Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Angostura - Angostura-bark - Angoulême - Angoulême - Angoumois - Angra - Angræcum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
769 Angostura - Angræcum. 770
Angostura (fordom San Tomas de la Nueva Guayana) l.
Ciudad Bolivar (efter Simon Bolivar), hufvudstad i
prov. Guayana i sydamerikanska republiken Venezuela,
på floden Orinocos högra strand, vid pass 60 mil från
dess mynning. Omkr. 8,000 innev. Liflig handel. Bland
utförselartiklarna må nämnas angostura-bark. Till
A. är Orinoco segelbar för medelstora skepp. - Den
15 Febr. 1819 hölls der den kongress, på hvilken
staterna Venezuela och Nya Granada förenades till
centralrepubliken Columbia.
Angostura-bark, farmak., fås af Galipea
Cusparia St. Hil. (G. officinalis Hanc.,
Bonplandia trifoliata Willd.), ett litet träd af
nat. fam. Rutaceæ DC. (Diosmeæ), nående en höjd af
12-15 fot och med stammar af 3-5 tums tvärmått. Trädet
växer ymnigt i Venezuela och äfven på vissa områden
nära Orinoco-floden. Barken förekommer i platta eller
något rännformiga, smärre stycken, hvilka hafva en
gulgrå, korkartad ytterbark, som låter aflossa sig
med nageln och derunder visar en mörkbrun hartslik
yta. En mängd oljeceller ligga strödda i barkens olika
väfnader. Smaken är bitter och lukten äcklig. Smaken
anses bero på ett i kemiskt hänseende indifferent
ämne, Cusparin (Angosturin), som en gång framstälts,
men sedan ej återfunnits; lukten kommer af en flyktig
olja. - Angostura-barken har varit högt prisad såsom
ett feberfördrifvande medel, täflande med kinabarken;
men dess bruk råkade i förfall och blef t. o. m. i
några land rent af förbjudet, sedan, år 1804,
en snarlik, "falsk" Angostura-bark af Strychnos
Nux vomica Lin., räfkaketrädet, från Ostindien kom
till Europa och genom sin halt af stryknin orsakade
många förgiftningsfall. Denna falska angosturabark
är mycket hårdare och fastare samt har en med gulgrå
korkvårtor öfversållad ytterbark, som ej låter rifva
sig med nageln. O. T. S.
Angoulême [anggouläm], hufvudstad i franska
dep. Charente, på venstra stranden af
floden Charente. 24,478 innev. (1872). Gammal
domkyrka. Pappersfabriker. Staden hette under den
romerska tiden Inculisma. Han intogs af Klodvig
507, blef på 800-talet förstörd af nordmännen, men
sedermera åter uppbyggd.
Angoulême [anggouläm]. - 1) Charles de Valois,
hertig af A., oäkta son till Karl IX af Frankrike
och Marie Touchet. F. 1573, d. 1650. Han inträdde
först i det andliga ståndet, blef malteserriddare
och storprior af Frankrike, men gick snart ur orden
och blef krigare. Invecklad i en sammansvärjning mot
Henrik IV, dömdes han till döden 1604, men benådades
med lifstidsfängelse på Bastiljen och blef frigifven
1616. Han utnämndes till hertig af Angoulême 1619,
deltog med utmärkelse i den tidens krig och stod i
gunst hos Richelieu. Sully, Henrik IV:s minister,
yttrade om honom, att han var slug, skarpsinnig och
vältalig, men karakterslös, ärelysten och sedeslös. -
2) Louis Antoine de Bourbon, hertig af A., äldste
son till Karl X af Frankrike och Maria Teresia af
Savojen. F. 1775, d. 1844 i Görz. Vid revolutionens
utbrott emigrerade han jämte sin
fader, d. v. grefven af Artois. Under denna sin
landsflykt besökte han äfven Sverige tvänne gånger
(1804 Kalmar, 1807 Karlskrona). 1814 följde han
med den spansk-engelska här, som öfver Pyrenéerna
inträngde i Frankrike. Vid Napoleons återkomst från
Elba kämpade han mot denne, blef tillfångatagen,
men på Napoleons befallning lössläppt. 1823 förde
han befälet öfver den franska här, som störtade
Spaniens fria författning. 1830 följde han sin fader
i landsflykt, sedan han jämte denne afsagt sig
alla anspråk på tronen till förmån för sin brorson,
grefven af Chambord. Efter sin faders död (1836)
lät han dock af sitt hof hylla sig som Frankrikes
konung (Ludvig XIX), under det en annan fraktion af
legitimisterna slöt sig till grefven af Chambord
(Henrik V). Furst Metternich åvägabragte dock en
försoning mellan båda linierna, hvilka 1838 gemensamt
bosatte sig i Görz. Hertigen var en rättskaffens och
i sitt enskilda lif utmärkt man, men något inskränkt
och för öfrigt ultrarojalistisk och papistisk. 1799
gifte han sig i Mitau med sin kusin
Marie Thérèse Charlotte, Ludvig XVI:s dotter,
f. 1778, d. 1851. 1792 insattes hon jämte sin
familj i Tempeltornet, men blef 1795 utvexlad till
österrikarna mot några fångna deputerade. Under
sin landsflykt utvecklade hon en beundransvärd
handlingskraft i sitt partis intresse, hvarför
Napoleon yttrade om henne: "Denna hertiginna är den
ende man bland Bourbonerna." Vida kraftfullare än sin
gemål, blef hon efter restaurationen ledare af det
ultrarojalistiska partiet. Af sina anhängare dyrkad
som martyr och i sitt enskilda lif utvecklande en
stor välgörenhet, fick hon af Ludvig XVIII binamnet
"den fromma Antigone". 1830 följde hon sin make i
landsflykt och vistades sedan hos sin kusin grefven
af Chambord på dennes slott Frohsdorf (Froschdorf).
Angoumois [anggoumåa], gammalt franskt feodallandskap
med titel af grefskap, ungefär motsvarande
nuv. dep. Charente. Den gamla grefveätten utdog
1218. Landet öfvergick då genom gifte till huset
Lusignan, vid hvars utslocknande det 1303 af Filip
den sköne indrogs till franska kronan. Sedermera var
det apanage åt sidogrenar af konungahuset. Det blef
hertigdöme 1515. Hufvudstaden var Angoulême.
Angra (do Heroismo), hufvudstad på ön Terceira bland
Azorerna. 11,381 innev. (1868).
Angræcum Thouars, bot., växtslägte af nat. fam.
Orchideæ, Gynandria Monandria L. Dit hör A. fragrans
Thouars, hvars blad, som smaka likt bittermandel och
till lukten påminna om tonkabönan (Cumaria), i
växtens hemland nyttjas mot
lunglidanden och under namn af Faam- eller Faham-blad
(äfven "Thée de Bourbon") införas till Frankrike, der
de brukas som bröstté. Hos A. sesquipedale Thouars når
blommans sporre 10 till 12 tums längd och är troligen
större än hos någon annan växt. Båda arternas hemland
är Madagaskar. I likhet med många andra utländska
orchideer växa de uppe på stammen eller grenarna af
träd. Ldt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
