- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 1. A - Barograf /
635-636

(1876) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Amman - Amman - Ammanati - Ammann - Ammer - Ammeral - Ammerland - Ammianus Marcellinus - Ammocoetes - Ammodytes

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

635 Amman - Ammodytes. 636

äro af stort inflytande på barnets hela
utveckling. Valet är derför vigtigt. Hon måste vara
fullkomligt frisk och utan något slags sjukdomsanlag;
hennes bröst och bröstvårtor måste vara felfria,
hennes mjölktillgång rik och ymnig. Öfriga önskvärda
egenskaper äro: godt och tålmodigt lynne, ömt
sinnelag, godt förstånd, redbar och pålitlig karakter
samt passande ålder (20-35 år). Om hennes mjölk har
samma ålder som det barn, åt hvilket hon skall gifva
di, eller icke, är deremot af mindre betydenhet,
ty analyser, som blifvit verkställda på qvinnomjölk
under de 18 första månaderna efter förlossningen,
visa, att mjölkens sammansättning under denna tid,
med undantag af tiden närmast efter förlossningen,
varierar ganska ringa. Hälst undviker man att antaga
en amma, förrän hennes mjölk är 5-6 veckor gammal,
emedan först efter denna tid mjölkens tillräcklighet
kan med någorlunda säkerhet bestämmas. Omföderskor,
som förut med framgång gifvit di, äro så till vida
bättre än förstföderskor, att de, utom det att de ega
vana vid skötseln af barn, kunna med större säkerhet
antagas få fullt tillräcklig mjölktillgång.
Om ammans regler inställa sig under digifningen,
så är detta icke, såsom mången tror, något hinder för
fortsatt digifning. Mjölkafsöndringen kan visserligen
derunder minskas, och mjölken är då något mindre
vattenhaltig än eljest; i sådant fall bör amman ej
tillåtas att under denna tid lägga barnet till bröstet
så ofta som förut, utan man bör hällre ibland gifva
det litet antingen rent eller svagt sockerhaltigt
vatten. En tillfälligt påkommen sjukdom, som ej är
smittosam, utgör icke häller något hinder för fortsatt
digifning, blott nyssnämnde regel äfven då iakttages.
Dagligt tillfälle för amman till rörelse i fria
luften, lämplig sysselsättning, då hon ej är upptagen
af omsorgen för barnet, samt tillräcklig och god, men
på samma gång enkel föda äro för öfrigt väsentliga
vilkor för hennes och derigenom också för barnets
välbefinnande.
I Stockholm får ingen "låta sig i ammetjenst
antaga", med mindre hon företer intyg från
amme-kontoret om sitt helsotillstånd och sin
duglighet såsom amma (Kongl. Sundh.-kolleg. kung. d.
17 Juni 1852). I öfrige städer, såväl som å landet,
der läkare finnes att tillgå, "må barnmorska icke
befordra någon till amma, förrän denna af läkare
undfått vederbörligt sundhetsbetyg" (Kongl. Maj:ts
reglem. för barnmorskor d. 28 Nov. 1856),
A. K.

Amman, märkvärdig ruinstad i Syrien, omkr. 5 mil
ö. om floden Jordan. Är det gamla Rabbat-Ammon,
hvilket sedermera kallades Philadelphia. Lemningar
af en praktfull teater, tempel, murar o. s. v.

Amman (äfven Amann), Jost, tysk raderare, tecknare
för formsnittet och målare, f. i Zürich 1539. Han
flyttade 1560 till Nürnberg, der han utöfvade
en betydande konstnärsverksamhet till sin död,
1591. - A. var utrustad med sällsynta gåfvor och
en underbar alstringsförmåga. Hans hufvudsakliga
styrka låg i illustrationen. Hans oljemålningar och
handteckningar äro mycket sällsynta. 70 verk,
deribland S. Feierabends
Frankfurtbibel (1564), hafva af honom blifvit
illustrerade. - I gravyrsamlingen i Stockholms
nationalmuseum finnes hans Fyrverkeriet på borgen i
Nürnberg (1570).

Ammanati, Bartolomeo, italiensk byggmästare
och bildhuggare, f. i Florens 1511, d. derstädes
1592. Hans plastiska arbeten - M. Mantova Benavides’
minnesvård i Padua (1546), kardinal Ant. de’ Montis
grafvård i Rom, Neptunsbrunnen i Florens (1575)
m. fl. - stämpla honom såsom en af Michelangelos
mest maniererade efterhärmare. En helt annan och
ojämförligt större betydelse eger A. i arkitekturens
historia, der han framstår såsom en talangfull
lärjunge af den frejdade Sansovino i Venedig och är
en af de mästare, hvilka i väsentlig mån bidrogo till
barockstilens utbildning. Bland hans arbeten må nämnas
den väldiga borggården (med rustikakolonner) i Palazzo
Pitti, den vackra och djerfva S. Trinità-bron öfver
Arno (1570) samt andra klostergården vid S. Spirito,
alla i Florens. - Mot slutet af sin lefnad råkade han
i händerna på jesuiterna, åt hvilka han - till stor
del på egen bekostnad - byggde kyrkan S. Giovannino
i Florens.

Ammann (jfr T. Amtmann, D. och N. Amtman d) är en i
flere schweiziska kantoner, i synnerhet i Graubünden,
bruklig benämning på den högste ämbetsmannen i eller
föreståndaren för en krets eller socken, liksom äfven
Landammann ännu i vissa kantoner nyttjas som titel
för regeringspresidenten. Titeln Ammann har nu
på de flesta ställen lemnat rum för den mera moderna
"president".

Ammer l. Amper, biflod till Isar i Öfre
Bajern. Rinner upp på Geiersberg på Tyrolgränsen,
flyter genom den vackra Graswangdalen, det för
sin industri och slöjd bekanta området Ammergau
och slutligen den omkr. 2 mil långa och 1 mil breda
sjön Ammersee. - I Ammergau ligger byn Oberammergau,
känd för sina dramatiska framställningar af scener ur
Kristi lidandes historia. Sådana pläga uppföras hvart
tionde år under sommaren tolf söndagar å rad under
fri himmel och inför en talrik skara åskådare. Hvarje
framställning varar 7-8 timmar.

Ammeral (af Holl. ordet emmeral, vattentunna),
sjöv., stor vattenpyts eller vattenämbar, vanligen af
segelduk. Nyttjas på örlogsfartyg till att upphemta
vatten med vid eldsläckning. R. N.

Ammerland, gammalt landskap i vestra delen af
hertigdömet Oldenburg.

Ammianus Marcellinus, romersk historieskrifvare,
f. omkr. 330 e. Kr. i Antiochia i Syrien. Till börden
grek. Sedan han deltagit i flere fälttåg, drog han
sig tillbaka till Rom, der han på latinska språket
författade sin romerska historia (hvilken omfattade
åren 91-378 f. Kr.) i 31 böcker, af hvilka dock de
13 första (för tiden 91-352) gått förlorade. Hans
arbete är mycket värderikt i rent historiskt
afseende, men underlägset i stil och språk.

Ammocoetes, zool., linål, är numera bevisad vara
ett larvstadium af nejonögon.

Ammodytes, zool., tobis. Se Tobis.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:20:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaa/0635.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free