Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Amusera - Amusette - Amyclæ - Amycus - Amygdalin - Amygdalus - Amyklai - Amykos - Amykos - Amyl - Amylen - Amyloid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
661 Amusera - Amyloid. 662
Burejaberget, omfattar 33,687 qv.-mil. 43,320
innev. (1867). - Oaktadt de åtgärder, som
vidtagits för Amurlandets bästa, råder dock ännu
intet synnerligen stort välstånd derstädes, och
Ryssland måste årligen på denna eröfring tillsätta
stora summor. Klimatet är i allmänhet ej gynsamt för
jordbruket. Endast Ussuri-landet frambringar i riklig
mängd frukter, drufvor, säd, foderväxter m. m. Ved
och byggnadsvirke, brunkol och stenkol, fisk och
villebråd finnas ymnigt. Metaller förekomma i mängd
vid öfre Amur och i Jablonibergets förgreningar. Sedan
1865 har guldtillgången varit särdeles
riklig. En betydande handelsartikel är roten af
ginsengväxten, som kineserna anse hafva en underbar
läkekraft. Handeln med pelsvaror är liflig, ty landet
är rikt på ren, räf, lodjur, sabel, utter, tiger,
björn o. s. v. Införselartiklar äro bomull, ylletyg,
tobak, vapen, mjöl, ris, bränvin m. m. En betydlig
tillväxt i handeln kan väntas, enär Ryssland af Kina
utverkat sig fri förbindelse med Mandjuriet. Det
1858 grundade "Amurkompaniet" måste till följd
af dålig förvaltning upphöra med sin handels- och
fabriksverksamhet. Ett rysk-amerikanskt kompani
drifver nu pelshandel och har flere nederlagsorter
vid Amur. En liflig handel med Kina utvecklar sig
från den gynsamt belägna hafsviken Peter den store
(Victoriabay), med hamnen Vladivotsk. Den vigtigaste
utförselartikeln är "sjökål", ett slags vattenväxt,
som ätes af kineserna. En jernväg från Castriesbay
till Sofiesk är utstakad. Postkurir-förbindelse till
Irkutsk tager ännu 14-20 dagar. Sedan 1871 sätter
den sibirisk-amuriska telegrafen A. i förbindelse
med såväl Europa som Japan och Kina.
Amusera [amysera. Fr. amuser], roa. - Amusant
[-angt], roande, rolig; munter.
Amusette [amyse’tt]. Fr., namn på ett slags lätt
(vanligen enpundig) fältkanon. Nyttjades i förra
årh., men är numera ur bruk.
Amyclæ, Grek. Amyklai. fordom stad i
Lakonien, s. ö. om Sparta, med ett berömdt
Apollotempel. I A. bodde konung Tyndareus och hans
gemål Leda, som der åt Jupiter födde dioskurerna,
Kastor och Pollux, samt Helena.
Amycus, Grek. Amykos, Grek. mytol., Poseidons
son, var en väldig knytnäfskämpe, som tvang alla
främlingar till strid, men slutligen öfvervans
och dödades af Pollux (Grek. Polydeukes) under
argonautiska tåget. V. K.
Amygdalin (af Lat. amygdalus, mandel), kem., utgör
den bittra beståndsdelen i bittermandel. Den
upptäcktes 1830 af Robiquet och Boutron
Charlard. A. kristalliserar i perlemorglänsande,
tunna fjäll utan lukt, men med en intensiv, bitter
smak och är en glykosid af sammansättningen C20 H27
N O11. Genom upptagande af 2 mol. H2 O sönderdelas den
i bittermandelolja, cyanväte (blåsyra) och socker,
efter formeln
C20 H27 N O11 + 2 H2 O =
amygdalin vatten
C7 H6 O + C N H + 2 C6 H12 O6
bittermandel- cyanväte drufsocker
olja
Denna sönderdelning inträffar under inflytande af
ett i mandel förekommande ferment, kalladt emulsin
eller synaptas. P. T. C.
Amygdalus Lin., bot. farmak., växtslägte af
nat. fam. Drupaceæ L., Icosandria Monogynia L.,
med en hårig eller sammetsluden stenfrukt, hvars
yttre del (fruktköttet) antingen är saftlös och
läderartad (mandeln) eller mycket saftrik vid mognaden
(persikan); stenskalet är hårdt, punkteradt och slätt
eller starkt gropigt. Blommorna nästan oskaftade,
ensamma eller parvis, från fjälliga knoppar,
utvecklade före bladen. - I medelhafstrakterna odlas
allmänt det sedan äldsta tider bekanta mandelträdet,
Amygdalus communis Lin., hvars odling någorlunda
väl lyckas äfven i mellersta Europa och är försökt
ännu så nordligt som på Gotland och i sydligaste
Norge, hvarest frukterna dock sällan komma till
mognad. Mandelträdet anses vara ursprungligen
vildt i vestra Asien och på norra Afrikas
medelhafskust. - Genom den långvariga odlingen
äro många afarter uppkomna, bland hvilka en del
hafva sötsmakande frön, "sötmandlar" (var. dulcis
DC); andra frön med bitter smak, "bittermandlar"
(var. amara DC). Se Mandel. Amygdalus persica
Lin. (Persica vulgaris Miller), ursprunglig i
Persien, odlas i mellersta Europas trädgårdar
och i våra växthus för de välsmakande frukterna,
hvilka kallas persikor. En glatt artförändring
af dessa kallas nektarin (Persica lævis DC.). -
I bittermandlarna och i persikornas frön (kärnor)
finnes Amygdalin, af hvilket ämne kan beredas
den mycket giftiga blåsyran, som åt bittermandeln
gifver dess egna lukt och smak. Se Amygdalin och
Blåsyra. A. nana L., en lågväxt art, odlas såsom
prydnadsbuske t. o. m. i mellersta Sverige. - Flere
arter äro beskrifna från Europas miocena aflagringar.
O. T. S.
Amyklai, stad i Lakonien. Se Amyclæ.
Amykos, Grek. mytol. Se Amycus.
Amykos, kem. Se Aseptin.
Amyl (af Grek. amylon, stärkelse), en hypotetisk
organisk radikal af sammansättningen C5 H11, som
fått sitt namn deraf, att finkelolja (amyl-alkohol)
bildas vid beredning af bränvin af potatesstärkelse. -
Amylväte. C5 H12, förekommer i bergolja och är en
vid 30° kokande, färglös vätska. - Amylalkohol,
C5 H11 . OH, utgör hufvudmassan af den vid bränvinsbränning
som biprodukt erhållna finkeloljan och är en färglös
vätska af vidrig, till hosta retande lukt. Den stelnar
vid - 22°, kokar vid 132° och brinner med sotande
låga. Dess egentl. vigt är 0,825. Genom syrsättande
medel fås af amylalkohol valeriansyra, C5 H9 O . OH.
P. T. C.
Amylen (jfr Amyl), kem., ett kolväte af
sammansättningen C5 H10, hvilket bildas, om man
beröfvar amylalkohol en molekyl vatten. Färglös,
vid 33°-34° kokande vätska af egentl. vigt 0,663.
P. T. C.
Amyloid (af Grek. amylon, stärkelse och eidos,
utseende, likhet), kem., kallas ett med de
ägghvitartade ämnena beslägtadt, i hjernan,
nerverna och andra organ stundom förekommande ämne,
som till det yttre liknar stärkelse och färgas
violett eller blått af jod och svafvelsyra. En annan
amyloid är den produkt, som bildas genom inverkan af
svafvelsyra eller klorzink på vedämne (cellulosa).
P. T. C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
