Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Adelsköld - Adelsmöte - Adelsnäs - Adelsten - Adelsvärd - Adelsö - 1. Adelung, Johann Christoph
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
artilleri, begagnade han sig af det tillfälle,
som erbjöd sig att vid Chalmerska skolan i Göteborg
förvärfva sig insigt i mekanik och andra dithörande
ämnen. 1842 tog han afsked från artilleriet och
ingick 1844 vid Värmlands fältjägare, men lemnade
äfven detta regemente, 1852, för att inträda som
löjtnant i den samma år bildade väg- och
vattenbyggnadskåren. Vid denna tid började
Adelskölds stora verksamhet som jernvägsbyggare,
under hvilken han verkställt undersökningar för och
uppgjort förslag till mer än 300 mil af Sveriges
enskilda jernbanor och sjelf byggt öfver 70 mil
af dessa samt utfört en mängd bro- och
hamnbyggnader, sjöaftappningar, kanaliseringsarbeten
m. m. – 1857 blef A. tillförordnad chef och 1862 chef
i norra väg- och vattenbyggnadsdistriktet. Sistnämnda
år blef han major vid väg- och vattenbyggnadskåren
och förflyttades 1865 till chefskapet i mellersta väg-
och vattenbyggnadsdistriktet, från hvilken post
han tog afsked 1875, på samma gång han lemnade sin
anställning som major vid nämnda kår. Förordnades
1865 till statens ombud vid Hjelmare kanal.
Adelsmöte. Den svenska adelns rätt att representeras
vid riksdagen såsom ett särskildt stånd upphörde
vid riksdagen 1865–66. Ridderskapet och adeln egde
dock fortfarande, såsom korporation betraktad, att
bevaka åtskilliga intressen af ekonomisk och
privilegie-art. Detta föranledde stadgandet (genom
riddarhus-ordningen af år 1866) af regelbundet
återkommande sammanträden under namn af adelsmöten.
Lagtima adelsmöte sammanträder hvart 3:dje år den
15 Februari eller närmaste helgfria dag. Det utser
sjelf ordförande och riddarhus-direktion, mottager
dennas berättelse och utser ett af 12 personer
bestående riddarhus-utskott. Detta har att granska
de betydliga kassor och fonder (år 1873: öfver
1,708,000 kronor), som stå under riddarhusdirektionens
förvaltning, samt att afgifva utlåtande öfver nyss
nämnda berättelse. – Representationsrätten vid dessa
möten är fastställd efter hufvudsakligen samma grunder,
som voro gällande för ridderskapet och adelns delaktighet
i riksdagarne. – För privilegiefrågors afgörande,
ändring i riddarhus-ordningen samt beslut om
afyttring eller användning af ridderskapet och adelns
gemensamma egendom fordras 2/3 af de afgifna rösterna. -
Om så nödigt finnes, kan mellan tidpunkterna för de
lagtima mötena urtima adelsmöte sammankallas af vare
sig konungen eller riddarhus-direktionen. – Hittills
hafva adelsmöten hållits 1869, 1872 och 1875.
J. H.
Adelsnäs, fordom kalladt Näs, Sveriges enda baroni,
är ett frälse säteri i Åtvids socken af Linköpings
län och beläget i en härlig natur, på gränsen till
Småland, omkring 4 mil från Linköping. År 1764
inköpte krigsrådet, sedermera tit. landshöfdingen,
Johan Adelsvärd egendomen Näs, hvilken jämte
Åtvidabergs kopparverk och flere andra gods i
Östergötland och Småland gjordes till fideikommiss
under namn af "baroniet Adelsnäs", hvilket af
k. majt. stadfästes 1783. Innehafvaren af A. eger
patronat-rätt till Åtvids pastorat och tillsätter så
väl kyrkoherde som komminister.
Sjelfva egendomen Adelsnäs med underlydande,
tillsammans 33 1/24 mantal, är taxerad till 670,000
kr. Till baroniet Adelsnäs höra: i Östergötlands län
48 3/8 mantal, taxerade – enligt uppgift af 1872 –
till 1,526,000 kr. (deri inberäknadt kopparverket)
samt frälseräntor af 3 1/4 mantal och en tomt i
Norrköping; i Kalmar län 16 mantal och frälseräntor
af 7 3/8 mantal.
Adelsten (Adalstein), anglosachsisk konung i England
(925–940). Se Athelstan.
Adelsvärd, svensk adlig och (från 1770) friherrlig
ätt, hvars stamfader, ryttmästaren Johan Hultman,
adlades och antog namnet Adelsvärd 1719.
1. Johan A., f. 1718, d. 1785, Johan Hultmans son,
stiftare af det stora fideikommisset Adelsnäs,
upphöjdes till friherre 1770, fick landshöfdings
namn, heder och värdighet 1779.
2. Georg Nicolaus A., diplomat, f. 1810, den
föregåendes sonsons son, sedan 1858 Sveriges
minister i Paris. Hans fader, Göran Axel A.,
togs till fånga af fransmännen vid Stralsund 1807
och fördes till Frankrike, der han bosatte sig.
3. <sp>Reinhold Kasimir Oskar</I> (Renauld Oscar d’),
statsman, den förres broder, f. 1811, ingick i
franska armén och deltog i fransmännens krig i Alger.
Tog 1844 afsked ur krigstjensten. Nedsatte sig
derefter i Nancy och utsågs till chef för
nationalgardet derstädes. 1848 valdes han till
medlem af nationalförsamlingen, röstade der
för Napoleons presidentskap s. å., men drog sig
efter statskuppen, 1851, tillbaka från det offentliga
lifvet för att egna sig åt förvaltningen af sina egna
och sin broders gods samt åt skriftställeri.
Har af trycket utgifvit La liberté de conscience
en Suède (1861) och Considérations sur la
réformation et les lois de 1860 en Suède (1862).
Adelsö, socken i Upland, Stockholms län, Färentuna
härad. Innefattar öarna Adelsö, Björkö och Kurö
i Mälaren. Arealen 21,800 tunnland. 38 5/48 ofm.,
19 15/16 fm. mtl. 601 innev. (1874). Konsistorielt
pastorat af 3:je kl., Upsala stift, Svartsjö
kontrakt.
Öarna i denna socken hafva sedan urminnes tider varit
bebyggda och ega en stor rikedom på fornlemningar
och minnesmärken af alla slag. På Adelsön, vid byn
Hofgården, låg den historiskt bekanta kungsgården
Alsnö, af hvilken ännu några obetydliga spår finnas
qvar. Nära kyrkan ligga tre stora och väl bibehållna
grafhögar, "Kungshögarne".
1. Adelung, Johann Christoph, tysk språkforskare,
föddes 1732 i Pommern, blef 1759 professor vid
Evangeliska gymnasiet i Erfurt, men lemnade snart
denna befattning, för att hufvudsakligen egna
sig åt språkliga studier. A. blef 1787 hofråd och
öfverbibliotekarie i Dresden och dog der 1806. – Hans
forskningar gällde i främsta rummet tyska språket,
och frukterna af sitt arbete nedlade han i flere
högt skattade verk: Versuch eines vollständigen
grammatisch-kritischen Wörterbuchs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
