Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Apoxyomenos - Appalacherna. Se Alleghany-bergen - Appalachicola - Appalachiska högslätten. Se Alleghany-bergen - Apparas - Apparat - Apparelj - Apparelj-träng - Apparence - Apparent tid, astron. Se Sann soltid - Apparition - Appartement. Se A part - Appassionato - Appell - Appellanter - Appellation - Appelations-domstol - Appelativ - Appellera. Se Appell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Apoxyomenos (af Grek. apoocyein, skrapa bort),
"Skraparen", namn på en berömd antik marmorstaty,
föreställande en atlet, som efter kampen
medelst skrapan befriar sin kropp från dam och
olja. Denna staty, som påträffades 1849 i Rom och
nu förvaras i Vatikanen, är troligen en kopia efter
Lysippus. Originalet, som Agrippa hade låtit uppställa
framför sina bad, var så omtyckt af Roms innevånare,
att när Tiberius lät inflytta det i sitt palats, en
sådan storm af ovilja utbröt, att han måste återgifva
folket dess älskade Apoxyomenos.
Appalacherna. Se Alleghany-bergen.
Appalachicola [-tsjikola], segelbar flod, som
upprinner i den nordamerikanska staten Georgia och,
efter att hafva genomflutit Florida, mynnar ut i
Appalache-bukten af Mejicanska viken. Nära flodens
mynning ligger en mindre stad med samma namn.
Appalachiska högslätten. Se Alleghany-bergen.
Apparas, Fin. Apärä, Lapsk mytol., kalla lapparna
de barn, som blifvit födda i hemlighet och bragta
om lifvet samt derför tros en lång tid irra omkring
i skog och mark för att finna sina mödrar. I fjällen
och skogarna kan man stundom få höra ett sådant barns
ande klaga eller skratta, och på tillfrågan röjer
det namnet på sin onaturliga moder. Om det klagar,
bör man gifva det ett namn, emedan det eljest, såsom
odöpt, icke finner någon ro. - Grönländarna hafva en
liknande vidskeplig tro.
Apparat (af Lat. apparatus, tillrustning), fys.,
kallas hvarje inrättning, medelst hvilken ett
experiment anställes eller en verkan framkallas,
då ett instrument deremot tjenar till anställande
af observationer. Luftpumpen, Atwoods fallmaskin,
Chladnis klangskifvor, Leydenflaskan, Voltas
stapel äro apparater; terrestertuben, barometern,
termometern, vågen, inklinatoriet deremot
instrument. Ett instrument kan ingå såsom beståndsdel
i en apparat, t. ex. termometern i Regnault’s apparat
för bestämmande af kroppars specifika värme. De
apparater, som afse framkallandet af en viss verkan,
benämnas äfven maskiner, t. ex. elektricitetsmaskinen,
och detta företrädesvis när de användas inom
industrien, t. ex. ångmaskinen, symaskinen o. s. v. -
Den ofvan angifna skilnaden i betydelse mellan orden
apparat och instrument iakttages likväl icke alltid
af författarna i de naturvetenskapliga ämnena.
R. R.
Apparelj (Fr. appareille, tillrustning, anstalt,
ståt), samtliga de för en konst eller ett
yrke erforderliga redskap, verktyg och andra
tillbehör. - Apparelj-gymnastik, gymnastik, som
öfvas med tillhjelp af gymnastiska apparater och
redskap. Motsatsen är Fristående gymnastik.
Apparelj-träng, artill., bågformiga trästycken, som
äro så inrättade, att de komma att utgöra emot däcket
eller marken sluttande förlängningar af sidostockarna
på en kanons kursör eller släpa, då de placeras invid
dessas bakre ändar, hvarigenom lavettens nedförande
från kursören underlättas.
R. N.
Apparence [apparángs], Fr. (af Lat. apparere, visa
sig, framträda), utseende, yttre sken, sannolikhet;
utsigt.
Apparent tid, astron. Se Sann soltid.
Apparition, Fr. (af Lat. apparere, visa sig,
framträda), framträdande, uppträdande; syn; utseende.
Appartement. Se A part.
Appassionato, Ital., musikt., med passion,
lidelsefullt.
Appell (Fr. appel, af Lat. appellare, tillropa,
tilltala), vädjande, vad från en lägre till en
högre domstol. Krigst., signal vid kavalleriet
och artilleriet. Den användes dels ensam, för att
tillkännagifva tidpunkten, då vissa förut anbefallda
uppställningar skola ega rum, dels i samband med
andra signaler, för att påkalla lystring eller bilda
signaler med vidsträcktare betydelse (slå, blåsa
appell). - Vissa uppställningar inom kasernerna för
visitation eller anmälning (straffuppställning) kallas
inom åtskilliga utländska arméer appell. Jagtt.,
rop, genom hvilket hundarna sammankallas; äfven
tukt. dressyr, lydnad hos en hund. Spelt., ny
insats. - Appellant, person, som vädjar från en lägre
till en högre domstol (jfr Appellanter). - Appellera,
vädja från en lägre till en högre domstol.
Appellanter (jfr Appell) kallades inom den franska
kyrkan motståndarna till den ryktbara bullan Unigenitus,
hvilken 1713 utfärdades af påfven Clemens
XI mot den upplaga af Nya Testamentet, som, försedd
med förklaringar i augustinsk-evangelisk anda,
hade blifvit utgifven af jansenisten Paschasius
Quesnel. Appellanterna - så kallade derför att de,
då påfven hotade dem med exkommunikation, appellerade
till en allmän kyrkoförsamling - räknade som den
förnämste bland sig ärkebiskopen i Paris kardinal
de Noailles, hvilken likväl, när förföljelserna
blefvo svårare, underkastade sig bullan. De fleste
appellanterna nödgades fly till Nederländerna. Bland
de i Paris qvarblifvande namnes särskildt Frans af
Paris, hvilken efter sin död dyrkades som helgon. Jfr
Acceptanter och Jansenister.
Appellation, jur., den vanliga benämningen i
främmande lands processrätt å det rättsmedel,
genom hvilket man hos den domstol, som enligt
instansordningen är närmast högre, söker ändring
i en lägre domstols beslut i anhängig-gjorda
rättssaker. Jfr Besvär, Rättsmedel, Vad.
Appellations-domstol (T. appellationsgericht,
Fr. cour d’appel), jur., kallas de domstolar,
hvilka såsom andra instans, efter skedd appellation
från underrätt, afgöra rättegångsmål. I Sverige
äro hofrätterna appellationsdomstolar. Jfr Instans
och Hofrätt.
Appellativ (af Lat. appellare, kalla, benämna)
l. Slägtnamn, gramm., kallas ett konkret substantiv,
som benämner ett ting med ett namn, hvilket är
gemensamt för alla ting af samma slag. Ex.: berg,
häst, stad. Motsatsen: Proprium, Egennamn.
Appellera. Se Appell.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
