Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Alarik - Alarm - Alasjer - Alaska - Alatau - À la tête - Alatri - Alauda - Alauniska höjden - Alaux - Alaux - Alava - Alava
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fortsatte A. sitt tåg ned åt södra Italien och ämnade
gå öfver till Sicilien och Afrika, men dog nämnda år
i Cosenza. En sägen förtäljer, att hans lik begrofs
på bottnen af floden Buxentius (Busento) och att de
fångar, som nyttjades till arbetet, blefvo dödade,
på det ingen skulle kunna omtala, hvar hans graf var
belägen. Alariks efterträdare som vestgoternas konung
blef hans svåger Ataulf.
Alarik II, konung i vestgoternas rike i Spanien och
södra Frankrike 484–507. Han besegrades sistnämnda
år af den frankiske konungen Klodvig vid Vouglé (ej
långt från Poitiers) och stupade i striden. A. lät
verkställa ett utdrag ur Codex Theodosianus, hvilket
kallades Breviarium Alaricianum och en lång tid var
i bruk i södra Frankrike.
Alarm (Fr. alarme, af Ital. all’ arme, till
vapen!), rop eller tecken i allmänhet att skynda
till vapen; plötslig rörelse, uppståndelse (i ett
läger e. d.) till följd af en fiendes verkliga
eller förmodade ankomst; i allm.: plötslig oro
och förskräckelse, buller, oväsende. – Alarmera,
plötsligt skrämma, förskräcka, oroa; milit., oroa en
fiende genom plötsliga angrepp.
Alasjer ("brokiga staden"), stad i vestra delen
af Mindre Asien, turkiska ejaletet Aïdin, 16 mil
ö. om Smyrna, vid floden Kusu Tsjai. A. är
det forna Philadelphia, af hvilket många
ruiner ännu qvarstå. Det omslutes af den forne
stadens starka, på långa sträckor väl bibehållna
stadsmur. Omkr. 15,000 innev., bland hvilka omkring
3,000 äro greker. Betydlig handel med säd, bomull
och tobak. – Bland Mindre Asiens städer var A. den
siste som föll i turkarnes händer, 1390.
Alaska, rättare Aljaska, urspr. namnet på en lång,
smal halfö i nordvestra delen af Nord-Amerika,
hvilken i nordvestlig riktning sträcker sig ut emot
Aleutiska öarna. Efter fördraget 1867 mellan Förenta
staterna och Ryssland öfverläts Aljaska jämte ryska
Amerika åt unionen mot en summa af 7,200,000 dollar
i guld (1 d. ungefär = 3,75 kr.). Detta område,
nuvarande territoriet Aljaska, utbreder sig från
50° 40’ nordl. br. till Ishafvet och omfattar
27,157,8 qv.-mil, med 70,461 innev. (1871), deribland
eskimoer, aleuter, indianer m. fl. Landet är föga
kändt; skogrikt utom vid kusterna, hvilka äro lätt
tillgängliga. Det genomstrykes af utsträckningar
från de nordamerikanska Klippbergen – på
kustkedjan märkas vulkanerna Elias (14,970 fot)
och Fairweather (14,718 fot) – och vattnas af flere
fiskrika och segelbara floder, af hvilka Jukon är
den förnämsta. Oaktadt klimatet, åtminstone på södra
kusten, är jämförelsevis mildt, lyckas dock ej någon
sädesodling. Skogsafverkning, fiske, jagt och
handel med pelsvaror inbringa betydliga summor.
Alatau ("brokiga bergen"), namnet på två höga
bergsträckor i mellersta Asien, tillhörande
Tiansjans ("himmelbergets") system. Till storleken
motsvara båda bergskedjorna tillsammans ungefär
Pyreneerna. De delas i Norra eller Dsjungariska
(Cis-ileniska) Alatau, belägen n. om floden Ili,
och Södra eller Trans-ileniska Alatau, s. om
floden Ili och n. om sjön Isi-Kul.
Dalarna i Alatau bebos af kirgiser.
À la tête [allatät], Fr., i spetsen för, "i têten"
för (t. ex. en trupp).
Alatri, stad i italienska provinsen Roma i
Hernik-bergen, med storartade cyklopiska murar. 13,681
innev. (1871).
Alauda, Lärka, zool. Se Lärka.
Alauniska höjden, Valdaj l. Volkonskiskogen, en 55
mil lång och 7 mil bred skogbevuxen ås, som utbreder
sig i det europeiska Ryssland mellan guvernementen
S:t Petersburg, Moskva, Tver och Tula. Högsta
höjden endast 1,400 fot öfver hafvet. Källort för
floderna Volga, Don, Dnjepr, Dyna m. fl. Rik på jern,
svafvelkis, alun, stenkol och salt.
Alaux [alå], Jean, fransk historiemålare, f. i
Bordeaux 1786, lärjunge af Vincent; direktör för
franska akademien i Rom 1847–53 och sedan 1851 medlem
af Académie des beaux arts i Paris. – Målade hälst
betydelsefulla parlamentariska scener och har med
mycket stora sådana framställningar fyllt en hel sal,
"la salle des états géneraux", i Versailles. Hans
bataljstycken äro svagare. A. åtnjöt mycken ynnest
hos Ludvig Filip och var af sin samtid skattad som en
högst talangfull konstnär. Han dog i Paris 1864.
Alaux [alå], Jules Émile, fransk skriftställare,
f. 1828 i Lavaur, lärare i åtskilliga skolor i
provinserna och Paris. Har författat flere literära
och filosofiska arbeten, såsom Essai sur l’art
dramatique (1855), La religion au dix-neuvième
siècle (1857), Pape et roi (1861), La raison (1860),
i hvilken sistnämnda skrift han söker bevisa, att
den verkliga filosofien ännu icke uppkommit, men
måste komma att bestå uti en fullständig förening
af religion och metafysik. A. har äfven uppträdt
som skald med diktsamlingarna Visions d’amour (1858)
och Tendresses humaines (1867).
Alava, Miguel Ricardo de, spansk general och statsman,
f. i Vitoria i Spanien 1771. Han slöt sig 1808 till
det franska partiet, men öfvergaf det 1811, tjenade
sedan i Wellingtons stab och utnämndes af denne till
brigad-general. Dock kastades han till följd af sina
föregåenden i fängelse af Ferdinand VII, men befriades
på Wellingtons förord. Blef sändebud i Haag, hvarifrån
han såsom misstänkt återkallades 1819. 1820 slöt han
sig till revolutionen, blef medlem af Cortes och var
deras president 1822. När Cortes voro inneslutna i
Cadiz (1823), fick han i uppdrag att underhandla
med fransmännen. Då revolutionsmännen sedermera,
trots konungens ed, ledo en blodig förföljelse,
flydde A. till England, hvarifrån han återkallades
af drottning Kristina. Under Martinez de la Rosas
ministère blef han sändebud i London 1834 och i Paris
1835. Sedan han lemnat denna post, egnade han sig åt
parlamentarisk verksamhet. 1836 tvang en ny revolution
regeringen att antaga konstitutionen af 1812, men då
motsatte sig A. densamma. Han dog 1843 i Barèges.
Alava (l. Vitoria), den sydligaste och största,
men minst befolkade af de tre baskiska provinserna,
i nordöstra Spanien. 56,7 qv.-mil med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
