Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Amerikanismer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bahamaöarna, hvilken han kallade San
Salvador. På samma resa upptäcktes Cuba och Haiti
(Hispaniola). Jamaica upptäcktes på den andra färden
(1493), Trinidad och Orinocos mynning på den tredje
(1498), Honduras och Darien på den fjerde och
sista (1502). Men ännu innan Columbus nått Syd- och
Central-Amerikas fastland, hade venetianaren Giovanni
Caboto (Cabot) under en upptäcktsfärd för engelsk
räkning (1497) nått Labrador eller Newfoundland. -
Det dröjde ej länge innan portugiserna i söder
och fransmännen i norr uppträdde täflande med de
första upptäckarne. Cabral tog (1500) för Portugals
konung i besittning det redan förut af Columbi
följeslagare Vincent Iañez Pinzon besökta Brasilien;
Giovanni Verazzano seglade i Frankrikes tjenst
den nordamerikanska kusten utför från Newfoundland
ända till Karolina (1524), och Jacques Cartier från
S:t Malo upptäckte (1534) Kanada, länge högsätet
för Frankrikes amerikanska kolonialvälde. - Under
tiden hade från spansk sida upptäcktsfärderna
hunnit utbilda sig till eröfringståg; guldfeberns
och "conquistadorernas" (eröfrarnes) tidehvarf var
kommet. Fernando Cortez eröfrade Mejico (1519-1521),
Francesco Pizarro och Almagro Peru och Chile
(1526-1534). Sebastian Caboto fann och genomforskade
för spansk räkning La Plata-länderna (1526), der
Mendoza nio år senare grundade Buenos Ayres; Orellana
färdades utför Amazonflodens hela längd (1541) och
Fernando de Soto företog (1539-1543) den första och
för 1 1/2 århundrade den enda mera omfattande färden på
Mississippis flodområde. - Så voro ej många årtionden
förflutna, förrän större delen af den nyupptäckta
kontinenten genomforskats i alla riktningar.
I norr fortsatte engelsmännen med framgång sina
upptäcktsresor, om ock målet - en nord-vestlig väg -
först upphans år 1850 genom M’Clure. Bland dennes
många föregångare må allenast nämnas Frobisher
(1577), John Davis (1585), Hudson (1607-1615), Baffin
(1611-1615), hvilkas upptäckter i nordöst, ännu i
dag genom sina namn lätta att finna på kartorna,
fullständigades vesterut af Hearne (1769-1772),
Cook (1777-78), Mackenzie (1789) och Vancouver
(1791). I vårt eget århundrade är det John Ross
(1819), Parry (1819-1824), John Franklin, M’Clure,
M’Clintock, Rae, Kane och Hall, som förnämligast
riktat vår kännedom om de arktiska landen. - Bland
de vetenskapliga forskningsresor, som spridt ljus
öfver andra nejder af Amerika, måste såsom epokgörande
nämnas Alex. v. Humboldts och Bonplands (1799-1804)
samt af nyare tiders forskare Martius, d’0rbigny,
Tschudi, Agassiz, Whymper och Wheeler.
Det är en egendomlig skickelse, att den nyupptäckta
verldsdelen ej kom att blifva nämnd efter upptäckaren,
utan efter en af de många efterföljarne, florentinaren
Amerigo Vespucci, som år 1499 fann Guyanas kust och
efter en färd år 1503 längs utmed Brasilien gaf
åt Europa en af de första skildringarna öfver den
nya verlden.
Om svenska besittningar i Amerika se Nya Sverige,
Barthélemy. J. H.
Amerikanismer, ord och uttryckssätt, som äro
egendomliga för det engelska språket i Amerika. Dessa
egendomligheter äro i allmänhet mycket vanligare i
talspråket än i skrifspråket, och hos de som klassiska
ansedda amerikanske skriftställarne är det ofta
svårt att upptäcka några afvikelser från den rena,
i skrift brukade engelskan. Amerikanismerna hafva i
allmänhet tillkommit på det sätt, att språkbruket
upptagit och använder engelska provincialismer
eller föråldrade engelska ord; vidare derigenom,
att det gifvit nya betydelser åt gamla engelska ord
eller tvärtom bibehållit gamla betydelser på ord,
som i engelskan fått nya; slutligen har språkbruket
upptagit en mängd främmande ord och jämväl bildat en
mängd nya, egendomliga, som hafva rent amerikanska
naturföreteelser, förhållanden och inrättningar,
eller ock endast en slump eller nyck att tacka
för sin tillkomst. Några få exempel må anföras:
clever, skicklig, nyttjas i stället för amiable,
älskvärd; waggon, jernvägsvagn, lastvagn,
nyttjas i betydelsen lätt åkdon; creek, hafsvik,
uttrycker begreppet liten flod; ugly har betydelsen
elak, ondskefull, i st. f. ful; friends slägtingar,
i st. f. vänner; help tjenare, i st. f. hjelp. Guess,
gissa, expect, vänta, afvakta, reckon, räkna,
och calculate, beräkna, få samtliga i olika trakter
af Nord-Amerika betydelserna "antaga, tro, hålla
före" (suppose, think). Egendomligt är bruket af
verbet fix, fästa, bestämma o. s. v., som i Förenta
staterna, i synnerhet i de vestra, kan uttrycka nästan
hvarje upptänkligt slag af handling. För Amerika
egendomliga förhållanden hafva framkallat sådana ord
som saltlicks, saltspringa, saltkälla, territory,
stort område, som ännu icke utgör en särskild stat,
utan har en temporär regering, sandhillers, innevånare
på sandkullar (i Georgien och Syd-Karolina). På
egendomliga ombildningar må nämnas några exempel:
caucus, hemlig politisk församling, af calk-house,
ett kalfatrareskjul i Boston, hvarest patrioterna
vanligen höllo sina möten före revolutionen; yankee,
en indiansk förvridning af det franska anglais;
loafer, lösdrifvare, af Holl. loopen, löpa; walkist,
fotgängare (för walker); singist, sångare (för
singer). Lusten för konstiga nybildningar visar sig
lefvande i synnerhet i de vestra staterna, i hvilka
öfver hufvud de flesta och mest karakteristiska
amerikanismerna förekomma. Så t. ex. framkallar
det politiska lifvet, valrörelserna o. s. v. till
en början nya namn på de olika partierna, och af
dessa namn bildas sedan verb, adjektiv o. s. v. i rik
mångfald. - De dialektiska egendomligheterna göra sig
ännu på många ställen gällande. En del amerikanismer
hafva derför hemul endast i mindre delar af Amerika,
då deremot andra vunnit burskap öfverallt i detta
land, der det engelska språket talas.
Det ligger i sakens natur, att de till Amerika i
stor skala företagna utvandringarna från de till
skaplynne och språk mest olika folk mäktigt inverkat
på ordförrådet i den amerikanska engelskan. Sålunda
hafva franska uttryck trängt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
