Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Archeus - Archevêque, fransk bildhuggare. Se Larchevesque - Archi- - Archias, Aulus Licinius - Archidiaconus - Archilochus - Archimedes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
qvarstår ju hos liket, sade H., men det faller ingen
in att kalla liket sjukt. Det är blott de lefvande,
som äro sjuka. Det är således vid lifvet sjukdomen är
"bunden. Samma princip, samme lifsande, samme archeus,
som under helsan styr och herskar, samma princip
herskar ock under sjukdomen, men hans styrelsesätt
har då tagit en förvänd, en abnorm, riktning. Archeus
har blifvit "vredgad", såsom H. uttrycker sig. Utifrån
verkande orsaker hafva retat honom, så att han vändt
bort ifrån lifvets idé och i stället följer sin
egen "sjukliga" idé, hvadan han också åstadkommer en
sjuklig nutrition för kroppen. Men i alla fall är det
han, som herskar: "quidquid in sanis edit actiones
sanas, idipsum in morbis edit actiones vitiatas".
Bg.
Archevêque, fransk bildhuggare. Se Larchevesque.
Archi- l. Arki- (framför vokal äfven Arch-
l. Ark-), Grek., af archein, "vara den förste,
den förnämste", en förstafvelse i flere grekiska
och latinska ord, företrädesvis titlar, hvilka
genom densamma få en stegring af det enkla
ordets betydelse. Denna förstafvelse återfinnes
i det tyska erz- och det svenska ärke- och kan
i allmänhet återgifvas med "ärke"-, "öfver"-,
"förste" o. s. v. - Ex. Grek. arch-iatros,
Lat. archiater, öfverläkare, förste läkare;
Lat. archi-dux, T. erzherzog, Sv. ärkehertig;
Grek. archi-episkopos, Lat. archiepiscopus,
T. erzbischof, Sv. ärkebiskop. O. s. v. Jfr Arkiater,
Arkimandrit o. s. v.
Archias, Aulus Licinius, grekisk skald, f. i
Antiochia i Syrien 120 f. Kr. Efter resor i Mindre
Asien och Grekland kom han år 102 till Rom och fick
der snart tillträde till flere förnäma familjer, i
synnerhet den Luculliska. En medlem af denna familj
skaffade honom medborgarerätt i den med Rom förbundne
staden Heraclea i Lukanien, och detta medförde snart
för honom äfven den förmånen att blifva romersk
medborgare. Sedermera sökte dock en viss Gratius
göra Archias hans medborgarerätt stridig genom en mot
honom öppnad rättegång, men skalden försvarades med
framgång af sin vän och förre lärjunge Cicero. Af det
tal, som denne höll till Archias’ försvar, framgår,
att A. redan såsom ung besjungit det cimbriska och
senare det mithridatiska kriget, samt att han då var
sysselsatt med författandet af en dikt, som behandlade
händelserna under Ciceros konsulat. Ingen af dessa
dikter finnes qvar. Deremot finnas i Anthologia græca
35 epigram under Archias’ namn; men det är ovisst,
om de förskrifya sig från honom.
Archidiaconus, Lat. (Grek. archidiákonos), den
förnämste diakonen, ärkedjekne.
Archilochus (Grek. -os), grekisk skald från Paros,
lefde omkr. 700 f. Kr. Bildad under krigståg och
vandringsfärder, af naturen retlig, full af bitterhet
och smädelystnad och olycklig i sitt inre, lefde
han i ständig split med sin verld. Det berättas, att
A., då en rik parier vid namn Lykambes brutit sitt
löfte att gifva honom sin dotter Neobule till äkta,
hämnades med så bitande och skoningslösa jamber,
att både Lykambes och hans dotter i förtviflan togo
lifvet af sig. Skalden fann sin död i en strid
mellan Paros och den närbelägna ön Naxos. - A. är
den jambiske trimeterns uppfinnare och den jambiska
diktartens (den grekiska satirens) skapare. Han gjorde
äfven början till versernas indelning i strofer. Af
hans dikter, som voro af många slag: jamber, elegier,
epigram m. m., hafva vi qvar omkr. 200 fragment,
hvaribland en poetisk fabel om räfven och örnen. Dessa
visa oss A. som en väldig, skapande ande, hvilken bröt
epikens fjättrar och öppnade nya banor för dikten. Af
de gamle sattes han såsom skaldesnille i jämnbredd
med Homerus, Pindarus och Sofokles, således med de
förnämste inom hvar sitt diktslag.
V. K.
Archimedes var forntidens berömdaste matematiker och
fysiker, liksom Newton varit den nyare tidens. Han
föddes år 287 f. Kr. i Syrakusa och tillbragte der,
så vidt man känner, hela sitt lif. Med konung Hiero,
sin vän och slägting, umgicks han förtroligt. Hans
enda utflykt var till Egypten, och då uppfann han den
efter honom benämnda archimediska skrufven, af hvilken
egypterna sedermera betjenade sig för att leda
Nilens vatten till ställen, som de ville bevattna.
Archimedes’ arbeten utmärka sig för en utomordentlig
klarhet och skärpa. Redan derigenom intaga de läsaren
och skola i detta hänseende städse komma att utgöra en
mönsterbild för författare af matematiska arbeten. Men
dertill kommer, att den matematiska vetenskapen
genom honom tog verkliga jättesteg framåt. Följande
upptäckter förtjena att särskildt framhållas.
1) A. var den förste, som bestämde talet pi eller
förhållandet mellan en cirkels periferi och diameter,
så att han fann 3 10/70 > pi > 3 10/71. - 2) Vidare fann
han, att klotets yta är 2/3 af den omskrifna cylinderns
hela yta äfvensom att klotets rymd är 2/3 af den
omskrifna cylinderns rymd. På denna upptäckt satte
han så stort värde, att han till sina närmaste
framställde den önskan, att på hans grafvård skulle
inristas ett klot med en omskrifven cylinder samt
talen 2 och 3, hvilka uttryckte förhållandet mellan
dessa figurers vare sig ytor eller rymder. Hans
önskan blef uppfylld, och Cicero lyckades år
75 f. Kr. genom upptäckten af en grafsten med
nyssnämnda figurer återfinna Archimedes’ graf, 137
år efter dennes död. Förhållandet mellan konen och
cylindern med samma bas och samma höjd hade förut
blifvit upptäckt genom Eudoxus. - 3) I afseende på
parabeln upptäckte han, att den yta, som begränsas af
parabellinien och en korda i densamma, utgör 2/3 af den
omskrifna parallelogrammen med kordan till bas - en
märkvärdigt vacker egenskap, hvilken han, förunderligt
nog, först fann genom mekaniska betraktelser. - 4)
Vidare bestämde han rymderna af kroppar, begränsade
på ena sidan af plan och för öfrigt af ytor, alstrade
genom rotering af ellipser, parablar eller hyperblar
kring sina axlar. - 5) Hos den efter A. uppkallade
archimediska spiralen (först definierad af hans för
tidigt bortgångne vän matematikern Conon) upptäckte
han många synnerligen anslående egenskaper.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
