- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 1. A - Barograf /
325-326

(1876) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Akrisios - Akroamatisk - Akrobat - Akrocerauniska bergen - Akrokorint - Akrolein - Akrolit - Akromatisk - Akromatism - Akron - Akropolis

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förträffliga föreläsningar och afhandlingar stor
förtjenst om den svenska militärbildningen. En
öfversättning af hans Föreläsningar i fortifikation
(1811) nyttjades en tid äfven vid militärskolorna
i Ryssland. 1812 befordrades han till major
i armén. Under Karl Johan deltog han såsom
öfveradjutant i 1813 års tyska fälttåg mot Napoleon
och var med i slagen vid Grossbeeren, Dennewitz
och Leipzig, der han vid stormningen den 19 Okt. af
en kula svårt sårades i bröstet. Han återvände från
kriget såsom öfverstelöjtnant och prydd med flere
utmärkelsetecken samt blef 1819 upphöjd i adligt
stånd. (Det är ovisst huruvida namnförändringen
från Akrel till Akrell skedde då eller var
gjord redan dessförinnan.) 1828 blef han öfverste
i armén. 1831 chef för den s. å. organiserade
topografiska kåren, 1832 generaladjutant, 1843
generalmajor och 1854 generallöjtnant samt chef för
Sveriges telegrafverk, hvars grundläggning och snabba
utveckling hufvudsakligen var denne rastlöst verksamme
styresmans förtjenst. Han lemnade denna befattning
1862, och sex år derefter, den 11 Sept. 1868, afled
han i Stockholm efter att hafva tillryggalagt en
sjuttiofemårig tjenstebana.

Under sin långa, mångsidiga och hedrande verksamhet
i statens tjenst hade Karl Fredrik Akrell dessutom
beredt sig tillfälle att förvärfva ett namn äfven
som konstnär. På hvarje ledig stund egnade han
sig nämligen med kärlek och talang åt sin faders
yrke, hvilket han redan som ung hade fått lära,
och han var en tid den ende aqvatinta-gravören i
Sverige. Utom en mängd land- och sjökartor, såsom
karta öfver Stockholm (1805), kartor öfver Sverige
och till Sveriges sjöatlas af Klint, graverade han
öfver hundra planscher till Thersners "Fordna
och Närvarande Sverige", åtskilliga blad till
Skjöldebrands "Voyage pittoresque au Cap Nord" (i
aqvatinta och efter S:s teckningar), planscherna till
Le Chevaliers "Resa i Propontiden", Klinckowströms
"Bref om Förenta Staterna" och Schmidts "Reise durch
Schweden" samt derjämte planscher till åtskilliga
vetenskapliga arbeten.

Akrisios, Grek. myt., Danaes fader. Se Danae.

Akroamatisk (af Grek. akroasthai, höra), som
åhöres, som förnimmes genom hörseln. – I forntidens
filosofiska skolor skilde man emellan en esoterisk,
inre, blott för de invigde afsedd lära, och en
exoterisk, yttre, för allmänheten tillgänglig, och
man kallade den förra äfven akroamatisk, emedan hon
ej upptecknades, utan meddelades muntligen. Deraf
benämningen akroamatiskt på ett strängt vetenskapligt
föredrag, i motsats till ett allmänfattligt. Med
akroamatiskt undervisningssätt förstås sammanhängande
föredrag, hvarvid läraren ensam talar, under det
att lärjungen är blott åhörare, såsom fallet är
t. ex. vid akademiska föreläsningar. Dess motsats är
det frågande, <i>erotematiska, sokratiska, kateketiska</sp>
undervisningssättet.

Akrobat (af Grek. akrobatein, gå på tåspetsarna,
klättra i höjden), lindansare, gymnastisk konstnär.

Akrocerauniska bergen, bergskedja i nordvestra
delen af den forna grekiska provinsen Epirus. Deras
yttersta spets vid Adriatiska hafvet hette fordom
Akrokeraunion, och kallas numera Kap Linguetta.

Akrokorint, Korints gamla borg. Se Akropolis och
Korint.

Akrolein (af Lat. acer, skarp, och oleum, olja),
kem., en 1838 af Brandes upptäckt produkt,
som uppstår, då fett eller glycerin starkt
upphettas. Akrolein är en färglös, flyktig vätska,
hvars ångor häftigt angripa ögon och andningsorgan.
Om endast några få droppar deraf fått förflyktiga i
ett rum, blir vistelsen deri outhärdlig. Det ingår
i de illaluktande gaser, som bildas vid ofullständig
förbränning af fett. Akrolein är en aldehyd af
formeln C2H3–CO–H. P. T. C.

Akrolit (af Grek. akros, öfverst, och lithos, sten),
inom den grekiska konsten en bildstod, bestående af en
träkärna, i hvilken draperiet var skuret och vanligen
belagdt med guldbleck, men på hvilken de nakne delarna
(hufvud, händer och fötter) voro tillsatta och af
sten (marmor). Sådana arbeten tillhörde den grekiska
bildhuggarekonstens äldsta tider. Jfr Kryselefantin.

Akromatisk, fys. Se Akromatism.

Akromatism (af Grek. nekande a och chroma, färg),
"färgfrihet", fys., den egenskapen hos vissa
linser och prismer, hvarigenom de åstadkomma
ofärgade bilder af ofärgade föremål. En lins
eller ett prisma, som har denna egenskap, kallas
akromatisk. Akromatismen åstadkommes på det sätt,
att man till ett helt förenar tvänne linser, den
ena af s. k. crownglas och den andra af flintglas
(hvilka glassorter bryta ljuset olika), och afpassar
de tvänne linsernas begränsningsytor på lämpligt sätt
för färgernas bortskaffande. Det i den astronomiska
tuben använda akromatiska objektivet utgöres af en
positiv eller konvex crownglas-lins och en konkav
eller negativ flintglaslins. Äfven prismer kan man
göra akromatiska genom att förena ett crownglas-
med ett flintglasprisma, om dessa prismers brytande
vinklar väljas på lämpligt sätt och prismerna
sammanläggas så, att, när den enas brytande kant
ligger uppåt, den andras är vänd nedåt. Genom
akromatiseringen upphäfves dispersionen eller
färgspridningen, men ej refraktionen eller
brytningen (jfr Kromatisk aberration). – Newton
ansåg akromatiseringen overkställbar. Stödjande sig
på den svenske matematikern Samuel Klingenstjernas
kalkyler, förfärdigade Dollond de första akromatiska
prismerna och linserna. Införandet af de akromatiska
objektiven i de astronomiska tuberna har utöfvat
ett mäktigt inflytande på astronomiens utveckling.
R. R.

Akron [ekrön], raskt uppblomstrande stad i
nord-amerikanska staten Ohio, 7 mil s. om
Cleveland, vid föreningspunkten mellan Ohio–
Erie och Ohio–Pennsylvania-kanalerna. Grundlades
1825. 10.006 innev. (1870). I stadens granskap
upptagas mineralfärger i stor mängd.

Akropolis (af Grek. akros, öfverst, högst, och
polis, stad), högt belägen fästning eller borg vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:20:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaa/0325.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free