Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - And - Anda Gomesii - Andalusien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
701 And - Andalusien. 702
A. Näbbet längre än tarsen.
a. Stjerten med flere än 14 pennor.
a. Näbbets lameller kamlika, längs 1/3 af
näbblängden hängande under öfverkäkskanten.
Vingspegeln hvit. - Snatterand (Anas
strepera).
b. Näbbets lameller listformiga, blott längs
en kortare (eller ingen) del af näbblängden
hängande under öfverkäkskanten.
I. De mellersta stjertpennorna icke
synnerligen längre än de yttre.
1. Vingspegeln blå. - Gräsand (Anas boschas).
2. Vingspegeln upptill grön.
1. Näbbets bredd vid roten ungefär 1/3 af
näbblängden. - Praktand (A. falcaria).
2. Näbbets bredd vid roten betydligt mindre
än 1/3 af näbblängden. Vingpennorna med
bruna spolar. - Kricka (A. crecca).
II. De mellersta stjertpennorna förlängda.
- Spjut-and (A. acuta).
b. Stjerten med 14 pennor. Vingpennorna med hvita
spolar. - Årta (A. querquedula).
B. Näbbet ungefär af tarsens längd. - Bläsand
(A. penelope).
Se vidare de särskilda arterna.
F. A. S.
Andjagten har till sitt hufvudsakliga föremål
gräsanden, hvilken inom södra och mellersta Sverige
är den allmännaste andarten och ännu tämligen talrikt
förekommer vid sjöar och vattendrag. Nämnda jagt idkas
mest vid den tid, då ungarna äro någorlunda vuxna,
med tillhjelp af hund; på hösten skjutas änder dels på
s. k. "sträckskytte", när de i skymningen flyga från
ett vattendrag till ett annat, dels vid "stakning",
i båt, den tid då de ligga samlade i vassarna;
för öfrigt vid tillfälligt anträffande, genom
s. k. "krypskytte". - Enligt nu gällande jagtstadga
är jagt å gräsand tillåten fr. o. m. d. 11 Juli
t. o. m. d. 15 Mars. J. W. L.
And, Andreas, domprost i Upsala. Se Andreas
Andreasson.
Anda Gomesii Juss. (A. brasiliensis Raddi), bot., ett
i Brasilien växande stort träd af euphorbiaceernas
familj, med ymnig mjölksaft och frukter af ett mindre
äpples storlek, innehållande inom ett hårdt skal
två hasselnötstora frön, Semina Andæ brasiliensis
l. Purgados Paulistos, hvilka ega afförande
egenskaper. Åt en fullvuxen är ett frö tillräckligt
för detta ändamål. Genom frönas pressning erhålles
i ymnig mängd en fet, lätt torkande olja. - Skalet
hos anda-frukten verkar adstringerande och användes
mot diarré. O. T. S.
Andalusien, den sydligaste delen af den pyreneiska
halfön, gränsar i n. till Estremadura och Nya
Kastilien, i ö. till Murcia, i v. till Portugal, i
s. v. till Atlantiska hafvet och i s. till Medelhafvet
samt innefattar de gamla moriska konungarikena
Granada, Jaen, Cordova och Sevilla. För närvarande
är landet indeladt i 8 provinser: Almeria, Granada,
Malaga, Jaen, Cordova, Sevilla, Cadiz och Huelva. Den
sammanlagda arealen 1,583 qv.-mil. 3,264,640
innev. (1870). Spaniorerna sjelfva skilja mellan
Hög-Andalusien (Andalucia alta) och Låg-Andalusien
(Andalucia baja). De förstå med det förra de
höglända trakterna omkring Guadalqvivirs öfre lopp
samt Granadas bergsterrasser med deras högplatåer
och väldiga kedjor, af hvilka Sierra Nevada är den
högsta. Låg-Andalusien utgöres af det s. k. Bætiska
låglandet omkring Guadalqvivirs mellersta och
nedre lopp med dess hufvuddelar: den småkulliga
Campiña de Cordova och slätten omkring Sevilla. Den
mot norr belägne delen af landet fylles till en
betydande del af det marianska bergsystemet med dess
hufvudmassa. den s. k. Sierra Morena, af innevånarne
vanligen blott kallad la Sierra. Stora delar af landet
upptagas af stepper, såsom de Granadinska och Bætiska
stepperna, af hvilka den senare utbreder sig på ömse
sidor om floden Jenils nedre lopp. Steppartade äro
äfven de salthaltiga sumptrakter, som under namn
af "marismer" finnas på venstra stranden af nedre
Guadalqvivir. Dessutom finnas andra vidsträckta
marker, hvilka ligga fullkomligt ouppodlade dels af
brist på folk, dels till följd af sin fattigdom på
vatten. Låglandet omkring Guadalqvivir är visserligen
af naturen fruktbart, men endast till en ringa del
odladt. De rikaste nejderna i landet äro de s. k. Vegas
("fruktbara slätter"), af hvilka den, som ligger
omkr. Granada, är mest berömd. Oaktadt jordbrukets
jämförelsevis låga ståndpunkt frambringar Andalusien,
till följd af sitt omvexlande klimat och sin fruktbara
jordmån, de mest olika växtalster. Låglandet
gifver hvete (vida utöfver behofvet), majs,
trädgårdsväxter, olja, vin och sydfrukter, i synnerhet
oranger. Hög-Andalusien bjuder äfven på en rik
omvexling af frukter och sädesslag; och i den af
naturen gynnade kusttrakten vid Medelhafvet finnes
olja, vin, alla slags sydfrukter, sockerrör, bomull
och kochenill. Näst åkerbruket är boskapsskötseln
innevånarnas hufvudnäring. Andalusiens hästar
hafva vunnit stor ryktbarhet. Landet är äfven
rikt på mineral, och bcrgshandteringen har på
de sista åren vunnit i utveckling. - Innevånarna,
andalusierna, äro ett blandningsfolk, som uppkommit
genom förening mellan de äkta spaniorerna och
morerne, eller araberna, landets forne herrar. För
öfrigt påminna både ansigtstyp, seder, språk och
nationalkarakter om befolkningens österländska
ursprung. I några aflägsna trakter äro innebyggarna af
nästan oblandad morisk ras och kallas moriscos. Utom
den morisk-spanska befolkningen finnas äfven flere
tusen zigenare. - Bland Andalusiens städer märkas
de historiskt vigtiga Granada, Cordova och Sevilla
- de bägge sistnämnde liggande vid Guadalqvivir -,
Malaga, Cadiz och Jeres de la Frontera.
Hjr.
Andalusien var i äldsta tider bebodt af turdetanerna,
ett iberiskt folk. Sedermera anlade fenicierna
kolonier derstädes (Tartessus, Gades),
och landet eröfrades af kartagerna, som dock 201
f. Kr. måste afstå det till romarna. Under dem bildade
det en del af provinsen Bætica och blef medelpunkten
för den romerska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
