Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arrest - Arrest-process - Arresö - Arretium, geogr. Se Arezzo - Arrha - Arrhén v. Kapfelman, Erik Jakob - Arrhenius, svensk porträttmålare. Se Arenius, O. - Arrhenius, Jakob - Arrhenius, Karl Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1125
Arrest-Arrhenius,
1126
Arrest (Fr. amt, af Lat. prep. ad och restare,
stå qvar), jur. l:o. En lindrigare art af
s. k. frihetsstraff, som, i disciplinmål,
af vederbörande befälhafvare och, vid ringare
förbrytelser mot straiflagen för krigsmakten,
af krigsdomstol ådö-mes krigsmän. Denna straffart
skiljer sig från de öfliga frihetsstraffen deri. att
den enligt regeln ej verkställes i de vanliga
fängelserna. Enligt de svenske krigslagarna af d. 11
Juni 1868 förekommer arreststraffet i olika grader,
nämligen: arrest utan bevakning, som användes för
officerare och underofficerare, verkställes i eget rum
eller tält och kan skärpas genom tillagdt förbud att
mottaga besök; vakt -arrest, som ådömes såväl befäl
som manskap, och försiggår i låst eller bevakadt ljust
rum eller tält å ställe, der trupp är förlagd eller
eljest samlad; - för den som undergår vaktar-rest
är det förbjudet att emottaga besök, der det ej för
särskildt fall medgifves; för manskap kan vaktarresten
skärpas genom mistning af sängkläder; - slutligen
förekomma arrest vid vatten och bröd samt mörk
arrest, hvilka kunna åläggas underbefäl och manskap
och verkställas i militärhäkte, den förre i enlighet
med de föreskrifter, som allmän lag stadgar angående
verkställighet af fängelse vid vatten och bröd,
och den senare i mörkt enrum. - 2:o. Arrest nyttjas
äfven såsom benämning å den lokal, som användes till
militärhäkte. - 3:o. I främmande processlagar förstås
med arrest det exekutiva förfarande, hvarigenom,
till säkerhet för den, som begärt åtgärden, en person
antingen underkastas inskränkningar i sin personliga
frihet: personal-arrest, eller ock beröfvas den fria
dispositionen öfver sin egendom: real-arrest, vare sig
med afseende på hela sin förmögenhet: gener al-arrest,
eller med afseende på någon del deraf: special-ar res
t. Genom personal-arrest förhindras den, mot hvilken
arresten är riktad, att begifva sig från en bestämd
ort; genom real-arresten hindras han att bortföra
eller sjelf disponera öfver den med arrest belagde
egendomen. Jfr Qvarstad och Seqvester. L. A.
Arrest-proceSS, jur., kallas inom processrätten det
summariska förfarande, som eger rum i mål angående
personal- eller real-arrest. Jfr Arrest 3:o.
Arresö, Danmarks störste insjö, fordom en vik
af Issefjärden på Själland, numera förbunden med
denna genom en kort å, som drifver en del maskiner i
Fredriksvärks fabriker. Sjön är omkr. l dansk qv.-mil
stor, men ingenstädes djup.
Arre’tium, geogr. Se Arezzo.
A’rrha, Lat. (trol. af hebreisk stam), betyder
en summa penningar eller ett värdeföremål,
som vid afslutandet af ett aftal gifves af den
ene kontrahenten till den andre såsom tecken till
aftalets fullbordande och på visst sätt äfven till
säkerhet för dess uppfyllande. En särskild användning
har arrha i den romerske rätten såsom tecken
till ingåendet af en trolofning (arrha sponsalis
1. sponsalitm). Jfr Handpenning, Städjepenning.
i. s. L.
Arrhén v. Kapfelman, Erik Jakob, svensk tonsättare,
f. 1790, d. i Stockholm 1851. Han var musiklärare
vid krigsakademien på Karlberg och ledamot af
Musikaliska akademien. Sin stora musikaliska
talang egnade A. företrädesvis åt den nationelt
svenska sånggudinnans tjenst, i det han på ett
melodiskt tonspråk öfversatte många bland våra store
skalders sånger, t. ex. den härliga och allmänt
sjungna qvar-tctten Våren är kommen, med ord af
C. F. Dahlgren. Dessutom komponerade han, dels för
solo och dels för flere stämmor, musik till Kärleken
af Ling, Den siste kämpen af Geijer, Vårsång af
Stagnelius, Blommorna af Atterbom, Fjällblommor, Karl
XII:s fältmarsch, Skandinavisk folksång; sånger och
melodramer till Shakspeares Macbeth, chörer till Lings
Agne, Heliga Birgitta, Engelbrekt, till Lidners Medea
m. m.; en stor symfoni med titel Grekernas första
seger vid Missolonghi; kyrkomusik o. s. v. A. L.
Arrhenius, svensk porträttmålare. Se Are-nius, O.
Arrhenius, Jakob, psalmdiktare, föddes 1642 i
Linköping och tillhörde den gamla, ursprungligen
tyska ätten Kapfelman. Af Stjernhjelm kallades
han 1667 att tjenstgöra i det s. å. inrättade
antikvitetskollegiet i Upsala, der han fyra år förut
hade blifvit inskrifven som student. Han utnämndes
1677 till akademi-sekreterare och adjunkt, 1680
till akademi-räntmästare och 1687 till professor i
historia. Professuren lemnade han emellertid 1716
med vederbörligt tillstånd åt sin äldste son, Lars,
och tillbragte sedan sina återstående dagar på sin
nära Upsala belägne gård, Hembringe, der han dog
1725. - Såsom räntmästare inlade A. många och stora
förtjenster om Upsala universitet, t. ex. genom
upprättandet af dess räntekammare och ordnandet
af dess vidlyftiga penningeangelägenheter. Men det
är företrädesvis såsom psalmsångare A. fortlefvat i
efter-verldens hågkomst. Ar 1689 utgaf han en samling
Psalmepr öfver, som redan 1691 utkom i en tillökad och
förbättrad upplaga. I Svedbergs psalmbok (utgifven
1694) finnas af honom 31 psalmer, dels original,
dels öfversätt-ningar, och af dessa intogos 26 i 1695
års psalmbok. I 1819 års psalmbok äro bland Arr-henii
egna psalmer nummer 29, 33, 213 och 246 (?) bibehållna
och bland hans öfversätt-ningar 52, 155, 178, 204,
205, 215, 244, 268, 269, 464, 477 och 479.
Arrhenii psalmer m. m. äro utgifna af P. Hanselli i
"Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från
Stjernhjelm till Dalin", del. YII (1867).
Arrhenius, Karl Axel, kemist, föddes 1757 i
Stockholm. Redan tidigt anställd vid artilleriet,
deltog han med utmärkelse i 1788 års fälttåg i
Finland. 1801 befordrades han till fälttyg-mästare
och major vid Svea artilleriregimente. 1816 erhöll han
uppsigt öfver kruttillverkningen och krutproberingen
i riket, hvilken befattning han med utmärkt nit och
till kruttillverkningens båtnad innehade till sin
död, 1824. Sina kemiska kunskaper inhemtade A. på
K. myntets laboratorium, under ledning af den
36*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
