Print (PDF) - On this page / på denna sida - Ascaris - Ascendent - Ascension - Ascension - Ascensio recta - Asch - Asch, Pieter Jansz van - Aschaffenburg - Aschan, Johan Lorentz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ver en tid af flere månader, men deras vidare öden äro oss obekanta. Det är dels denne mask och dels springmasken (Oxyiiris vermicit-laris L, Bremser), som i allmänhetens föreställning spelar en så vigtig rol såsom förmodad orsak till snart sagdt alla möjliga sjukliga förhållanden under en del af barnåldern. Såsom regel torde dock kunna antagas, att närvaran af en eller två spolmaskar i ett barns tarmkanal icke kan hafva till följd några anmärkningsvärda rubbningar i det allmänna helsotillståndet. Egendomliga, sällsynta undantag från denne regel äro dock iakttagna, Betänkligare för välbefinnandet måste det dock vara, när dessa maskars antal ökas till oerhörd mängd, såsom då omkr. 100, ja ända till 510 sådana bortgått från ett barn (Gille). Inom tropiska land förekommer denne mask ytterst allmänt, synnerligen bland negerslafvar, och man har trott sig finna orsaken dertill i deji omständigheten, att negrerna icke begagna salt till maten. Äfven deras lefnadsförhållanden for öfrigt torde gynna spolmaskens invandring. Man finner honom nämligen öfver allt hos menniskor, som lefva trångt hoppackade och i osnygghet. Så är han ytterst ymnig på Grönland, i Egypten, Abessinien o. s. v. I Sverige äro vissa trakter af Småland och Halland omtalade såsom rika på dessa maskar. En annan art, A. mystax Bud., är endast 3 gånger iakttagen hos menniskan. o. T. s. A$cende'nt (af Lat. ascéndere, stiga uppåt), jur., slägting i uppstigande linie, en person, från hvilken en annan härstammar i rätt nedstigande led. Så t. ex. äro föräldrar, farföräldrar o. s. v. ascendenter i förhållande till barnbarn. Jfr Descendent. Ascension (Lat. ascemio, uppstigning), himmelsfärd. Ascension [ässe'nsch'n], "Himmelsfärdsön", en till Afrika hörande engelsk ö i Atlantiska hafvet, n. v. om ön S:t Helena, upptäckt i början af 1500-talet på Kristi Himmelsfärdsdag. Deraf namnet. Areal 99 qv.-kilom. (1,3 qv.-mil). Endast 27 innev. (1871). A. utgöres af flere slocknade vulkaner och är helt och hållet betäckt af lava. Dess betydligaste höjd, Green mountain, är omkr. 2,700 f. 1815 besatte engelsmännen denna Ö, på det. de skulle kunna derifrån bevaka den på S:t Helena fångne kejsar Napoleon. Senare, då man insåg öns vigt som proviante-ringsort för ostindiefarare och hvalfiskfångare samt såsom station för utrotandet af slafhan-delri, började man med allvar uppodla densamma, Till en början alldeles ofruktbar, frambringar hon nu på vissa ställen härliga växter. Klimatet är sundt. Der finnas sköldpaddor af ovanlig storlek. - Hufvudort: Georgetown, på öns nordvestra kust, med en förträfflig ankarplats och en fästning med engelsk garnison. Ascensio reeta 1. Eektascension för en himlakropp, den båge af verldseqvatorn, som upptages emellan vårdagjämningspunkten (ene skärningspunkten emellan ekliptikan och verldseqvatorn) samt en storcirkel genom verldspolen och himlakroppen. Ascensio recta räknas från v. till ö. R. N. Asch, stad i nordvestre delen af Böhmen, kretsen Eger. 9,405 innev. (1869), bland hvilka 5/7 äro protestanter. Betydlig industri. Stora ull-spinnerier. Asch, Pieter Jansz. van, en förträfflig holländsk landskapsmålare, föddes i Delft 1603. Hans landskap, som vanligen äro små och påminna om J. v: Kuisdael, äro ganska sällsynta; flere af dem hafva blifvit bruna genom tidens inverkan. Ett af hans förnämsta arbeten, det stora och väl bibehållna landskapet i Delfts rådhus, bär årtalet 1669. Nationalmuseets i Stockholm katalog upptager två smärre stycken af A. (endast det ena signeradt). Aschaffenburg, stad i det bajerska regeringsområdet Nedre Franken och AschafFenburg, n. v. om Wilrzburg, vackert belägen vid Aschaff, på högra stranden af Main. 9,212 innev. (1871). Det stora, med 4 torn försedda, vackert belägna gamla slottet Johannisburg (der Gustaf IT Adolf uppehöll sig någon tid under trettioåriga kriget), uppfördt 1605-1614 i renaissanee-stil, innehåller samlingar af taflor och kopparstick samt ett rikhaltigt bibliotek. För öfrigt märkas stiftskyrkan S:t Peter samt det af kon. Ludvig I byggda "Pompejanska huset", en trogen efterbildning af det i Pompeji uppgräfda "cas a del questore". Betydlig industri. Handel med vin och trä. - Staden, fordom kallad Asciburgum, fans redan före romarnas ankomst till Tyskland, blef sedan ett romerskt castrum och kom på 900-talet till ärkebiskoparna af Mainz. Då 1803 alla andliga furstendömen i Tyskland upphäfdes, fick likväl den siste kurfursten af Mainz, von Dalberg, såsom gåfva af tyske riksdagen ett par suveräna områden, bland dem furstendömet AschafFenburg, som nybildades; det kom dock redan 1814 till Bajern. Aschän, Johan Lorentz, industriidkare, föddes på Aplarp i Flisby socken af Jönköpings län d. 26 Juni 1772. Efter att hafva tagit studentexamen i Upsala 1787, studerade han medicin och tjenstgjorde 1790 och 1791 som underläkare i finska kriget. 1797 blef han medicine doktor och s. å.0 provinsialläkare i Nora och Lindes distrikt. Aret derpå blef han kirurgie magister samt intendent vid Loka helsobrunn, och 1803 utnämndes han till regementsläkare vid Smålands lätta dragoner. Sedan han 1812 genom tjenstebyte blifvit provinsialläkare på Öland, tog han s. å. afsked från denna befattning. 1814 erhöll han bergsråds namn, heder och värdighet, och 1853 blef han ledamot af Vetenskapsakademien. -Aschans egentliga håg låg åt industriel verksamhet och storslöjd. Redan 1802 köpte han det i Kronobergs län belägna Lessebo jern- och pappersbruk, som under hans ledning raskt utvecklades till ett vinstgifvande verk. Sedermera inköpte han efter hand en stor mängd pappers-och Jernbruk. Vid Klefva nickelhaltiga koppar-grufva, införde han mera ändamålsenliga arbetsmetoder och förädlingssätt. "Förr än någon annan svensk jernverksegare kunde han (redan 1824) från sin masugn vid Os till Motala mekaniska verkstad leverera gjuttackjern af sjö- och myrmalmer, och af den godhet, att det i de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
