Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arwidsson, Adolf Ivar - Arvid Vestgöte. Se Vestgöte - Arvika - Arviohufvud-ränta - Arvode - Arvodist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1161
Arvid Vestgöte-Arvodist.
1102
Samtidigt ledde honom emellertid lians
fosterlandskärlek in på ett annat verksamhetsfält,
der hans arbete blef af större betydelse. Med
bekymmer hade han sett, Imru det finska folket
efter skilsmässan från Sverige tycktes löpa fara att
förlora sitt nationella sjelfmedvetande, och för att
i sin mån söka återväcka detta till lif deltog han
med ifver i det literära arbete, hvars frakter voro
kalendern Aura och tidskriften Mnemosyne, hvarjämte
han i Jan. 1821 uppsatte en särskild tidning, Åbo
Morgonblad, som skulle blifva ett organ för hans
politiska idéer. Han uppmanade deri sina landsmän att
bevara och utveckla sin nationella sjelf ständig-het
samt att manligt försvara frihet och rätt, och såsom
ett medel dertill framhöll han särskildt, att det
finska språket borde insättas i sina naturliga
rättigheter. Hans djerfva språk väckte den vid
denna tid ytterst skuggrädda regeringens missnöje,
och Finlands första politiska tidning blef indragen
redan efter 8 månaders tillvaro. Arvidssons 1822
i Mnemosyne införda "Betraktelser" hade till följd
ett kejserligt reskript, hvarigenom han s. å. utan
dom och ransakning skildes från universitetet. Trött
på de trakasserier, för hvilka han var utsatt, och
misströstande om att kunna uträtta något för sitt
land, flyttade han 1823 till Sverige. Förhållandena
i Finland voro ännu ej mogna för den pånyttfödelse,
för hvilken han arbetade. Men i våra dagar minnes man
der med tacksamhet den man, som kämpade en, såsom det
då tycktes, fåfäng kamp för idéer, hvilka en senare
tid förverkligat.
l Stockholm fick A. snart anställning vid
kongl. biblioteket och utnämndes 1843 till
k. bibliotekarie. Han egnade sig der hufvudsakligen
åt forskning i Finlands och Sveriges häf-der. Bland
hans många arbeten må här nämnas: en öfversatt»,
af Riihs’ på sin tid utmärkta arbete Finland och
dess invånare (omarbetad uppl. 1827), Lärobok i
Finlands historia och geograji (1832), en vigtig
urkundsamling: Handlingar till upplysning af
Finlands ha f der (1846-58), Förteckning öfver
kongl. ’bibliotekets i Stockholm isländska
handskrifter (1848, hufvudsakligen efter en af
islänningen Jon Sigurdsson uppsatt katalog) samt
texten till åtskilliga historiska planschverk (Svenska
konungar och deras tidehvarf, Trettioåriga krigets
märkvärdigaste personer m. fl.). Han utgaf jämväl
flere andra författares arbeten: "Matthi^e Calonii
opera omnia" I-III (1829, 1830, 1833), C. F. Dahlgrens
samlade arbeten (1847), Cl. Livijns skrifter (1850)
m. fl. Den svenska literaturcn har han dock gagnat
mest genom sin samling af Svenska formånger (I-III;
1834, 1837, 1842). - Såsom politisk skriftställare
uppträdde A. (psevdonymt) flere gånger, bl. a. i den
broschyr-polemik, som på slutet af 1830- och början af
1840-talet fördes rörande Finlands politiska ställning
(Finland och dess framtid af Pekka Ku o häri ne n,
1838, och Finlands nuvarande statsförfattn ing af
011 i K e k ä l ä i n e n, 1841). Bland hans öfriga
broschyrer må nämnas: Ca-tilina-Crusenstolpe (1843),
Catilinariska bref till och från en gammal bekant
(1844). - Under
en resa i sitt gamla fädernesland
afled han i Viborg 1858.
o. E. T.
Arvid Vestgöte. Se-Vestgöte.
Arvika, köping i södrc delen af Jösse härad,
Värmlands län, har ett naturskönt läge invid
stranden af Kyrkviken, en vik af Elga- eller
Glafsfjärden. Intill 1811 var stället en by; de
följande 10 åren försöktes, likväl utan framgång,
att genom stadsprivilegier höja närings-fifvet
derstädes; men den unge staden, O skars-stad,
nedgick år 1821 till köping. Den är såsom sådan
ganska blomstrande, synnerligen sedan numera lättade
förbindelser beredts, såväl till lands som till
sjös. A. passeras nämligen af nord vestra stambanan
(3,8 mil från norska gränsen, 6,3 från Karlstad),
och genom Glafs-fjärdens vid Seffle kanaliserade
utlopp, Byelfveii, står det i ångbåtsförbindelse
meod Göteborg, Yänersborg, Åmål m. fl. städer. Ar
1874 funnos der 1,255 innev. Köpingen eger ett
trc-klassigt elementarläroverk, afdelningskontor af
Värmlands enskilda bank samt några fabriker (bryggeri,
garfveri. tobaksfabrik). Fastighetsvärdet uppgafs för
år 1872 till 758,140 kr. Kommunalstyrelsen utgöres
af ordförande och 6 ledamöter, alla valda för fyra
år i sänder. - I närheten ligga en mängd större
landt- och bruksegendomar, bland andra Skog, Vik,
Säl-boda, Elga, Segcrfors. - A. landsförsamling
bildar jämte köpingen samt annexet Elga och Ny
kapell ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl. i
Jösse kontrakt af Karlstads stift. Hela pastoratet
räknade 9,462 innev. (1874). A. socken ensam utom
köpingen, räknade s. å. 4,097 innev. -’Areal
21.160 hekt. (42,323 tnld). hvaraf 2,629
(5,258’ tnld) vatten. Omkr. 33 fm. mtl.
j. ii.
Arviohufvud-ränta och Arviorubel-ränta kallas
skatter, hvilka infördes i vissa trakter af östra
Finland under deras förening med Ryssland och som
der bibehållit sig efter Viborgs läns förening med
storfurstendömet Finland (1811). Den förra är en
personel skatt, hvilken åligger alla arbetsföra
manspersoner mellan 15 och 60 år, men som utgår
till olika belopp för hemmans-åboar. torpare eller
nybyggare samt inhysingar. Jordskatten deremot utgår
i nämnda trakter efter arvio-rubel, af hvilka i
allmänhet fyra anses motsvara ett mantal. E. c.
Arvode (Arfvode; jfr arbete), ersättning för
arbete eller uppdrag af mer eller mindre tillfällig
beskaffenhet. - Inom statsförvaltningen är arvode
bl. a. benämningen på den betalning, som åt
vikarie (den som förrättar annans tjenst) och den,
som under vakans förrättar en tjenst, utgår med
fjerdedelen och i vissa fall hälften af lönen. Vid
nu skeende löneregleringar delas löneförmånerna
för hvarje tjenst i lön och tjenstgöringspenningar,
de sistnämnde afsedda att alltid åtnjutas af den,
som förrättar tjensten. Vikariats- och vakans-arvodet
kommer således för framtiden att i allmänhet utgöras
af de tjenstgöringspenningar, som tillhöra tjensten.
Kbg.
Arvodlst kallas en e. o. tjensteman i posten,
telegrafen m. fl. förvaltande verk, hvilken mot års-
eller månadsarvode förrättar göromål, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
