- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 1. A - Barograf /
1089-1090

(1876) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Armfelt, Alexander - Armfotingar - Armida - Armifer - Armillar-sfer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

finska trupper, men tog 1827 afsked såsom
gardeskapten. Han gick nu öfver på deri civila
ämbetsmannabanan och blef 1827 t. f. direktör för
Finlands bank. 1832 kallades han till Petersburg
såsom biträde åt dåv. minister-statssekreteraren
för Finland, grefve Rehbinder, blef 1834 dennes
adjoint samt efter hans död, 1841, tillförordnad och
d. 1 Maj 1842 ordinarie minister-statssekreterare
för Finland. På denna plats qvarstod han till
sin död, d. 8 Jan. 1876. Grefve A. var från
det finska folkets sida, hvars intressen han
egde att bevaka inför kejsaren-storfursten,
utsatt för olikartade omdömen. Mera hofman än
statsman, utgjorde han som politisk person en
fullkomlig motsats till sin företrädares, grefve
Eehbinders, storartade statsmannakar akter. Hans
politiska karakter var utmärkt af en långt drifven
försigtighet, hvilken om än förestafvad af politisk
klokhet, icke alltid tillfredsställde den finska
sjelfständighetskänslan. Dock äro de förordningar,
som under den senare tiden upplifvat Finlands
konstitutionella samhällsskick (sammankallandet af
landtdagen 1863 och landtdagsordningen af 1869)
kontrasignerade af A. Den egendomliga ställning,
som en finsk minister-statssekreterare intager till
den ryske kejsaren, gör det emellertid svårt för
samtiden att fälla ett opartiskt omdöme öfver Armfelts
verksamhet i hennes helhet.
R. C.

Armfotingar, Lat. Brachiopoda, zool., en vanligen
till blötdjuren räknad djurklass, som dock i
de flesta hänseenden så betydligt skiljer sig
från egentliga blötdjur, att man snarare kan anse
dithörande djur vara maskar, som fått ett mussellikt
yttre. På utsidan af deras mantel utvecklas nämligen,
liksom på musseldjuren, två mot hvarandra ledande
skal (se fig. 1), hvilka dock i förhållande till
kroppen hafva en helt annan ställning än de hafva
på musseldjuren, på hvilka skalen täcka kroppens
längdsidor och följaktligen bestå af ett höger- och
ett venster-skal, medan de deremot på armfotingarna
äro ett främre (äfven kalladt buk-skal) och ett bakre
(rygg-skal).
illustration placeholder

Fig 1.
illustration placeholder

Fig. 2

Det främre är vanligen störst, och i djurets naturliga
ställning är detta skal det nedre, oftast vid ledgången
med ryggskalet utdraget till ett s. k. näbb och genomborradt
(se fig. 1) för att lemna plats åt en utväxt (fot),
medelst hvilken djuret fäster sig. Somliga armfotingar
hafva emellertid denna fot utgående midt i ledgången
mellan skalen: andra åter fästa sig på det sättet,
att bukskalet fastväxer vid något föremål i hafvet.

Armfotingarna, som till sin inre byggnad närmast
äro att jämföra med mossdjur, hafva sitt namn deraf,
att de, liksom åtskilliga mossdjur, på bägge sidor om
munnen äro försedda med en, vanligen lång, ihålig utväxt
(arm) från hudsystemet (manteln). Dessa armar, som i
hvilande tillstånd ligga spiralformigt inrullade (se fig. 2),
stödjas af en vanligen i samma form vriden staf, som
tillhör insidan af ryggskalet (se fig. 1), och hafva
på ena sidan en mängd tättsittande fransar, hvilka äro
beklädda med flimmerhår och genom dessas dallring
åstadkomma en rörelse i vattnet, hvarigenom de små
mikroskopiska väsenden, som tjena armfotingarna till
näringsämne, föras till deras mun.
illustration placeholder

Fig. 3

Nervsystemet är högre utbildadt än hos mossdjuren,
och armfotingarna ega, hvad mossdjuren sakna, ett
kärlsystem.

Armfotingarnas klass eger ett stort geologiskt
intresse, emedan den uppträdde redan i de äldsta
tiderna för det organiska lifvets utveckling på
jorden och för länge sedan genomgått höjdpunkten af
sin formrikedom. Nära 2,000 arter af armfotingar äro
beskrifna, men af dessa äro mer än 1,800 utdöda. De
öfriga lefva i nutidens haf. En art, Terebratulina
caput serpentis
(se fig. 1-3), lefde måhända redan
i krit-perioden.

Armfotingarna indelas i två ordningar: Testicardines,
hvilkas skal äro vid ledgången försedda med lås
och tänder, och Ecardines, som sakna lås i skalens
ledgång. Till den förra, som är den på slägten och
arter rikaste ordningen, hör den i nordens haf rätt
allmänna, ofvannämnda Terebratulinan (ormskallen);
till den senare ordningen hör bl. a. ett likaledes
nordiskt och dessutom fossilt slägte, Crania, som
växer fast med sitt bukskal.
F. A. S.

Armida, en af de mest framstående qvinliga
personligheterna i Tassos "Befriade Jerusalem",
bragte genom sin skönhet och sina trollkonster
förvirring i korsfararnas läger och lockade den
tappre Rinaldo till sin förtrollade .trädgård. -
Den episod i Tassos dikt, som handlar om Armida,
har blifvit ämne för operor af bl. a. Gluck, Rossini
och Gade. Hennes namn brukas ofta för att beteckna
en skön förförerska, och "Armidas trädgård" för att
beteckna praktfulla och yppiga naturskönheter.

Armifer l. Armiger, (af Lat. arma, vapen, och fero
l. gero, bära), vapenbärare, vapendragare. Under
medeltiden begagnades ordet för att beteckna
väpnaregraden inom chevaleriet, motsvarande
medeltidssvenskans sven, knape, a vapn.

Armillar-sfer (af Lat. armilla, ring, och Grek.
sphaira, klot), ett astronomiskt instrument, som
består af ett system graderade ringar, af hvilka
en kan vridas kring en diameter, som man ställer
parallel med verldsaxeln, då dess ene ände motsvarar
den norra, dess andre ände den södra verldspolen. På
den vridbar» cir-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:27:50 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaa/1089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free