Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arkiv - Arkiv-exemplar - Arkivolt - Arkli - Arklimästare. Se Arkli - Arko - Arkona - Arkont - Arkos - Arktisk - Arktopiteker, zool. Se Apa - Arkwright, sir Richard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppsigten öfver skolan, som förestås af en af honom
utnämnd direktör och flere lärare, vid hvilkas sida
står ett "conseil de perfectionnement". 24-åriga
"bacheliers-ès-lettres" ega tillträde. Undervisningen,
som är offentlig och kostnadsfri, omfattar
bl. a. diplomatik eller urkundslära, sigill-
och myntkunskap, konsthistoria, språkvetenskap,
grunderna af den kanoniska och den feodala
rätten, geografi och historia, i synnerhet
medeltidens, kronologi och förvaltningsrätt.
E. V. M.
Arkiv-exemplar kallas vanligen de exemplar "af allt
hvad som tryckes", hvilka en boktryckare, enligt § l,
mom. 11 Tryckfr.-förordn., är pligtig att utan
betalning aflemna till K. biblioteket samt till
rikets bägge universitet. Tryckfrihetsförordningens
ursprungliga stadgande, som tillerkände friexemplar
jämväl åt Riksarkivet och Vetenskaps-akademien,
ändrades till sin nuv. lydelse vid 1865-66 års
riksdag, hvaremot då stadgades ovilkorlig skyldighet
för boktryckare att till de tre förstnämnda
institutionerna aflemna de ett verk möjligen
tillhörande plancherna. Afsigten med stadgandet
är uppenbarligen att möjliggöra samlandet af en
fullständig riksliteratur. Äfven i några andra land,
t. ex. Danmark, Tyskland och England, gälla liknande
stadganden, deremot ej i Norge och Frankrike.
J. H.
Arkivolt (troligen en sammandragning af det
Ital. architrave voltato, hvälfd arkitrav), den såsom
en arkitrav profilerade infattningen af en hvälfd
muröppnings bågformiga del. Jfr Arkitrav.
Arkli, ford. Archly l. Archli (af Lat. arcus, båge),
ursprungligen benämning på ett förvaringsrum för bågar
och armborst, sedermera för vapen och krigsförråd
i allmänhet; ordet nu föråldradt. På Gustaf I:s
och hans söners tid skilde man mellan det "Stora
arkliet", som omfattade alla tunga eldvapen med
tillhörande ammunition, och det "Lilla arkliet",
eller förrådet af handvapen med hvad dertill
hörde. På hvarje fästning fans en arklimästare,
som hade vården om dess materiel. Ännu i dag bär
en tjensteman vid Stockholms förråd denna titel.
W. G. B.
Arkli, sjöv., aktersta delen af ett linieskepps
understa kanondäck eller batteri. En underofficer af
lägsta graden vid svenska örlogsflottans artilleristat
kallades fordom arklimästare.
Arklimästare. Se Arkli.
Arko, Arkomässing l. Styckmässing, ett slags oren
mässing, erhålles vid kopparens första cementering
och smältning med den rikaste galmejsorten.
Arkona l. Arkon, Rügens gamla hufvudstad,
belägen på en hög kritklippa vid hafvet, var under
medeltidens förra halft mycket bekant genom det
stora Svantevit-templet och såsom medelpunkten för
de vendiske vikingarnas härnadståg. Det var ock ofta
föremål för danskarnas angrepp, tills staden 1168
intogs af Valdemar den store och Absalon, hvarefter
templet i grund förstördes. Numera står ett fyrtorn,
der staden låg.
C. R.
Arkont (Grek. árchon, eg. herskare) kallades den
högste ämbetsmannen i vissa grekiska stater. I Athen
trädde arkontvärdigheten i konungamaktens ställe
efter Kodros’ död (1068). Under denna äldsta tid
innehades ämbetet på lifstid och var ärftligt inom
Kodros’ son Medons ätt. Från 752 valdes arkonterna
på tio år, och 714 fingo alla de adliga ätterna
(evpatriderna) tillträde till detta ämbete. 683
förkortades ämbetstiden till ett år, och i stället för
en arkont, såsom förut, valdes nu nio. Under denna
form bibehöll sig sedan arkontatet ända till slutet
af den romerska kejsartiden, ehuru dess myndighet och
betydelse naturligtvis var högst olika under olika
perioder. Under demokratiens tider var arkonternas
ämbetsmyndighet mindre af politisk än judiciel
natur. Den förste bland dem kallades företrädesvis
arkont. Han gaf sitt namn åt det löpande året. Hos
senare skriftställare kallas han derför archon
epónymos (af onoma, namn). Den andre bar namnet
basilévs (konung), emedan han förestod åtskilliga
från konungatiteln oskiljaktiga religionsbruk. Den
tredje kallades polemarchos (krigsöfverste), emedan
han i synnerhet hade att göra med krigsväsendet. De
sex återstående arkonterna kallades tesmoteter
(lagskipare) och hade att efter lottning leda
förhandlingarna i en mängd olikartade rättegångsfall.
A. M. A.
Arkos, petrogr., en grå eller rödaktig, vanligen grof
sandsten, som, utom qvartskorn och glimmerfjäll,
innehåller korn af fältspat, ofta i stor
mängd. Mineralbeståndsdelarna äro således desamma
som uti gnejs och granit, och man anser äfven, att
arkosen blifvit bildad derigenom att gröfre eller
finare förvittringsgrus af dessa bergarter blifvit,
på stället eller nära intill sin ursprungliga plats,
hopläkt och sammankittadt medelst ett qvartsigt
eller kaolinartadt bindemedel. Fältspatskornen äro
stundom mycket vittrade och hafva delvis öfvergått
till hvit kaolin, en sönderdelningsprodukt af
fältspat. I olikhet med vanlig sandsten äro arkosens
mineralbeståndsdelar ej sällan något skarpkantiga. -
Arkos träffas inom flere geologiska formationer,
merendels i närheten af gnejs och granit. Den
s. k. Lugnås-qvarnstenen, från Lugnåsberget i
Vestergötland, hvilken länge ansågs vara arkos, är i
sjelfva verket icke annat än en i hög grad vittrad röd
gnejs, hvars skikt äro nästan lodrätt stående. Ofvanpå
qvarnstenen ligga i horisontella lager först ett
arkosartadt konglomerat och derofvanpå hård sandsten,
båda tillhörande den kambriska formationen. Arkos
finnes äfven i Skåne.
E. E.
Arktisk (af Grek. árktos, björn, stjernbilden
stora björnen eller vagnen, nordpolen), belägen mot
nordpolen, nordpolen tillhörande, nordpolarisk. -
Arktiska expeditioner, se Nordpolsexpeditioner.
Arktopiteker, zool. Se Apa.
Arkwright [arkrejt], sir Richard, engelsk mekaniker,
uppfinnare af den s. k. waterspinn-maskinen och
i allmänhet en af dem, som mest bidragit till
fullkomnandet af maskinerna för bomullsspinningen. Han
föddes i Preston i Lancashire 1732 af fattiga
föräldrar. Efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
