Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 1. A - Barograf / 1143-1144 (1876) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Artemis - Artemisia - Artemisia - Artemisium - Artemon - Arter - Arteriel - Artesisk brunn

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tibur och förskrifver sig måhända från samma
konstperiod som Apollo di Belvedere.

Artemisia. 1) En drottning af Halikarnassos,
som åtföljde Xerxes på hans tåg till Grekland och
i slaget vid Salamis 480 f. Kr. så utmärkte sig,
att Xerxes yttrade, det hans män kämpat som qvinnor
och hans qvinnor som män. Till följd af en obesvarad
kärlek dödade A. sig sjelf genom ett språng från
den Leukadiska klippan. - 2) En drottning af Karien,
reg. 352-350 f. Kr. Hon lät öfver sin döde broder och
make, konung Mausolos, uppresa en praktfull griftvård,
Mausoleum (se d. o.).

Artemisia L., bot. farmak., ett växtslägte af
nat. fam. Synanthereæ Juss. och kl. Syngenesia L.,
rikt på arter, hvilka äro utbredda i större delen
af Europa, norra Afrika samt vestra och norra
Asien. Blomkorgarna äro helt små, med

kalkar af tegellagda fjäll, vanligen nästan
klaselikt ordnade å öfre delarna af stjelkens många
grenar. Artemisia-arterna äro utmärkta genom sin
halt af flyktiga oljor och bittra egendomliga ämnen,
hvilka göra många bland dem till vigtiga läkemedel
eller användbara såsom kryddor, t. ex.
A. absinthium L. (se Malört samt Absinthium
och Absint), A. vulgaris L. (se Gråbo),
A. maritima L. (se Strandmalört) och dess
afart A. Stechmanniana Bess., hvars torkade
blomkorgar utgöra drogen Maskfrön (se d. o.),
A. Dracunculus L. (se Dragon), A. Abrotanum L.
(se Åbrodd) och många flere.
O. T. S.

Artemisium kallades fordom, efter det der belägna
Artemis’ tempel, norre spetsen af grekiska ön
Euboea. Grekernas första sjöstrid mot Xerxes stod
der 480 f. Kr. - A. kallas numera Kap Pandikonisi.

Artemon (Artemas), sektstiftare, lefde i Rom, i
början af 3:dje årh. Med stöd af profeterna förnekade
han treenighetsdogmen och Kristi gudomliga natur
samt påstod, att hans lära varit allmän inom kyrkan
ända till 2:dra århundradets slut. Hans anhängare,
Artemoniterna l. Artemonianerna, exkommunicerades
af påfvarna Zephyrinus och Callistus.

Arter, plur. arterer (Grek. arteria, pulsåder),
anat., kallas de blodkärl eller ådror, i hvilka blodet
strömmar från hjertat. Då det är på vissa af dem man
känner pulsen, hafva de fått namnet pulsådror. De
tillhöra blodomloppets båda stora afdelningar. De,
som från hjertats högre kammare sträcka sig till
lungorna, innehålla mörkt, venöst blod; de, som
från venstra hjertkammaren börja med aorta och
utbreda sig i kroppen, föra ljusare, arterielt
blod. De äro trinda, elastiska och kontraktila
rör. De störres väggar utmärka sig genom rikedom på
elastisk väf; de mindres genom öfvervägande organisk
muskelväf. De förra äro följaktligen företrädesvis
elastiska, de senare kontraktila. Hufvudstammen
för kroppsartererna hos menniskan är aorta;
från henne utgå alla öfriga arterer. De utspringa
som hufvudgrenar åt alla håll och under vexlande
vinklar. De största och de flesta utgå vid gränserna
mellan de större kropps-afdelningarna, utgången
ur bröstet, såväl till halsen som bukhålan, axeln,
armbågen, handlofven o. s. v. Hvarje afgående
gren är mindre än moderstammen, men summan af de
ytterste smågrenarnas sektions-area anses vara
200-300 gånger större än aortas. - Arterer gå till
alla kroppsdelar och de fleste väfnader; de sluta
för det mesta i kapillärer. De bilda oräkneliga
anastomoser. De större äro blotta ledningsrör
för blodströmmen; de mindre, i organ och väfnader
ingående, bestämma äfven öfver den blodmängd,
hvilken skall föras till något område i de förre.
G. v. D.

Arteriel, anat., som står i samband med arterer,
t. ex. arteriel blödning (blödning från arterer), till
skilnad från blödning ur vener eller kapillärer. Med
arterielt blod afses dock endast sådant i lungorna
förändradt blod, som föres i kroppsartererna - icke
det som passerar lungartererna.

Artesisk brunn kallas en brunn, som blifvit upptagen
medelst jordborr och i hvilken vattnet uppstiger till
eller ofvan jordytan. Träffar man med ett borrhål
på något vattenförande lager, som hvilar på ett
annat, för vat-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>