Print (PDF) - On this page / på denna sida - Amazonsköld - Amazonsten - Amb - Ambala - Ambalema - Ambassad - Ambe due pedale - Amberg - Amberg - Amberger - Ambiorix - Ambition - Ambitus - Ambjörnarp - Amblode
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Amazonsköld (Lat. pelta) är på nästan alla antika amazonframställningar en halfcirkelformig
skifva, hvars räta kant har tvänne likaledes halfcirkelformiga inskärningar. I förening med andra vapen (svärd), fascer o. d. nyttjades han i Roms och renaissancens konst till troféer m. m. Dylika sköldar, ställda i rad vid hvarandra, förekomma ofta såsom ornament på kransgesimser, rännlister m. m. Amazonsten, ett slags fältspat. Se d. o. Amb (af Lat. ámbo, två, båda), dubbelträff i lotteri, dubbel vinst genom två nummers utfallande vid dragning i ett lotteri. Ambala l. stånglack är handelsnamnet på renad gummilacka, då hon förekommer i stänger af 5 till 10 liniers (15 till 30 millimeters) tjocklek. Ambalema, stad i Columbia i Syd-Amerika, vid Magdalenafloden, v. om Bogota. Omkring 10,000 innev. Betydlig odling af den värderade s. k. Ambalema-tobaken, som utskeppas öfver Honda vid Magdalenafloden. Ambassad (Fr. ambassade af Med. Lat. ambasciata, af Got. andbahts, tjenare; jfr Fornn. ambatt, trälqvinna, och Sv. ämbete), diplomatisk beskickning af högsta rangen från en stat eller regent till en annan stat eller regent; diplomatiskt sändebud och dess följeslagar. - Ambassadör, diplomatiskt sändebud af högsta rangen från en stat eller regent till en annan stat eller regent. Ambe due pedale ("båda pedalerna"), Ital., musikt., beteckning i pianomusik, som antyder, att båda pedalerna skola samtidigt användas, hvarigenom en svag, men tillika uthållande klang åstadkommes. Amberg, stad i Bajern, fordom hufvudstad i Öfre Pfalz, på ömse sidor om floden Vils, omkr. 7 mil ö. om Nürnberg. Den är välbygd, har ett gammalt slott, som fordom var kurfurstligt residens, ett rådhus, uppfördt 1490, flere kyrkor (bl. a. S:t Martinskyrkan, med ett 336 fot högt torn) o. s. v. 11,688 innev. (1871). - Berömd gevärsfabrik. Tillverkning af lerkärl, mineralfärger samt ylle- och linnetyg. Boskapshandel. I närheten jern- och kolgrufvor. - I granskapet besegrades (1796) fransmännen under Jourdan af österrikarne under ärkehertig Karl. Amberg, Wilhelm, tysk genremålare, f. 1822 i Berlin, fick sin konstnärliga utbildning hos Begas i Berlin och Cogniet i Paris (1845), hvarefter han ett par år vistades i Rom. - Hans genrestycken utmärkas af humor och poetiskt behag. Bland hans många arbeten må nämnas de genom fotografi och gravyr bekanta Tröst i toner och Enkans tröst. Amberger, Christoph, tysk porträtt- och historiemålare, f. omkr. 1500, var sedan 1530 verksam i Augsburg, der han dog omkr. 1563. Han studerade den yngre Holbeins målningar, och flere af hans porträtt tillskrifvas än i dag Holbein. Hans förnämsta verk är kosmografen S. Münsters porträtt i Berlins museum. Ambiorix, gallisk furste på Cæsars tid. Då Cæsar år 55 f. Kr. lagt en del af sin här i vinterläger hos eburonerna, i det belgiska Gallien, anstiftade A. ett uppror, som hotade att förstöra hela den romerska hären, enär A. äfven uppviglat aduatukerna och nervierna. Cæsar, som skyndade dit, lyckades dock slå gallerna. A. fortsatte striden, men blef ständigt slagen. Slutligen lär han hafva flytt till andra sidan om Rhen och der aflidit. R. T. Ambition (Lat. ambitio, röstvärfning, ärelystnad, af ambire, gå omkring för att värfva röster), ärelystnad; hederskänsla. - Ambitionera, af ärelystnad eller hederskänsla göra eller söka något. - Ambitiös, ärelysten, mån om sin heder. Ambitus, Lat., ursprungligen detsamma som ambitio, kringgående för att värfva valmäns röster. Personer, som sökte ett högre ämbete i Rom under republikens tid, brukade nämligen, klädda i en glänsande hvit drägt (toga cándida, deraf candidati), en tid före valet gå omkring på forum och Marsfältet, hvarunder de förbindligt helsade de mötande valmännen och tryckte deras händer (prensare manus) samt anhöllo om deras röster. Denna röstvärfning urartade efter hand. och man började använda mutor för att försäkra sig om framgång vid valen. Denna olofliga röstvärfning betecknades då med ordet ambitus. Slutligen gick det så långt, att icke allenast enskilda röstvärfningsagenter uppstodo, utan äfven ordentliga associationer stiftades, hvilka åtogo sig att styra valen. Förgäfves sökte man genom allt strängare lagar stäfja detta ofog. - Under kejsartiden, då folkförsamlingens makt upphört, betecknade ambitus en dylik röstvärfning hos senatorerna och slutligen köp af ämbeten hos kejsarens gunstlingar. J. F. J. Ambjörnarp, socken i Vestergötland, Elfsborgs län, Kinds härad. Arealen 14,670 tnld. 23 1/4 ofm., 14 1/2 fm. mtl. 915 innev. (1874). Annex till Tranemo, Göteborgs stift, Kinds kontrakt. Amblode (l. Amblodhe), Fornsv., förekommer i "Gamla eller Eriks-krönikan", v. 3916, i bet. "narr, fåne". Ordet motsvarar det fornnordiska Amlódi, det forndanska Amleth (hos Saxo Amlethus) och det engelska Hamlet. Enligt Carl Säves utredning skulle detta ords äldsta nordiska form vara and-blaudi eller and-blauthi, af and, ande, själ, lif, och blaudr, kraftlös, dådlös, svag, blöd. Deraf uppstod formen Amblode, hvars egentliga betydelse således är den ämnessvage, svagsinte, fånige. - Hamlet-sagan, som af Shakspeare närmast hemtades från Saxo och lades till grund för sorgespelet Hamlet, är sålunda utan tvifvel af rent nordiskt ursprung. Sannolikt hvilar denna saga på historisk grund, och anledningen till vedernamnet amblode - den nordiske konungasonens sjelf-iklädda svagsinthet, hvarigenom han ville dölja sina hämdplaner och bortleda alla misstankar - torde hafva varit välbekant i forntiden och så vuxit in i nordboarnes föreställningssätt, att det först bragt konungasonens verkliga namn i förgätenhet och derefter i fornsvenskan blifvit ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
