Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aritmetik - Aritmetisk serie - Arius, arianismens stiftare. Se Arianer - Arizona - Arjeploug - Ark - Arkad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
klädesfabrikant i London, John Graunt (d. 1674),
bröt ur statistisk synpunkt den nya banan genom sina
"Natural and political annotations, made upon the
bills of mortality" (London 1666). Han följdes af
musikläraren William Petty (d. 1687), som, efter
att först hafva offentliggjort "Observations upon
the Dublin bills of mortality", i sitt posthuma
arbete "Political arithmetic" gaf det nya studiet
ett namn. Pascal hade under tiden (1662) börjat
bearbeta sannolikhetsberäkningen, och enligt dennes
anvisningar utarbetade den holländske storpensionären
Jan de Wit, på grund af så goda iakttagelser,
som hans land och tid kunde erbjuda (1671), de
första tabellerna öfver sannolika lefnadslängden
vid olika åldrar. Snart derefter utgaf Halley
(1693) sin bekanta dödlighetstabell. Honom följde
snart Kersseboom, Déparcieux, Price, Wargentin,
Quetelet m. fl. — Naturligtvis äro lifförsäkringen
och dermed närmast sammanhängande ämnen: ränte- och
kapitalförsäkringen, pensionsväsendet, tontiner o. d.,
ingalunda uteslutande föremålet för den politiska
aritmetiken, ehuruväl den företrädesvis finner sin
hufvudsakligaste och mest påtagliga användning inom
försäkringsväsendets alla olika grenar.
J. H.
Aritmetisk serie eller progression är en följd af tal,
der skilnaden mellan två på hvarandra följande alltid
är densamma. Så t. ex. bilda de naturliga talen l, 2,
3... en serie, hvars skilnad är 1. De särskilda talen,
som bilda serien, kallas seriens termer. Summan af
alla termerna i en serie är lika med produkten af
term-antalet och halfva summan af första och sista
termen. Summan af alla talen från l till 100 är
således = 100(1 + 100)/2 = 5050.
R. P.
Arius, arianismens stiftare. Se Arianer.
Arizona, territorium i Nordamerikas Förenta stater,
före 1863 utgörande en del af Nya Mejico. Det
begränsas i n. af Utah, i ö. af Nya Mejico, i
s. af den mejikanska staten Sonora och i v. af den
kaliforniska halfön. Arealen 5,358 qv.-mil. 41,710
innev. (1870), af hvilka något öfver 32,000 äro
indianer. A. är till större delen ett på skogar
och beten rikt högland af omkr. 8,000 fots höjd
och genomstrykes af fantastiskt formade bergåsar,
genombrutna såväl af fruktbara dalar som af stora
sandöcknar. De betydligaste floderna äro Rio Colorado
(segelbar för mindre ångbåtar till Colville) och
dess biflod Rio Gila. Säd, frukter, tobak, sockerrör
och bomull odlas med framgång. Landets förnämsta
rikedom består dock i dess metaller; koppar, jern,
bly, salt, qvicksilfver, silfver och guld finnas
i mängd. Bergsbruket bedrifves dock lamt, hvilket
förnämligast får tillskrifvas landets afskilda läge,
bristen på samfärdsmedel samt apacher-indianernas
upprepade, störande infall i territoriet. 1872
upptäcktes diamanter derstädes. På flere ställen
finnas märkvärdiga lemningar efter en förgången
odling. Hufvudstad Tucson. Redan i 18:de årh. funnos
många såväl spanska som indianska nybyggen i A.,
och bergverk i mängd bearbetades till vinnande af
guld och silfver, då apacherna gjorde ett uppror
mot spaniorerna, hvilket slutade med de hvites
fördrifning och tillintetgörelsen af all odling.
Arjeploug (af Lapska arjep, mycket, och luogt,
stenigt), lappmarksocken och tingslag, som i
judicielt hänseende tillhör Vesterbottens norra
domsaga, men i civilt räknas till Norrbottens
län. Arjeplougs församling tillhör i kyrkligt
hänseende Vesterbottens 2:a kontrakt af Hernösands
stift och räknade vid 1874 års slut 1,255 innev.,
af hvilka något öfver 500 voro lappar. — Inom socknen
märkas, tätt vid norska gränsen, den år 1638 upptagna
Nasafjälls silfvergrufva och, vid sjön Hornavan,
Löfmokks bönehus för lapparna. — Jämte den i sydöstlig
riktning ned åt kustbygden sig sträckande Arvidsjaurs
socken upptager Arjeploug hela Pite lappmark,
en ytvidd af omkr. 185 1/2 svenska qv.-mil, hvaraf
Arjeploug upptager något öfver 132.
J. H.
Ark (af Lat. arca, kista, på Hebr. theba)
förekommer i tvänne sammanställningar: 1) Förbundets
l. vittnesbördets ark (jfr 2 Mose b. 25: 10 och
följ.), en in- och utvändigt guldbeslagen kista
af akasieträd, 2 1/2 aln lång och 1 1/2 aln i
bredd och djup. Dess plats var midt i templets
allraheligaste. Kring dess öfre kant gick en
gyllene krans. I dess fyra hörn voro ringar af guld,
i hvilka de likaledes guldbeslagna bärstängerna
instuckos. Äfven locket, "nådastolen", var af guld,
och på detsamma stodo tvänne gyllene keruber med
utbredda vingar. I arken lågo de två stentaflorna
med de tio Guds bud (jfr l Kon.-b. 8: 9). —
2) Noaks ark är det första större fartyg, som i
historien omtalas. Den var till formen rektangulär
och öfverbyggd med tak samt hade hvarken segel,
roder eller åror (jfr 1 Mose b. 6: 13 o. följ.).
Arkad (af Lat, arcus, båge, hvalf), byggnadsk., en
bågöppning jämte dennas infattning; öfverhvälfd
muröppning, tjenande till port eller fönster,
hvarvid under benämningen arkad äfven inbegripes
såväl hvalfbåge som hvalfstöd.
 |
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
