Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Alcmene - Alcobaça - Alcolea - Al corso - alcott - Alcoy - Alcudia - Alcuin - Alcyone - Alcyonella - Alcyonium - Aldafader - Aldan - Aldebaran - Aldegonde - Aldegrever - Aldehyd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Alcmene, Grek. Alkmene, var dotter af
Perseus’ son konung Elektryon i Mycenæ, och
förmäld med Amphitruo. Genom Zeus blef hon moder
till Herakles. Efter Amphitruos död äktades hon af
Rhadamanthys i Ocalea i Boeotien. Enligt sagan lät
Zeus efter hennes död föra henne till de saliges
öar, der hon åter blef Rhadamanthys’ maka. Såsom
heraklidernas stammoder hedrades hon med altaren
och helgedomar, och hon var länge ett ämne både
för tragikernas och de lyriske skaldernas diktning.
V. K.
Alcobaça [-basa], liten stad i portugisiska
prov. Estremadura. 1,458 innev. (1864). Berömdt
cisterciens-kloster, det rikaste i Portugal, i hvilket
endast adelsmän intogos som munkar. Både klostret och
dess värdefulla bibliotek plundrades och uppbrändes
af fransmännen 1811. Staden har en praktfull gotisk
kyrka, i hvilken flere portugisiska regenter äro
begrafna.
Alcolea, liten ort i spanska prov. Jaen i Andalusien,
vid Guadalquivir. Der besegrades, d. 2 Sept. 1868,
drottning Isabellas trupper under general Pavia af
insurgenthären under marskalk Serrano. Detta slag
orsakade Isabellas störtande från Spaniens tron.
Al corso, Ital., handelst., efter kursen, till
dagens pris, till gångbart pris. Jfr Kurs.
Alcott, Louisa May, amerikansk författarinna,
föddes i Germantown i Pennsylvanien 1833. Redan 1855
utgaf hon Fairy tales. 1863 utkom Hospital sketches,
som hon skref, då hon var sjuksköterska under det
amerikanska inbördeskriget. Flere af hennes senare
arbeten hafva blifvit öfversatta på svenska.
Alcoy, stad i spanska prov. Alicante i det
forna konungariket Valencia, vid floden Alcoy,
på sluttningen af Sierra de Mariola. 25,196
innev. (1860). – A. är medelpunkten för
den valenciska pappersfabrikationen (årliga
tillverkningen omkr. 200,000 ris, deraf 180,000 ris
äkta cigarettpapper) samt eger dessutom klädes-, ylle-
och linnefabriker, bomullsspinnerier, såpsjuderier
m. m.
Alcudia, Manuel de Godoy, hertig af, spansk fältherre
och statsman. Se Godoy.
Alcuin l. Alcuinus, Karl den stores förtrogne
rådgifvare. Se Alkuin.
Alcyone, astron., den klaraste stjernan i gruppen
Plejaderna (sjustjernorna).
Alcyonella, zool., ett färskvattensdjur af mossdjurens
(bryozoernas) ordning. Liksom de fleste andra bryozoer
lefver Alcyonella kolonilif: en oändlig massa djur
äro förenade med hvarandra och bilda på detta sätt,
genom de rörformiga djurhusens sammanställning,
gröna, svamplika klumpar på grenar och stjelkar i
färskvattnen. Vidrör man en sådan klump, synes han
liflös och oformlig; men får han stå stilla i lugn,
utsträcka de små djuren sina tentakler, som äro
ställda i hästskoform kring munnen, och börja med
dessas darrhår (cilier) ett lifligt spel i vattnet.
F. A. S.
Alcyonium, kork-korall, zool., ett polypslägte
af Alcyonariernas ordning, hvilket saknar inre
axel-skelett och lefver fastvuxet vid berg och stenar
i hafvet. De särskilda polypdjuren, som
sitta spridda i den köttige, af inströdda
kalk-kristaller sträfhudade kolonikroppen, kunna
ur denna utsträcka kroppens främre del, i hvilken
munnen, kransad af åtta flikiga tentakler, har sin
plats. Den i Kattegat, liksom vid Europas öfriga
kuster utmed Atlanten, tämligen allmänna arten
Alcyonium digitatum, af brandgul färg, har af fiskare
fått namnet "död-mans-hand", som är ganska
betecknande för dess koloni-form. F. A. S.
Aldafader (Isl. aldafadir), "varelsernas och
tidsåldrarnas fader", är i den fornnordiska
mytologien ett af Odens många binamn.
Aldan, flod i Sibirien. Hon rinner upp på
Stanovoj-bergen, är omkr. 300 mil lång och faller
nedanför staden Jakutsk in i floden Lena. Största
delen deraf är segelbar. – Utmed hennes venstra sida
sträcker sig i nordöstlig riktning den omkr. 90 mil
långa Aldaniska bergskedjan, hvars högsta toppar nå
en höjd af 4,200 fot.
Aldebaran, astron., en röd stjerna af 1:sta storleken,
föreställande ögat i stjernbilden Oxen. Hon
ligger straxt öster (venster) om sjustjernorna, i
förlängningen af Orions bälte åt vester (höger), och
bildar jämte några mindre stjernor ett V. Namnet, som
är af arabiskt ursprung och betyder "den följande",
har stjernan fått, emedan hon åtföljer sjustjernorna.
R. N.
Aldegonde, Philipp von Marnix, herre af Mont S:te A.,
holländsk statsman och vetenskapsman. Se Marnix.
Aldegrever [-gréfer] l. Alde Grave, Heinrich,
tysk kopparstickare och målare, f. omkr. 1502 i
Paderborn, d. i Soest efter 1555. Han utbildade
sig efter Albr. Dürer och har med anledning
deraf ofta blifvit kallad Albert (Albrecht)
von Westfalen. A. tog inflytande äfven af Dürers
lärjungar B. Beham och Pencz samt genom dessa af den
italienska renaissancen. – Han var en ifrig anhängare
af reformationen, och många af hans verk bära också
prägel deraf. Bland hans stick förekomma porträtt
af Luther och Melanchthon. A. utöfvade ett stort
inflytande på sitt hemlands konstindustri genom sina
många, ofta förträffliga guldsmedsmönster. – Bland
dem af Dürers efterföljare, hvilka till följd af sina
med ytterlig finhet utförda sticks ringa storlek fingo
namnet Kleinmeister, var A. obestridligen en af de
förnämste. De stick, som med säkerhet tillhöra A.,
uppgå till 290. Nationalmuseum i Stockholm eger en
mycket rikhaltig samling af hans gravyrer.
Aldehyd, kem., en syrsättningsprodukt af alkohol,
upptäckt 1821 af Döbereiner och närmare undersökt af
Liebig, som gaf den namnet aldehyd, en sammandragning
af alkohol dehydrogenatus ("alkohol, beröfvad väte"),
emedan den innehåller två atomer väte mindre än
alkohol. Dess sammansättning är CH3-CO-H. Aldehyd
är en färglös, lättrörlig vätska af genomträngande
lukt. Dess egentliga vigt är 0,805. Den kokar
vid 20,8°. Den blandas i alla förhållanden med
vatten. Genom upptagande af syre gifver aldehyd
ättiksyra, CH3-CO-OH. - Aldehyd är typen för en stor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
