Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arreforer - Arrende - Arrendekontrakt - Arrendemedel - Arrendera. Se Arrende - Arreskov-sö - d'Arrest, Heinrich Ludwig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvart fjerde år valdes för att såsom gudinnan
Athenes tjenarinnor vistas i hennes helgedom
på Akropolis. Till deras åliggande hörde dels
att förfärdiga den broderade, saffranfärgade
mantel (peplos), som vid panathenéerfesten
hembars såsom helgeskänk åt gudinnan, dels att vid
samma festlighet utföra vissa religiöst
symboliska handlingar.
A. M. A.
Arrende (af Lat. réddere, återgifva, afkasta).
1) Det rättsförhållande, då en person genom
kontrakt öfverlåter till en annan person, på
vissa bestämda vilkor och på viss tid,
nyttjanderätten till något (jord, jagträttighet, ladugård
e. d.). — 2) Den ersättning (penningar, varor,
landtmannaprodukter o. s. v.), som enligt ett
sådant kontrakt bör erläggas. – Arrendator,
person som innehafver ett arrende; förpaktare.
– Arrendera, öfvertaga, innehafva ett arrende.
Att öfverlemna något åt en annan på arrende
kallas att bortarrendera, utarrendera.
Arrendekontrakt, den (skriftliga)
öfverenskommelse, som vid ett arrendes uppgörande
träffas mellan två eller flere personer; sjelfva
den skriftliga handlingen. – Förv. Rörande
statens till utarrendering bestämda egendomar
och lägenheter utfärdas kontrakt å kronans
vägnar af Kammarkollegium. Dertill nyttjas tryckta
formulär, fastställda år 1869. Första
momentet handlar om upplåtelsen af egendomen mot
årligt jord- och skogsarrende; de återstående
momenten bestämma de inskränkningar i
nyttjanderätten och de förpligtelser i öfrigt, som
arrendatorn är underkastad. Odling genom flåhackning
och torfbränning får ej utan tillstånd företagas,
ej foder från bole föras, ej häller tegelbruk
eller bränvinsbränneri anläggas. Arrendatorn
befrias från erläggande af den egendomen åsatta
räntan, men förbinder sig att, utan afkortning
på arrendesumman, ansvara för alla egendomen
åliggande utskylder och besvär samt att
bestrida kostnaden för alla syner och
besigtningar, egoskifte, vattenafledning,
skogshushållningsplan, nybyggnad af kyrka, prestgård och
andra allmänna byggnadsföretag.
Kbg.
Arrendemedel, förv., en af riksstatens
inkomsttitlar. Den har till följd af höjda
arrendeafgifter och ökadt antal utarrenderade
statsegendomar (i synnerhet indragna boställen) på de
sista femtio åren vuxit öfver 300 %. En
ful1ständig förteckning öfver samtliga för
statsverkets räkning utarrenderade egendomar finnes
intagen i 1876 års riksdagstryck
(statsutskottets mem. 29). 1874 års riksdag biföll ett
från Kammarkollegium utgånget förslag att
försälja 174 indragna boställen, holmar, ängslotter
m. m., hvilka i arrendeinkomst ej gåfvo mera
än hvad ungefärligen ansågs åtgå till
förvaltningskostnaderna. Vid försäljningen omföras
dessa hemman och lägenheter från krono till
frälse, och staten kommer således ej att dervid
göra förbehåll om sådan grundränta, som
hvilar på skattejord.
Hela antalet utarrenderade kronoegendomar
var vid 1875 års början 897. Sedermera hafva
tillkommit 52 häradshöfdinge-boställen, indragna
till följd af 1874 års lönereglering, öfver 2,300
militie-boställen, indragna 1875, samt 400
hospitals- och barnhushemman, öfverlemnade till
statsverket 1876. Derjämte fortfar indragningen
af landstatens boställen. Antalet utarrenderade
kronoegendomar har således på några år
fyrdubblats, och fråga är å bane att inrätta en
domänstyrelse, som skulle ombesörja
utarrenderingen och kontrollen af egendomarnas
skötsel. För närvarande har Kammarkollegium detta
bestyr, dervid biträdt af länsstyrelserna och
landstatstjenstemännen. – Utarrenderingen af
kronoegendomar började taga fart under frihetstiden.
1720 utfärdades en förordning i ämnet. En
mängd kungsgårdar utarrenderades då mot
spanmål, oxar, fisk och andra natura-persedlar.
Arrendatorerna af kungsgårdar i hufvudstadens
granskap ålades att leverera gödda kalfvar,
kalkoner, kycklingar, ägg m. m. "til
Håf-förtäringen in natura" samt hafre och halm till kongl.
stallet. 1766 förbjödos perpetuella (ständiga)
arrenden af kungsgårdar. Sedan dess har
arrendet gällt vissa år: i början 15, sedan 30
och – efter 1860 – 20 år i sänder.
Penningearrenden påbjödos 1871.
Utarrenderingen tillgår för närvarande på
följande sätt. Först hålles besigtning å
egendomen af kronofogden jämte en landtmätare samt
en eller två af länsstyrelsen utsedda
landtbrukare. Denna nämnd beräknar egendomens
afkastning och föreslår ett maximum, hvaröfver,
och ett minimum, hvarunder arrendet ej får gå.
Eger den förre arrendatorn optionsrätt för
sig och sina arfvingar, får han öfvertaga det
nya arrendet mot den af Kammarkollegium
fastställda maximiafgiften. Begagnas ej
optionsrätten eller finnes ej sådan, anställes
arrendeauktion samtidigt i Kammarkollegium och
landskontoret. Bjudes maximibeloppet af flere
personer, antages till arrendator den bland
spekulanterna, som derjämte bjuder högsta
kontanta städjan.
Kbg.
Arrendera. Se Arrende.
Arreskov-sö, Fyens störste insjö, med aflopp
genom Odense-å.
d’Arrest [darrä], Heinrich Ludwig,
astronom, f. i Berlin 1822 (1823) af en fransk
emigrantfamilj, d. i Köpenhamn 1875. Såsom lärjunge
till Encke var han först anställd såsom
observatör vid observatoriet i Berlin, blef derefter
observatör och extraordinarie professor i
Leipzig och kallades derifrån (1857) till professor vid
universitetet i Köpenhamn. d’A. utgaf en mängd
astronomiska afhandlingar i "Berliner jahrbuch",
"Astronomische nachrichten" och "Bericht d. k.
sächs. gesellsch. d. wissensch". Han upptäckte
flere kometer, bland hvilka en (1851) med kort
omloppstid, och planeten (76) Freja. Det var
d’Arrests förtjenst, att Galle lyckades bekräfta
tillvaron af planeten Neptunus. I Köpenhamn,
hvars observatorium uppfördes under hans
öfverinseende, egnade han sig hufvudsakligast åt
nebulosornas undersökning, och resultatet deraf
offentliggjorde han 1867 i sitt arbete Siderum
nebulosorum observationes havnienses. d’A. var
medlem af Royal astronomical society, som
belönade honom med guldmedaljen, samt af
Vetenskaps-akademierna i Stockholm och
Petersburg.
O. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
