Print (PDF) - On this page / på denna sida - Amblyopi - Amblyopsis - Amblyrhynchus - Ambo - Amboina - Amboise - d'Amboise - Ambon - Ambon - Ambra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
appellativ. (Jfr C. Säve, "Om Hamlets namn och betydelsen deraf". Nord. univ.-tidskr. 1864. 4.) Se vidare Hamlet. Amblyopi (af Grek. amblyopia, svag syn), med. Detta ord kan beteckna hvarje sådan nedsättning af synskärpan, som icke kan afhjelpas med glasögon, den må bero af hvilken orsak som hälst. Riktigare är dock att endast använda denna term för sådana fall, i hvilka inga förändringar finnas i det yttre af ögat, ja i hvilka man ej ens med ögonspegeln kan upptäcka annat än en atrofi af näthinnan eller synnerven, ofta ej ens detta. Amblyopi utgör således egentligen det tidigare stadiet af Amauros. Rsr. Amblyopsis, zool., en mjukfenig fisk från Mammut-grottan i Kentucky, i Nord-Amerika. Denna grotta - redan i sig sjelf en stor märkvärdighet med sina förgreningar af ungefär 2 sv. mils längd - hyser i sin egendomliga djurverld af fiskar, insekter, kräftor och spindlar typer, som alla mer eller mindre påverkats af det underliga i ett sådant lif. I en vattensamling, nära 1 sv. mil från grottans ingång, lefva två arter fiskar, af hvilka Amblyopsis är den ene. Han är blind, liksom många djur, hvilka föra ett sådant lefnadssätt. Märkvärdigast är han dock derigenom, att anal-öppningens mynning ligger framom bukfenorna (bäckenapparaten) - ett ytterst abnormt läge, ehuru det förekommer äfven hos två andra fiskarter. F. A. S. Amblyrhynchus, zool., en bland de största nu lefvande ödlorna. Hon har ett tämligen vidrigt utseende. Slägtet, som tillhör leguanernas grupp, förekommer på Galapagos-öarna, der en art uppgifves nå en längd af 6 fot. F. A. S. Ambo l. Ambon (af Grek. anabainein, uppstiga), namn på tvänne i gammalkristna kyrkor förekommande, medelst några trappsteg tillgängliga och af sten uppförda uppläsnings- eller talarestolar, anbragta i sammanhang med eller invid det skrank, som skilde koret från de menigheten tillhörande, rymligare delarne af kyrkan. Från den på södra sidan anbragta ambonen upplästes episteln och från den norra och ansenligare evangelium. Ambonerna kunna anses som förebilder till predikstolarne. Amboina l. Ambon. 1) Ett af de tre residentskap, i hvilka Moluckerna l. Kryddöarna äro indelade af den holländska regeringen. Det utgöres af öarna Amboina, Haruku, Saparua, Nusa-laut, Buro, Amblav, Manipa, Kelon, Bono och Hila samt största delen af Ceram. Ytvidden 478,9 qv.-mil. Tillsammans med ön Banda 236,737 innev. (1871). - 2) Ö i nämnda residentskap, belägen vid 3° 41' s. br. och 145° 49' ö. lgd. Ytvidden 16 qv.-mil. Omkr. 50,000 innev. Är delad i tvänne genom ett näs förbundna hälfter, Hitu och Leitimor. Bergig, men väl vattnad och till största delen fruktbar samt betäckt af tropiska skogar. Klimatet är helsosamt. Dock äro regnskurarne efter de östliga monsunerna mycket häftiga, och ön hemsökes ofta af orkaner och jordbäfningar. Hon frambringar de flesta af de tropiska växterna och frukterna, såsom sagopalm, brödfrukt, kokosnöt, sockerrör, majs, kaffe, peppar och bomull. Kryddnejlikan är dock den vigtigaste produkten, och hennes odling utgör innebyggarnes hufvudnäring. Holländska regeringen gaf en tid odlingen af kryddnejlikor såsom monopol åt Amboina. Numera utföras årligen 5-6 hundra tusen skålpund. Befolkningen är mycket blandad: egentliga infödingar (alfurer l. aaraforer), malajer, djavaner (javaneser), kineser m. fl. samt en del européer, mest holländare. Af befolkningen äro tre femtedelar kristna, återstoden muhammedaner, A. kom 1605 under Hollands välde. - 3) Stad på ön Amboina, belägen på nordvestra kusten af halfön Leitimor. Säte för generalguvernören öfver de holländska Moluckerna. Omkr. 13,000 innev. Husen af trä eller bamburör, täckta med palmlöf. Två protestantiska kyrkor och ett hospital. I midten Fort Victoria, i hvilket holländska tjenstemännen och garnisonen bo. Amboise [angbåa's], gammal stad i franska depart. Indre et Loire, på venstra stranden af Loire, omkr. 2 mil från Tours. Liflig industri och vinhandel. Manufakturer: stål och stålvaror, siden, ylletyg o. s. v. 4,216 innev. (1872). - I A. fingo de franske protestanterna först namnet hugenotter. 1,200 af dem mördades der 1560, sedan deras sammansvärjning mot Guiserna blifvit upptäckt. Ett gammalt ofvanför staden beläget slott, bygdt i märkvärdig medeltidsstil, var en tid de franske konungarnes säte och är rikt på historiska minnen. Abd-el-Kader hölls der fången 1847-52. d'Amboise [d'angbåa's], Georg, kardinal och minister under k. Ludvig XII af Frankrike, Han föddes 1460, var från barndomen bestämd för det andliga ståndet och blef redan vid 14 års ålder biskop af Montauban och slutligen 1493 ärkebiskop af Rouen. 1498 kallades han af Ludvig XII till förste minister. Han beherskade konungen fullständigt och förmådde honom till det för Frankrike så ödesdigra angreppet på Milano. d'A. var en skicklig, men egennyttig och ränkfull statsman. Efter Alexander VI:s död sträfvade han fåfängt efter den påfliga tiaren och sökte för detta ändamål åstadkomma en söndring emellan franska kyrkan och påfvestolen. Han dog 1510. R. T. Ambon. Se Ambo. Ambon, geogr. Se Amboina. Ambra (förkortn. af Grek. ambro´sia, "gudaspis") kallades en i forntiden mycket prisad parfym, hvars värde skattades högre än guldets. Den synes hafva varit en blandning af flere välluktande hartser och balsamarter För närvarande förstår man dermed ett ämne af ej till fullo kändt ursprung. Det träffas flytande i hafvet kring kusterna af Madagaskar, Djava och Surinam. Några anse, att ambra är en sjuklig produkt af pottfiskens (Physeter macrocephalus) lefver; andra, att hon härstammar från bläckfiskartade djur. Ambra bildar gråaktiga, af svarta och gula ådror genomdragna stycken af angenäm mysklukt. Ett enkelt igenkänningstecken på äkta ambra är, att hon i varmt tillstånd ej häftar vid en i densamma införd nål. Hon är af vaxartad konsistens, lättsmält och lättförbrännelig. Användes till rökelse, väl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
