Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arkad - Arkadien - Arkadiernas akademi. Se Arcadia - Arkadisk - Arkansas - Arkas - Arkebuse - Arkebusering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bekanta dogepalatset i Venedig har i nedre våningen
en portik och omedelbart derofvanpå ett galleri,
bägge liggande innanför arkader. Kolosseum i Kom hade
tre ringar arkader, den ena öfver den andra. Äfven
portiken till Nationalmuseunk i Stockholm erbjuder
ett prof på arkader. Åtskilliga gator i Bologna,
Paris m. fl. städer hafva att uppvisa särdeles
ståtliga till portiker använda arkader.
Det finnes äfven arkader, som äro slutna, dels genom
vanliga dörr- eller fönsterinrättningar, dels genom
murverk. Det sistnämnda slaget kallas blind-arkader
(Fr. arcature). Se figurerna på föreg. sida.
A. T. G.
Arkadien, i forntiden landskap i midten af
Peloponnesos. Det gränsade i n. till Achaja, i ö. till
Argolis, i s. till Messenien och Lakonien och i
v. till Elis. På tre sidor omgafs det af väldiga berg
med topparna Gyllene (nu Ziria) i n. ö., Eurymanthus
(nu Olonps) i n. v. och Lycæum (nu Diaforti) i
s. v. Äfven landets inre genomstrykes af skogbevuxna
bergskedjor, som innesluta natursköna dalar, från
hvilka vattnet bortledes endast genom underjordiska
kanaler. Hufvudfloden är Alpheus, som rinner åt
v. Landet, som är bäst passande för boskapsskötsel,
förblef på grund af sin otillgänglighet oberördt af
den doriska vandringen.
Innevånarna i det gamla Arkadien voro ett herde-
och jägarefolk, som älskade musik och dans och
som länge bevarade sina enkla seder. Detta har
föranledt senare skalder, i synnerhet författare
af herdeqväden, att prisa A. såsom ett hem för
paradisisk oskuld och stilla lycka. Hos främmande
stater togo arkadier ofta tjenst såsom legosoldater. I
politiskt afseende bestod landet af ett betydligt
antal smärre stater, som dock aldrig sammanslöto
sig till ett fast förbund, hvarför folket ej häller
spelade någon historisk rol. Epaminondas’ försök
att göra A. till en centralistisk förbundsstat med
Megalopolis till hufvudstad hade ingen framgång. —
Nu bildar A. (tillsammans med Kynuria) en nomarki
i konungariket Grekland. 79 qv.-mil, 140,922
innev. (1870). Hufvudstad Tripolitza.
Arkadiernas akademi. Se Arcadia.
Arkadisk, adj. af Arkadien; landtlig, till herdelifvet
hörande, idyllisk, okonstlad.
Arkansas. 1) Biflod till Mississippi, den störste
näst Missouri. A. rinner upp på Klippbergen under
39° n. br., genomströmmar Kansas och indianområdet,
inträder vid Fort Smith i staten Arkansas, hvilken hon
delar i två nästan lika stora halfvor, samt mynnar ut
i Mississippi ofvanför staden Bolivar. Längd omkr. 400
mil, hvaraf 1/3 under större delen af året befares
af ångbåtar. Strömhvirflar försvåra skeppsfarten
i flodens öfre lopp. Öfversvämningar förhindra
uppodlingen af hennes stränder. Af Arkansas’ många
bifloder äro de betydligaste Canadian och Poteau
t. h. samt White river t. v.
2) En af de sydvestra staterna i nordamerikanska
förbundet. Den begränsas i n. af Missouri, i ö. af
Mississippi (hvars östra strand der bildas af staterna
Tennessee och Mississippi), i s. af Louisiana samt
i v. af indianområdet och Tejas. Arealen 2,455 qv.-mil.
484,471 innev. (1870), af hvilka 362,115 äro hvita,
122,169 färgade, 89 indianer samt 98 kineser. Östra
delen af A. är till större delen ett af skogar och
sumptrakter uppfyldt lågland; i v. höjer sig landet,
och prärier afbryta der skogarna. Ozarkbergen framstryka
i nordvestra hörnet. Staten genomströmmas af ett
stort antal segelbara floder. De betydligaste, näst
Mississippi, äro Arkansas, S:t Francis, White river,
Washita och Red river. Klimatet är i de högre belägna
orterna mycket sundt, i de lägre deremot i lika grad
skadligt. Jorden är utomordentligt fruktbar; dock
ligger ännu en stor del obrukad. Mest odlas majs,
hvete, tobak, bomull, potates och frukt. Skogarna
bestå af de värdefullaste trädslag: cypress, ek,
valnöt, gummiträd m. fl. Vildt finnes i öfverflöd i
skogarna såväl som på låglandet; buffeln ströfvar ännu
omkring på prärierna. Rikedomen på mineral är oerhördt
stor; dock tillgodogör man sig ej densamma. Landets
störste skatt, hittills föga eller alls icke använd,
ligger likväl i de kol-lager, som börja s. om
Little Rock och sedan utbreda sig på båda sidorna om
Arkansas-floden. Industri är okänd och handeln föga
utvecklad. Utförseln går öfver New Orleans. Sedan
1868 byggas jernvägar. Skolväsendet har under
senaste tid gjort betydliga framsteg. Statsskulden
uppgick år 1871 till 6,150,000 dollars. Guvernören
väljes för 4 år; till kongressen sänder A. 2
senatorer och 4 representanter. Landet indelas
i 62 counties. Hufvudstad Little Rock. —
A. tillhörde ursprungligen det af Frankrike inlösta
Louisiana-området, förenades vid utskiljandet af
staten Louisiana (1812) till ett territorium med
det nuvarande Missouri, men blef sjelfständigt
territorium 1821 och upptogs 1836 såsom stat i
Nord-amerikanska förbundet. 1861 indrogs A. i de andra
slafstaternas uppror och blef under inbördeskriget
skådeplats för blodiga strider. Sedan 1868 är landet
åter upptaget i Unionen.
Arkas, Grek. mytol., son af Zevs och Kallisto,
stamfader för det arkadiska folket. Han lärde landets
äldre innevånare att göra sig till godo hjordarnas
ull och att bereda bröd.
Arkebuse [-bys], Fr. arquebuser; namn på det 15:e
och 16:e århundradets tunga och ohandterliga
eldhandvapen. Det fotfolk, som var beväpnadt
med detta slags vapen, kallades arkebusierer
(Fr. arquebusiers).
W. G. B.
Arkebusering (af Fr. arquebuser: jfr arkebuse)
kallades i de gamle krigsartiklarna det dödsstraff,
som i nu gällande "Strafflag för krigsmakten" kallas
"mista lifvet genom skjutning". Till att närvara
vid detta straffs verkställande kommenderas en
vakt af 300 man med nödigt befäl. Vakten bildar
öppen fyrkant, inom hvilken den lifdömde föres,
klädd i uniform. Dödsdomen uppläses under skyldradt
gevär, hvarefter den lifdömdes ögon förbindas;
på hans bröst fästes, framför hjertat, ett synligt
märke, på hvilket de på tolf stegs afstånd midt
emot honom uppställde nio man skola sigta och
skjuta, då en underofficer kommenderar "fyr".
W. G. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
