Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anna - Anna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upp i Östersjön, från Lappland infalla i
Ryssland och bemäktiga sig detta lands nordligaste
delar, för hvilket ändamål han af sin svåger,
konung Johan i Sverige, äskade en undsättning
af 1500 hästar. Deremot förtäljer historien,
att hon blandat sig i en annan, för hennes
kön bättre passande angelägenhet, i det hon tillika
med sin gemål uppgjorde förslag om sin
broder hertig Karls förmälning med Maria af Pfalz.
Anna afled d. 3 Mars 1610. Från henne
nedstammade tvänne pfalzgrefllga grenar, af hvilka den ena
utslocknade 1654, den andra fyrtio år senare.
2) Johan III:s dotter med Katarina
Jagellonica, föddes på Eskilstuna slott d. 17 Maj
1568. Hon åtföljde 1587 sin broder Sigismund
till Polen och var 1589 närvarande i Reval
vid mötet mellan konungarna Johan och Sigismund.
Vid den sistnämndes förmälning med Anna af
Österrike, 1592, frambar hon de af konung Johan
fängslade rådsherrarnas suppliker om att
Sigismund och hans gemål skulle fälla förböner för
dem hos konungen, hvarefter dessa herrar med
orubblig trohet stodo på Sigismunds sida. 1595,
då prinsessan Anna vistades på Stegeborg,
lät hon der sammanviga Johan Gyllenstierna och
grefve Per Brahes dotter Sigrid, ehuru denna
förut var trolofvad med Erik Bjelke. År 1598
anträdde hon för andra gången en resa till
Polen och då för att förmälas med markgrefven
Georg Johan (Hans) af Brandenburg. Detta
äktenskap gjordes dock om intet genom yttre
förvecklingar. - Anna berömmes för sin stora
välgörenhet, hvilken hon visade icke endast mot
Sigismunds, utan äfven mot hertig Karls
anhängare. Särskildt hade Karl Karlsson Gyllenhjelm
hennes förbön att tacka för sin befrielse
ur 12-årigt fängelse. Karl IX drog emellertid icke
i betänkande att i sin rimkrönika framställa sin
brorsdotter i en ganska ofördelaktig dager, i
synnerhet med anledning af hennes förtroliga
förhållande till Gustaf Brahe. Huruvida dessa
anspelningar voro grundade, lär icke numera
med visshet kunna sägas. 1605 erhöll hon
starostiet Strassburg, hvarest hon bosatte sig.
Hon dog d. 26 Febr. 1625 i Marienburg i
Preussen, men i anledning af hennes trogna
framhärdande i den lutherska läran afslog
påfven Sigismunds anhållan att få låta högtidligen
fira hennes begrafning, hvarför hon icke jordades
förr än 8 år senare, då konung Vladislav i Polen
lät föra hennes stoft till Mariakyrkan i Thorn.
3) Kon. Sigismunds första gemål, dotter till
ärkehertig Karl af Österrike och dennes
gemål Maria af Bajern. Född d. 16 Aug. 1573.
Den 21 Maj 1592 blef hon i Krakau förmäld med
Sigismund. Hon kröntes såsom svensk drottning
i Upsala 1594 och dog i Krakau d. 10
Febr. 1598, då hennes femte barn föddes. Det
var hon och hennes gemål, som på prinsessan
Annas förbön (se ofvan) utverkade konung
Johans nåd för de fängslade rådsherrarna. Till
lifgeding fick hon Linköping, Söderköping och
Stegeborg med underlydande län. C. S-e.
Anna, danska furstinnor. 1) Prinsessa af
Brandenburg, gift 1502 med hertig Fredrik af
Slesvig-Holstein, konung Kristian I:s son,
sedermera dansk konung (Fr. I). Hon dog redan
1514, innan F. blef konung. Med honom hade
hon sonen Kristian (III). - 2) Kristian III:s
dotter, se .Anna, kurfurstinna af Sachsen.
- 3) Kon. Fredrik II:s dotter, se Anna,
engelska furstinnor. - 4) Anna Katarina,
född 1575, dotter till kurfursten Joakim Fredrik
af Brandenburg, gift 1597 med konung Kristian IV,
åt hvilken hon födde 4 söner och 3 döttrar.
Död 1612. - 5) Anna Sofia Reventlov,
f. 1693, dotter till danske storkansleren grefve
Konrad Reventlov. Hon bortfördes 1712 af kon.
Fredrik IV, som med henne ingick ettmorganatiskt
äktenskap, under det att drottning Louise ännu
lefde, och upphöjde henne till "furstinna af
Slesvig". När drottningen dog, 1721, lät han genast
å nyo viga sig vid A. S., påsatte henne kronan
och förklarade henne för drottning. Hans
legitima barn, i synnerhet kronprinsen Kristian,
hatade styfmodern, och efter konungens död
(1730) förvisades hon genast till sitt
fädernegods, Clausholm, i Jylland, och de gods, som
hon fått af konungen, blefvo henne fråntagna.
Död 1743. Kristian VI lät föra hennes lik
till Roeskilde domkyrka, der ett eget grafkor inköptes åt henne.
c. R.
Anna, ryska furstinnor. 1) A. Ivanovna,
rysk kejsarinna 1730-40, f. 1693, dotter till
Peter den stores äldre halfbroder, tsar Ivan
III (V). Hon gifte sig 1710 med hertig
Fredrik Vilhelm af Kurland, men blef redan
följande året enka. Då med Peter II, den
olycklige Alexeis son, huset Romanovs manliga gren
1730 utslocknade, blef Anna af rikets stormän
upphöjd på Rysslands tron, med förbigående
af Peter den stores dotter. Hon måste köpa
sig tronen genom en sträng handfästning åt det
aristokratiska partiet, men i en kort derefter
sammankallad magnat-församling sönderref hon
densamma och lät förklara sig för oinskränkt
herskarinna. Sjelf bekymrade hon sig föga om
statssaker, utan öfverlemnade styrelsen åt sin
allsmäktige gunstling, Biron, hvilken styrde
med jernspira och förföljde motpartiet med
oerhörd grymhet. Under honom ledde
Ostermann utrikespolitiken och Münnich
krigsväsendet. A. dog 1740, sedan hon till sin
efterträdare utnämnt sin systerdotters son, Ivan
IV (VI), under Birons förmyndarskap. - 2) A.
Petrovna, f. 1708, äldsta dottern till Peter den store
och Katarina I. Gift 1725 med hertig Karl
Fredrik af Holstein-Gottorp, Karl XII:s
systerson. Efter sin moders död (1727) blef hon af
Mensjikoff förvisad från Ryssland och begaf
sig då till Kiel, der hon dog 1728. Hon var
moder till Karl Peter Ulrik, som 1762 under
namn af Peter III uppsteg på Rysslands tron,
och blef sålunda stammoder för det nu
regerande ryska kejsarhuset (Holstein-Gottorpska
ätten). - 3) A. Karlovna, rysk regentinna
1740-41, f. 1718, dotter till hertig Karl
Leopold af Mecklenburg och Katarina Ivanovna,
en syster till Anna Ivanovna (se ofvan). 1739
blef hon gift med Anton Ulrik, hertig af
Braunschweig-Wolfenbuttel, och deras 1740 födde
son, Ivan, blef af kejsarinnan Anna bestämd
till hennes efterträdare. Biron, som skulle
blifva den unge kejsarens förmyndare, vardt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
