Gamla Aarhus, en af landets först kända städer, skrefs fordom Aros, Arus, senare Aars. Sin första kyrka fick det under Gorm den gamles tid. Denna gamla stad låg något mera norrut än den nuvarande, hvilken, sedan den förra blifvit plundrad och bränd 1049 af Harald Hårdråde, uppbyggdes på sin nuvarande plats 1100. Den 18 Dec. 1043 stod vid Aarhus ett sjöslag, då Magnus den gode öfvervann Sven Estridsson, och den 31 Maj 1849 föreföll här en fäktning mellan de danska och de preussiska trupperna. Aarhus (År-) amt bildades till sitt nuvarande omfång 1867 genom föreningen af det äldre A. amt med Skanderborgs amt. De förenade amtens areal utgör 44,98 qv.-mil med 125,323 innev. (1870). Aarhus (År-) stift omfattar amten Randers och Aarhus. Aarni [ar-], äfven Haarni, är i den finska mytologien ett väsende, som vaktar nedgräfda skatter. Om honom berättas, att han af den, som nedgräfver en skatt, får löfte om offer, bestående af en röd tupp, tre fårhufvud e. d. vid skattens upptagande, samt att hans på solskensdagar och nattetid vid eldsljus plägade visa sig i skogar och på backar och der ansa om sina rikedomar. (Enl. Gananders Mythologia fennica.) Aaron, Moses broder. Se Aron. Aarö (Årö), dansk ö i Lilla Belt, skild från fastlandet genom Aarösund. Aas (Ås), landtbruksskola för omkring 30 elever, i Follo, nära Dröbak i Norge. Det inköptes af staten 1854, men trädde först 1859 i verksamhet under ledning af direktör F. A. Dahl. Aasen [åsen], Ivar Andreas, norsk språkforskare, föddes i byn Örsten på Söndmöre d. 5 Aug. 1813. Vid 18 års ålder blef han ambulatorisk folkskolelärare i sin födelsebygd och verkade några år i denna befattning. Derefter kom han till en prest, af hvilken han fick undervisning i de vanliga skolämnena och tog sedermera plats som informator. Han vinnlade sig då ifrigt om studiet af botaniken och utarbetade en fullständig förteckning öfver nejdens flora. För att få reda på växternas norska namn började han nu äfven studera Söndmöres allmogemål och fördes derigenom in på det område, som sedermera blef hans egentliga arbetsfält. En liten afhandling om nyssnämnda allmogemål, hvilken inlemnades till Videnskabernes Selskab i Trondhjem, gaf detta samfund anledning att 1842 gifva A. ett penningeunderstöd, som satte honom i tillfälle att flere år färdas omkring i Norge för att göra undersökningar rörande språket i Norges särskilda landskap. 1847 slog A. ned sina bopålar i Kristiania för att bearbeta sina uppteckningar och utvidga sina språkvetenskapliga insigter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
