- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 1. A - Barograf /
585-586

(1876) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Amakuki - Amalasunta - Amalekiter - Amaler - Amalfi - Amalgam - Amalgamera - Amalia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Magleby, som jord anvisades åt holländarne. Der
behöllo de sitt holländska språk till in på
1800-talet, och ännu i dag nyttja de holländsk
drägt. I enlighet med Kristierns afsigt blefvo
de danskarnes lärare i trädgårdsodling, och efter
deras inflyttning har A. varit Köpenhamns förnämsta
köksträdgård. Den dagliga tillförseln till Köpenhamn
besörjes mest af qvinnorna, hvilkas egendomliga
drägter och hufvudbonader utgöra ett framstående drag
i Köpenhamns hvardagsfysiognomi. - Under Köpenhamns
belägring 1658 besatte Karl X Gustaf Amager d. 7
Okt., men redan d. 10 Okt. fördrefs han derifrån
genom ett af konung Fredrik III anfördt utfall.
C. R.

Amakuki, stad. Se Amaxichi.

Amalasunta (Amalasuinta, "Amala-jungfrun"; se
Amaler), dotter af Teodorik den store, grundläggaren
af östgoternas välde i Italien, och dennes gemål
Odofleda, syster till den frankiske konungen
Klodvig. Gift med östgoten Eutarik (död 522), födde
hon sonen Atalarik. Efter faderns död, 526, förde
hon med utmärkt klokhet regeringen för sin omyndige
son. Atalarik dog 534, och Amalasunta ingick nytt
giftermål med sin kusin Teodat, hvilken s. å. lät döda
henne. Detta gaf anledning till östromerske kejsaren
Justiniani angrepp på det östgotiska riket och till
dettas fall.

Amalekiter, ett nomadfolk, som uppehöll sig vid
Palestinas södra gräns, i trakten af Sinai. De nämnas
i Gamla Testamentet såsom liggande i ständig fejd
med israeliterna. Slutligen kufvades de af Saul
och David. - Som deras stamfader gällde Esaus sonson
Amalek. Deras konungar buro titeln agag.

Amaler, den förnämsta fursteslägten hos goterna,
uppkallad efter sagokonungen Amala, från hvilken
hon ledde sin härkomst. Teodorik den store tillhörde
denna slägt. I de forntyska sångerna (Niebelungenlied
m. fl.) kallas Teodorik (Dietrich, Didrik af Bern)
och hans hjeltar Amelungar (Amalas ättlingar). -
Ett gammalt sagonamn på Italien är Amlungaland.

Amalfi, stad i ital. prov. Principato citeriore,
berömd för sitt vackra läge i en djup klyfta vid
Salernoviken. Staden är byggd på sluttningen af den
branta klippstranden. I klippan inhuggna trappor leda
upp till husen. Taken nyttjas till trädgårdar. - 6,913
innev. (1871). Pappers- och makaronifabriker, fiske
och skeppsfart; på klipporna odling af vin, oliver,
oranger och johannisbrödträd. - A. säges vara anlagdt
af Konstantin den store och var i 10:de och 11:te
årh. en berömd handelsstad med omkr. 50,000 innev. Den
s. k. Amalfiska sjölagen (Tabula Amalphitana) gällde
då hos alla de nationer, hvilkas fartyg foro på
Medelhafvet. A. blef 1135 och 1137 plundradt af
pisanerna. - I A. föddes Flavio Gioja och Masaniello.

Amalgam l. Amálgama (antagligen ett af
Grek. málagma, mjuk kropp, bildadt arabiskt ord). -
1. Kem. En förening (legering) af qvicksilfver
med annan metall. De olika metallernas förmåga att
amalgameras med qvicksilfver är ganska olika. Några,
såsom guld, silfver, tenn, bly, vismut, kadmium
m. fl., förenas omedelbart
och lätt med qvicksilfver; natrium under stark
värmeutveckling. Andra metaller, såsom de svårsmälta,
jern, kobolt, nickel och krom ingå en sådan förening
endast med svårighet och på omvägar. Man betjenar
sig af metallernas benägenhet att förenas med
qvicksilfver vid extraktion af guld och silfver ur
malmer (amalgamering; se Guld och Silfver). Amalgamen
äro lättsmälta, metallglänsande, spröda och i brottet
korniga. Många hafva en särdeles stor benägenhet att
kristallisera. Amalgam, som innehålla ett öfverskott
af qvicksilfver, äro grötformiga, men kunna skiljas
från inblandadt qvicksilfver genom pressning uti
sämsk. Vid upphettning sönderdelas de, i det att
qvicksilfret förflyktigas och den dermed förenade
metallen qvarstannar.

Flere amalgam hafva praktisk
användning. Tenn-amalgamet nyttjas vid tillverkning
af speglar (se Glas). Kadmium-amalgam brukas
vid plombering af tänder. Med Kienmayer’ska
amalgamet
, en blandning af 1 del tenn, 1 del zink
och 2 delar qvicksilfver, plägar man bestryka
riftyget på elektricitetsmaskiner. Amalgamerad
zink plägar användas för att i galvaniska staplar
skydda zinken mot allt för hastig upplösning.
P. T. C.

2. Mineral. Naturligt amalgam l. silfver-amalgam
förekommer kristalliseradt i små,
silfverhvita, reguliära kristaller. Det är
ganska sällsynt. Anträffas i Chile.
P. T. C.

3. Fig. En mekanisk, oorganisk blandning af
olikartade ämnen.

Amalgamera. 1. Tekn. Blanda qvicksilfver med annan
metall. Förekommer äfven i bet.: utdraga guld
och silfver ur malmer medelst qvicksilfver. -
2. Fig. Hopblanda, förena (mest om olikartade
ämnen). - Subst.: Amalgamation, Amalgamering,
Amalgamist.

Amalia, Anna A., hertiginna af
Sachsen-Weimar-Eisenach, dotter till hertig Karl
af Braunschweig-Wolfenbüttel, f. den 24 Okt. 1739,
beredde sig ett namn i historien såsom medelpunkten
för den krets af snillen, som i slutet af förra
århundradet gjorde Weimar till Tysklands Athen. Hon
var gift med hertig Ernst August Konstantin af
Sachsen-Weimar-Eisenach, men blef enka redan vid 19
års ålder. Såsom förmyndare för sin son, sedermera
storhertigen Karl August, öfvertog hon regeringen,
hvilken hon förde på ett berömligt sätt. Hon botade de
skador, som landet hade lidit genom sjuåriga kriget,
och nitälskade för folkupplysningen. Särdeles högt
prisas hennes verksamhet och klokhet under den 1772
rådande hungersnöden samt efter slottsbranden i
Weimar 1774. Till lärare åt sina söner kallade hon
Wieland, 1772; till hofmästare åt sin andre son,
Konstantin, nämnde hon Knebel, 1774. Sedan hon 1775
lemnat regeringen åt sin äldste son, lefde hon blott
för vitterhet och konst. Göthe, Herder, Seckendorf,
Bode, Musäus och senare Schiller hörde till hennes
vänkrets. Sjelf idkade hon med framgång musik och
komponerade bl. a. operetten Erwin und Elmire. Det
berättas, att orsaken till hennes död, d. 10 April
1807, var sorg öfver utgången af slaget vid Jena.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:08 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaa/0585.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free