- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 1. A - Barograf /
815-816

(1876) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Annapolis - Ann-Arbor - Annas - Annater - Annbok - Annecy - Annefors kapell - Anne (Sankt) kapell - Annektera - Annelider - Annelöf - Annerstad - Annerstedt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

franska Kochinkina, 500 qv.-mil med 2 mill. innev.

Annapolis. 1) Hufvudstad i staten Maryland, Förenta
Staterna, vid floden Severn, nära hennes utlopp i
Chesapeake-viken. 5,744 innev. (1870). Den betydliga
handel, som staden fordom dref, öfvergick sedermera
till Baltimore, och det förra eger nu mera endast
betydenhet såsom säte för Marylands regering och
genom sin sjökrigsskola (Naval academy of the United
States), grundad 1845. - 2) Hamnstad i Nya Skotland,
vid floden Annapolis’ mynning i Fundy-viken. 1,500
innev. (1871). Anlades 1605 af fransmännen och
kallades då "Port Royal". Hamnen är rymlig och säker,
men svårtillgänglig.

Ann-Arbor [annarbör], stad i den nordamerikanske
fristaten Michigan, vid floden Huron, i en fruktbar
trakt. 7,363 innev. (1870). Det har sin största
märkvärdighet såsom säte för statens universitet,
hvilket grundlades 1837 och 1870 räknade 1,072
studenter.

Annas l. Hannas, judisk öfversteprest på Jesu tid,
var enligt den nyare forskningen sannolikt en sadducé
och stod hos folket i stort anseende, till följd af
sin aktning för lagen, sin samvetsgranhet och sitt
ämbete. Vid tiden för Jesu död var icke Annas, utan
hans måg Kaifa öfversteprest; men A. framstår dock
i evangelierna såsom en af dem, hvilka verksammast
bidrogo till Jesu anklagande. Ej mindre än fem af
hans söner beklädde efter honom öfversteprestämbetet.
G. O. L.

Annater (Med.-Lat. annatæ, af annus, år). Under
feodaltiden egde vanligen länsherren öfver ett
andligt område (ett kloster, ett stift, ett pastorat
o. s. v.) rättigheten att vid inträffande ledighet
uppbära ett års afkastning. Ursprungligen förstods med
annater sjelfva denna rättighet, senare den på grund
deraf erhållna inkomsten. Under 14:de årh. började
påfvarna att för alla af dem personligen bortgifna
kyrkliga platser göra anspråk på utöfningen af
denna ganska inkomstgifvande rättighet. Vanligen
utkräfde de en half årslön. - Vid reformationen
inträdde i Sverige konungamakten i besittning af
påfvens rättigheter, deribland äfven till annaterna,
hvilka nu gingo till kronan, till dess af Karl IX
denna rätt efterskänktes till förmån för den aflidne
prestmannens efterlevande. Detta var upphofvet till
det ännu bestående "privilegie-nådåret". - I en del
katolska land qvarstå deremot annaterna ännu såsom en
påflig inkomstkälla. Sålunda är t. ex. i senare tiders
konkordat mellan påfvestolen och en del tyska stater
påfvens rätt till annater af högre kyrkliga tjenster
formligen erkänd, men fastställd till ett godvilligt
överenskommet, ungefärligt belopp. I Frankrike
upphäfdes annaterna 1789 af nationalförsamlingen.
J. H.

Annbok l. Afvenbok (D. Avnbög), Carpinus Betulus,
bot.,
nat. fam. Cupuliferæ, Monoecia Polyandria L.,
är ett mindre träd (i början - liksom dess samslägting
eken - en buske) med vanligen krokig och knölig stam,
slät, gråaktig bark och blad, som tämligen likna
almens. Blommorna, som slå ut i Maj,
samtidigt med bladen, sitta i grönaktiga
hängen. Fruktställningen utmärkes genom de nära
tumslånga skärmarna. Annboken förekommer vild
endast i södra Sverige (upp till Kalmar, Vexiö och
Lagaån), men hon planteras ej sällan äfven i den
mellerste delen af vårt land. Emedan hon ej skadar
gräsväxten, passar hon väl på gräsplaner o. d. och
lämpar sig äfvenledes väl till häckar. Virket är
hvitt (deraf har trädet fått namnet hvitbok, till
skilnad från den allmänna boken, Fagus sylvatica,
eller rödboken). Till följd af sin hårdhet är det
ypperligt till hjul, axlar, kuggar o. d., der stark
nötning ifrågakommer. Som bränsle ofverträffar det
alla andra träslag. S. A.

Annboken uppträder redan med den eocena perioden och
var i synnerhet allmän inom den miocena, under hvilken
slägtet lefde äfven på Grönland och Spetsbergen.
A. G. N.

Annecy [annösi], hufvudstad i det franska
depart. Haute-Savoie (Öfre Savojen), vid foten
af Alperna och vid nordvestre änden af den med
tvärbranta klippväggar omgifna sjön Annecy. 11,514
innev. -(1872). Liflig industri. A. har en staty
öfver kemisten Berthollet. Det hette under medeltiden
Annesium och var hufvudstad i den forna franska
provinsen Genevais.

Annefors kapell, socken i Helsingland, Gefleborgs
län, Bollnäs tingslag. 355 innev. (1874). Annex
till Bollnäs, Upsala stift, Helsinglands Vestra
nedre kontrakt.

Anne (Sankt) kapell, socken i Östergötland,
Östergötlands län, Hammarkinds härad. Arealen är
16,941 tnld. 88 1/4 ofm., 71 1/4 fm. mtl. 2,334
innev. (1874). Annex till Skällvik, Linköpings
stift, Hammarkinds kontrakt. Jäml. K. resol. d. 23
Okt. 1868 skola S:t Anne kapell och Skällvik efter
nuv. komministerns afgång utgöra särskilda pastorat
af 3:dje kl., och komministertjensten indragas.
- Sankt Anne kyrkas altartafla är målad af Per Hörberg
(efter Rubens).

Annektera (af Lat. ad, till, och néctere, knyta,
fästa), foga till, förena med (t. ex. ett land
l. folk med ett annat). - Annektering, l. annexion,
vidfogning, införlifvande med.

Annelider (af Lat. annellus, liten ring), zool.,
ett af Lamarck gifvet namn på de maskar, som icke
lefva parasitiskt.

Annelöf, socken i Skåne, Malmöhus län, delad mellan
Onsjö och Könnebergs härad. Arealen 3,251 tnld,
omkr. 16 mntl. 1,134 innev. (1874). Annex till
Söderhvidinge, Lunds stift, Harjagers kontrakt.

Annerstad, socken i Småland, Kronobergs län,
Sunnerbo härad. Arealen 27,957 tnld., 51 7/8 ofm., 34 3/8
fm. mtl. 1,429 innev. (1874). A. bildar tillsammans
med Nöttja och Torpa ett ärftligt pastorat af
2:dra kl, Vexiö stift, Sunnerbo härad. Hofpredikanten
Georgius Marci fick nämligen 1591 af Johan III
försäkran om detta pastorat för sina bröstarfvingar,
hvilken förmån af Gustaf III 1781 äfven utsträcktes
till hans efterkommande på qvinnolinien.

Annerstedt, Daniel, teologie professor i Upsala,
f. 1721 i Femsjö socken i Småland. Studerade i Upsala,
blef 1752 magister med hedersrum och derefter docent
i filosofi. Teologie

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:08 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaa/0815.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free