Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Archæopteryx - Archangel - Archangelica - Archangeliter - Archegonium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mådde till och med en bekant författare, A. Wagner,
att betrakta A. som en ödla med fogelfjädrar
(Gryphosaurus). Numera är man ense om att föra
den till foglarnas klass, som typ för en särskild
ordning, Saururæ, af hvilken hittills blott den
enda arten A. macrura Owen är känd. - Ehuru A. är
den äldsta fogel, af hvilken man funnit förstenade
lemningar, finnas dock förhållanden, som antyda, att
foglar möjligen uppträdt redan under triastiden. I
amerikanska triaslager har man nämligen funnit en
stor mängd fotspår, af hvilka åtskilliga synas vara
bildade af foglar - en sak, om hvilken man dock ännu
icke kommit till visshet.
G. L.
Archangel l. Archangelsk. 1) Det största och
nordligaste guvernementet i det egentliga Ryssland,
i n. begränsadt af Ishafvet och Hvita hafvet, i ö. af
Sibiriska guvern. Tobolsk, i s. af guvern. Olonetz
och Vologda samt i v. af Finland. Arealen (deri
inberäknadt ön Novaja Semlja) utgör 15,023,5
qv.-mil (omkr. 1/11 af hela Europa). 275,779 innev.
(1867). Landet har Sibiriens polar-karakter. Höga
berg finnas ej, men väl stora floder, såsom Petsjora,
Mesen, Onega, Dvina m. fl., samt omkr. 1100 större
och mindre sjöar. Norra delen af detta vidsträckta
område är ett öde, ofruktbart och för odling
otillgängligt steppland, uppfyldt af mossbevuxna,
nästan alltid tillfrusna moras, s. k. "tundror". Den
fåtaliga befolkningens enda näringskällor äro fiske
samt jagt på fogel och pelsdjur. Polar-räfven
och vargen förekomma i mängd; hermelin, utter,
mård och ekorre deremot sällan. Betydlig fångst af
själhundar, valrossar och delfiner. Landets södra
del är mera gynnad af naturen. Väldiga skogar af
både löf- och tallträd finnas der, och säd, potatis,
ärter m. m. odlas, fastän otillräckligt för landets
behof. De fruktbara ängarna lämpa sig förträffligt
till boskapsskötsel. - Ungefär 5/8 af Archangels hela
yta är fullkomligt oduglig mark; 1/3 är skog. Vintern
räcker 8 månader. Befolkningen består af samojeder,
ostjaker och syrjäner i ö., lappar i v. och, mellan
dem alla, inströdda koloniserande ryssar. All industri
och handel har samlat sig i städerna, förnämligast
i hufvudstaden A. samt i Onega, Mesen och Kola.
2) Hufvudort i nämnda guvernement, på Dvinas högra
strand, ungefär 4 1/2 Mil ofvanför denna flods mynning
i Dvinaviken. 22,547 innev. (1867). A. är af stor
betydelse såsom Rysslands förnämsta hamn vid Ishafvet
och såsom stapelplats för det ofantliga Dvinaområdets
varor. Den långa och stränga vintern gör affärstiden
kort, men dess mer lifllig. Under denna tid vimlar
Archangels hamn af fartyg, och allt påminner om en
stor sjöstad. 1873 utfördes från A. varor till ett
värde af 7,502,559 silfverrubel. 372 fartyg, deri
ej inberäknade 202 kustseglare, besökte vid samma tid
stadens hamn. Vid Dvinas mynning ligger Novodvinskaja,
en af Peter den store 1701 anlagd fästning. - Den
första kolonisation i trakten af A. egde rum i 10:de
årh. och då genom norrmännen. 1553 ditkommo engelsmän,
som med Ivan II:s tillåtelse anlade ett faktori för
att derifrån öfver Moskva drifva handel på Persien och
Ostindien. 1584 anlades vid Nikolaus-viken ett
fäste, vid hvilket snart uppstod en ort, som kallades
Archangelskoi-gorod, d. ä. "ärkeengelns (S. Mikaels)
nya fäste". Utom engelsmän bosatte sig der sedan
såväl holländare som tyskar. 1764 upphäfdes den
tryckande tull, som Peter den store pålagt staden,
hvilken allt sedan den tiden med ständigt stigande
befolkning blifvit en stapelort för Sibiriens varor.
Archangelica Hoffm., bot., ett från Angelica
utbrutet växtslägte, som har blomfodret
femtandadt och kronbladen elliptiska,
med spetsen inböjd. Nat. fam. Umbelliferæ
Juss. och kl. Pentandria Lin. Rörande arterna
A. sativa Mill. (Fr.), A. norvegica Tabern. och
A. litoralis Fr. Jfr Angelica- och Angelikarot.
O. T. S.
Archangeliter (Finska Laukkuryssät, Reppuryssät,
"renselryssar") benämnas i Finland karelska
gårdfarihandlande från ryska guvernementen
Olonetz och Archangel. De ställa vanligen mot
hösten sin färd till Finland, dertill manade af sin
hemtrakts fattigdom och af den handelslust, som är
ett utmärkande drag för den karelske stammen och
hvilken särskildt karakteriserade archangeliternas
förfäder, de gamle bjarmerna. Flertalet äro endast
drängar i tjenst hos ett fåtal förmögna, hvilka
sins emellan indelat Finland i ett visst antal
handelsdistrikt. Varorna uppköpas dels i Petersburg
och Moskva, dels äfven i de finske städerna samt föras
till ett bestämdt ställe inom distriktet, kalladt
liittopaikka ("förbundsställe") och afhemtas
der af drängarna. Förföljda af landets styrelse,
dels till följd af deras förderfliga inflytande på
befolkningen i sedligt och hygieniskt afseende, dels
derför att deras handel ej kan underläggas någon
ordnad beskattning, emedan de äro en främmande
stats undersåtar, trotsa de dock länsmäns och
kronofogdars efterspaningar, och de understödjas
dervid af allmogen, hvars gunst de åtnjuta. På
internationel väg, genom en skrifvelse från ryska
regeringen till den finska, hafva de väl nyligen
sökt utverka legaliserandet af sin handel, men
denna begäran har blifvit afslagen af den finska
regeringen. Då emellertid numera en omfattande
landthandel håller på att uppspira i Finland, torde
archangeliternas rol vara i det närmaste utspelad. -
I "Elgskyttarna" (3:dje sången) har Runeberg egnat
en förträfflig karakteristik åt ett sällskap af dessa
archangelske söner.
R. C.
Archegonium (af Grek. arche, början, och gonimos
l. gonios, alstringsduglig), bot., kallas det honliga
organet hos mossor och kärlkryptogamer (ormbunkar
och deras närmaste slägtingar). Hos de förra uppträder
det på den bladbärande generationen, hos de senare åter
på den dvärglika bålgenerationen, på protalliet. Det
är alltid mikroskopiskt litet och har en flaskformig
gestalt. Dess öfre del kallas hals och dess nedre del
buk. Dess väggar bildas af parenkymceller, hvilka i
halsen oftast äro anordnade till 4 longitudinella
rader. I buken ligger den egentliga honcellen,
äggcellen, och ofvanför denna - hufvudsakligen uti
halsen - en cellrad af (hos kärlkryptogamcrna) 2 eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
