Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 1. A - Barograf / 875-876 (1876) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Antvorskov - Anubis - Anund - Anund Haraldsson - Anund Jonsson

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

prydda S:t Jakobskyrkan finnes familjen Rubens’
grafkapell, och den store mästarens bronsstaty står
på en af stadens offentliga platser. För öfrigt
märkas rådhuset (bygdt 1560, restaureradt 1581),
skyttegillets hus, det kungliga residenset, teatern
m. fl. Museum har en stor rikedom på värderika taflor,
hvaribland flere af Rubens och van Dyck. Den senares
bildstod pryder platsen framför detsamma. Staden
har vidare akademi för de bildande konsterna,
atheneum, gymnasium, läroverk för praktisk
medicin och kirurgi, flere vetenskapliga samfund,
zoologisk trädgård, krigs- och sjöhamn samt arsenal
med tillhörande storartade verkstäder. A. är en
af Europas starkast befästa städer och Belgiens
förnämste vapenplats. Det har äfven i nyare tider
haft att uthärda flere märkvärdiga belägringar. Det
har stark handel och sjöfart, idkar ett vinstgifvande
fiske och är ännu såsom fabriksort af framstående
rang. År 1873 ankommo till Antwerpens hamn från
utrikes ort 4,797 fartyg af öfver 2 mill. tons,
i synnerhet engelska, franska, norska och tyska;
från inrikes orter anlände 31,959 fartyg af mer
än 1,200,000 tons. Af industriella inrättningar
märkas siden-, spets-, kattuns-, tobaks- och
sockerfabriker, mekaniska verkstäder, diamantsliperi
och skeppsvarf.

2) Belgisk provins, 51 qv.-mil med
ungefär 500,000 innevånare, är ett lågt, fruktbart,
väl odladt och tätt befolkadt land, genomkorsadt
af kanaler och jernvägar. Det innefattar nu tre
arrondissement: Antwerpen, Mecheln och Turnhout.
Hjr.

Antvorskov, under den katolska tiden johannit-kloster
nära Slagelse på Själland, stiftades af konung
Valdemar den store. Det var mycket ansedt, och
dess prior var ofta medlem af danska riksrådet. -
Hans Tausen, den mest framstående bland de danske
reformatorerna, var munk i A. Klostret indrogs 1580
till kronan. Fredrik II, som förvandlade det till
kungligt slott, afled der 1588. 1774 såldes A. till
enskild man, som lät bryta ned kyrkan. Sedermera har
godset blifvit styckadt och slottet (efter 1816)
i grund nedrifvet. Nu är A. en tämligen obetydlig
landtegendom.
C. R.

Anubis, Egypt. Anepu, Egypt. mytol., en gudomlighet,
son af 0siris och Neftys. Han framställdes först
i skepnad af en sjakal, sedermera under bilden af en
menniska med sjakalhufvud. Till hans åligganden hörde
att ledsaga de dödes själar till underjorden, Amenti,
och föra dem fram inför Osiris’ tron, der han jämte
Horus vägde deras hjertan. - Af grekerna likställdes
A. med Hermes och kallades ofta Hermanubis. Under
romartiden framställdes han ofta med Hermes’ attribut.


Anund, namn på flere svenska furstliga personer i
äldre tider.

1) A. Yngvarsson, en af ynglingasagans
Upsalakonungar. Han omtalas såsom mycket verksam
för landets uppodling, lät rödja skog och bygga vägar,
hvarför han kallades Bröt-Anund (Fornn. Braut-Önundr,
"Väg-Anund"). Under en resa skall han hafva omkommit
genom jordskred vid ett ställe, som af sagan kallas
Himmelshed. Enligt en annan version af sagan skall
han hafva blifvit mördad af en oäkta broder, Sigurd.
Han var fader till Ingjald Illråde.

2) En svensk konung, samtidig med Ansgar och
endast omnämnd i dennes lefvernesbeskrifning.
Det berättas, att han blef fördrifven, men återkom
med dansk hjelp. För öfrigt äro hans öden okända.

3) A. Jakob, svensk konung, son till Olof
Skötkonung och född troligen kort efter faderns
öfvergång till kristendomen (1008). 1019 blef han
af folket, som var missnöjdt med Olofs styrelse,
tagen till medregent åt denne. Efter faderns död
(1022) blef han ensam konung. Enär det utländska
namnet Jakob ej behagade folket, utbyttes det mot
Anund, som hade mera inhemsk klang. I historien
kallas han vanligen med båda namnen. Med sin
svåger, konung Olof Haraldsson i Norge, stod A. i
nära vänskapsförbindelse. Vid ett personligt
möte i Konghäll våren 1026 ingingo de båda
konungarna förbund mot Knut den mäktige i Danmark och
kämpade följande året emot honom i slaget vid Helgaån.
Äfven då Olof 1030 tågade genom Sverige upp till
Stiklastad, fick han bistånd af Anund. En gammal
inhemsk konungalängd omtalar A. såsom hård i sina
bestraffningar; han lät t. ex. bränna lagbrytares hus,
hvarför han fick tillnamnet Kolbränna. Adam af
Bremen berömmer honom såsom god kristen. Om hans
dödsår finnas olika uppgifter. Adam af B. säger,
att han afled omkr. 1050; enligt Sturlasson var
han död redan 1035, då hans bror Emund namnes
såsom konung. I de isländska böckerna Fagerskinna
och Morkinskinna omtalas han som lefvande ännu 1042.

4) En son till konung Emund gamle, omtalad hos
Adam af Bremen. Af sin fader sänd på eröfringståg
österut, skall han hafva kommit till ett "terra
feminarum" (qvinnoland), hvars innevånare förgiftat
brunnarna och derigenom bragt A. och hela hans här
om lifvet.
R. T.

Anund Haraldsson, svensk rådsherre under
Magnus Ladulås, synes, hafva varit en af denne
konungs dugligaste tjenstemän. Han deltog i
utfärdandet af Alsnö- och Skenninge-stadgarna
och var konungens sändebud till Gotland 1285, då
denna ös förhållande till svenska kronan närmare
bestämdes. A. H. tillhörde en frälseslägt, som i
vapnet förde en bevingad heraldisk lilja. Död 1291.
R. T.

Anund Jonsson, vigd till biskop i Strengnäs 1277,
död 1291, var en duglig oeh verksam man. Han
uppbyggde Strengnäs domkyrka, som dock förstördes
af vådeld sjelfva invigningsdagen. A. tillhörde
en mycket rik frälseslägt, som i vapnet
förde tre stjernor på en snedbjelke.
R. T.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>