- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 1. A - Barograf /
159-160

(1876) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Adolf Fredrik - Adolf Fredrik - 1. Adolf Johan - 2. Adolf Johan - Adolfsberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

deltagande hos folket företog han vidsträckta resor
i landsorten och gjorde dervid ett besök äfven
i Finland, hvarifrån han tog återvägen
rundt om Bottniska viken. Ett nytt parti, det
s. k. hofpartiet, med Erik Brahe i spetsen, slöt
sig nu kring honom och hans gemål. Hofvet bröt
fullständigt med Tessin, som såg sig nödsakad att
lemna det honom anförtrodda guvernörskapet för
kronprinsen, och spänningen blef allt starkare mellan
hofvet, som framkom med det ena ohållbara anspråket
efter det andra, och Hattarne, som på allt sätt
lade i dagen sitt misstroende mot både konungen och
drottningen. De läto den ena förödmjukelsen följa på
den andra. Vid riksdagen 1755–56 gingo de ända derhän,
att de nekade konungaparet att välja lärare för sina
söner; de medgåfvo rådet att, så ofta konungen vägrade
sin underskrift, nyttja en kunglig namnstämpel;
de anbefallde undersökning om kronans juveler, af
hvilka drottningen, för att få medel att verkställa
sina revolutionsplaner, låtit pantsätta en del. Och
sedan hofvets försök till revolution misslyckats,
måste konungaparet finna sig i att se sina vänner på
stupstocken och att sjelf mottaga skarpa förebråelser
af riksdagen, ja konungen måste, ehuru sjuk, af
ständernas utskickade låta sig föreläsas en akt af
innehåll, att, om han fortfore i sitt förra uppsåt,
han skulle skiljas från kronan (1756). Kort derefter
förklarade rådet krig mot drottningens broder konung
Fredrik II af Preussen (1757). Väl kom äfven för
Hattarne vedergällningens stund, men hofvet fann i
Mösspartiet en lika afgjord motståndare till sina
planer. Till och med den kraftyttring, hvartill Adolf
Fredrik förmåddes af kronprinsen, i det han (1768)
nedlade regeringen och derigenqm efter sex dagar tvang
rådet att sammankalla en riksdag, blef för hofvet
och konungamakten utan frukt. Den makt, som Adolf
Fredrik vid sin död efterlemnade åt sin son, var genom
de inskränkningar, som efter hand deri skett, blott
skuggan af en konungs. Adolf Fredrik dog af slag d. 12
Febr. 1771. Han var "osjelfständig, lätt styrd af
andra, klen hushållare, med insigter och förmåga, som
icke höjde sig öfver soldatexercis och krigsväsendets
småsaker" men god, välmenande och fromsint. "Den
uppriktiga sorgen hos folket vid hans frånfälle röjde
den plats han egde i sina undersåtars hjertan – på
en tid då konung och folk i Sverige betydde mindre
än stånds-, parti- och enskilda intressen." För
målarkonsten äfvensom för svarfvaryrket lär han
hafva haft sinne, och han efterlemnade vid sin död en
värdefull tafvelsamling, som skingrades, emedan hans
bo befann sig i konkurstillstånd. Hans barn med
Lovisa Ulrika voro Gustaf (III) f. 1746, Karl (XIII)
f. 1748, Fredrik Adolf f. 1750 och Sofia Albertina f. 1753.

Adolf Fredrik, församling i Stockholm. 15,883
innev. (1874). Pastorat af 1:sta kl. Vid kyrkoherdes
tillsättning har konungen patronaträtt. – Församligen
var förr en del af Klara, fick eget kapell, S:t Olof,
1674. Egen församling 1773. Den nuvarande kyrkan,
byggd af K. F. Adelcrantz, grundlades 1768, invigdes
1774.

Bland hennes märkvärdigheter äro altartaflan och ett
monument Öfver Cartesius – båda af Sergel.

1. Adolf Johan, pfalzgrefve vid Rhen, hert. till
Stegeborg, Karl X:s broder, föddes på Stegeborg
1629. Som han redan vid 9 års ålder förlorade sin
moders ledning och, skild från hemmet, tillbragte
sin ungdom i drottning Kristinas hof, der han
var väl anskrifven, fick hans stolta och häftiga
natur utveckla sig utan hinder. Hans svåra
lynne gjorde honom nästan oanvändbar till något
ämbete. För att dock inkomster skulle beredas
honom, utnämndes han till öfverkammarherre, till
Torstenssons efterträdare såsom generalguvernör
öfver Vestergötland, Dal och Värmland 1651 samt
till riksmarskalk 1653. Emellertid vann han en
viss utmärkelse för mod och skicklighet i det
polska kriget. Då Karl X sjelf blef upptagen af
kriget med Danmark 1657, lemnade han honom derför
styrelsen i Preussen och öfverbefälet öfver hären
derstädes. Men hertigen kom snart i oenighet med
det öfriga befälet, och då konungen uttalade
sitt missnöje med några af hertigens anordningar,
blef denne uppbragt och begaf sig hem. Derefter
användes han icke mer i rikets tjenst. – Märkliga
äro de stridigheter mellan Adolf Johan å ena sidan
samt rådet och riksdagen å andra, hvilka uppkommo
med anledning af Karl X:s testamente, uti hvilket
hertigen var utnämnd till riksmarsk och ledamot af
förmyndareregeringen samt till dennas ordförande,
i händelse enkedrottningen hade förfall. Fruktande
hertigens hersklystna och oböjliga sinne,
måhända ock af andra bevekelsegrunder, lemnade
rådet och ständerna denna del af testamentet
utan afseende oaktadt hertigens invändningar.
Vid 1664 års riksdag sökte Adolf Johan åter göra sina
anspråk gällande. Han infann sig på samma
förmiddag hos förmyndareregeringen och de tre
första stånden med bref, uti hvilka han vidhöll
sina fordringar. Men dessa förkastades af rådet
och ständerna, och hertigen tvangs att underteckna en
afsägelseskrift. Han tillbragte sitt återstående lif
på Stegeborg, hvarest hans bittra lynne gjorde
honom till en plåga för alla. Med sitt husfolk och
sin slägt låg han i ständiga tvister, och han
hade en mängd processer vid så väl svenska som
utländska domstolar. Hans barn måste slutligen
smyga sig bort från fädernehemmet och taga konungens
skydd i anspråk mot sin fader. Adolf J. dog
på Stegeborg 1689. Hans gemåler voro: 1) Elsa
Beata Brahe, dotter till Per Brahe d. y.; 2) Elsa
Elisabeth Brahe, dotter till den förres broder
Nils. – Af hans åtta barn uppnådde fyra mogen ålder.

2. Adolf Johan, den förres äldste son, hertig
till Stegeborg. Om honom känner man föga. Han
föddes 1666. Straxt efter faderns död lemnade
han Sverige och skall hafva såsom öfverste kämpat
i Österrikes tjenst. Han deltog sedan i Karl
XII:s första krigståg, var med vid landstigningen
på Själland och i slaget vid Narva, men dukade redan
1701 under för fältsjukan.

Adolfsberg, helsobrunn, belägen 3/8 mil söder om
Örebro, på stadens jord, men i Ånsta socken.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:41:02 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaa/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free