Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Asien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
yta mäter 8,913 qv.-mil och livars spegel enligt
senaste mätningar ligger 79 f. under Svarta
hafvets. Den insänkning i jordskorpan, hvarom
sistnämnda mått bär vittne, är dock i denna
riktning ingalunda Asiens största egendomlighet;
Palestinas sjösystem ligger vida djupare: sjön
Tiberias 581 f. och Döda hafvet ända till 1,212
f. under Medelhafvets yta. Äfven Aral-sjön (1,267
qv.-mil), med allenast 25 f. höjd öfver hafsytan,
vittnar om det turanska låglandets ofantliga
depression. Deremot tillhör flertalet af Asiens
öfrige större sjöar bergstrakternas platåer. Baikal,
den egentliga Altai-ked-jans gräns mot ö., utbreder
sålunda på 1,200 f. höjd sin 582 qv.-mil vida
vattenspegel; Bal-kasch (543 qv.-mil) ligger på 500
f. höjd. Is-syk-kul i Tian-Sjan, med en vidd af 116
qv.-mil, är belägen på 4,691 f. höjd. Än högre upp
(5,129 f.) är den armeniske alpsjön Van belägen; dess
granne Urumia-sjön når blott 3,750 f., Kasjmirdalens
sjöar i Himalaja ligga på 4,864 f. och Manassoravara,
en af de "Helige sjöarna" i Tibet, afspeglar på 16,000
f. höjd de kringliggande snöfjällen.
Klimat. Vid pass 3/4 af Asiens fastland tillhör genom
läget den norra tempererade zonen ; återstoden af
dess yta är tämligen jämt delad mellan den kalla och
den heta. Den täta fastlandsmassan bereder dock åt
större delen af A. alla olägenheterna af ett skarpt
utprägladt kontinentalt klimat: starkare och mera
ihållande kyla samt mer tryckande värme än kustland
på samma breddgrad få vidkännas. Särskildt är detta
förhållandet med nordöstra Asien; temperaturen sjunker
der i allmänhet allt mer, ju längre man kommer åt ö.,
och äfven i förhållande till de nordamerikanska landen
utmed Stilla hafvet visa Asiens gentemot belägna
kustnejder en ej obetydligt lägre temperatur. På
de båda stora indiska halföarna utvecklar sig hela
rikedomen af den tropiska floran; men de tropiska
låglandens miasma saknas ej häller. För öfrigt vålla
de betydande höjdsträckningarna i dessa nejder, att
stora delar af landet kunna, trots det sydliga läget,
njuta den tempererade zonens alla förmåner. De stora
asiatiska öarna och ögrupperna tillhöra odeladt den
varma zonen.
Naturalster. Mineraliska skatter eger Asien i oerhörd
myckenhet: guld i Ural och Altai samt på Japan,
Borneo och östra Indiska halfön, silfver i Ural och
Altai, platina i Ural och Birma samt på Borneo och
Molukkerna, koppar i Japan, Kina och Altai, tenn i
Kina samt på Malakka och de små Sundaöarna Bänka och
Billiton; jern finnes i de flesta af Asiens berg,
och stenkol - af vigt för Rysslands ångbåtsfart på
Kaspiska hafvet - fås i Tenasserim och Masenderan. I
sistnämnda haf s närhet förekomma, liksom i Birma,
rika förråd af mineraliska oljor. Ädelstenar af
mångfaldig art träffas såväl i det ryska Asiens
bergskedjor som i Persien, Indien och på öarna.
Hvad alstren ur växtriket vidkommer, må till en början
påminnas derom, att A. är hemlandet såväl för våra
vanliga sädesslag, som ock för flertalet af de ädla
fruktträden. - Ur Sibiriens skogar må blott nämnas
Cembra-tal-Tryckt den 7/7 76.
len; detta lands tundror t. o. m. öfverträffas i
vegetationens enformighet af det trädlösa, centrala
höglandet. Dess rikare omvexling bjuda sluttningarna
mot v. och ö. samt framför allt mot s. Te-busken
är karakteristisk för Kina, liksom kaffeträdet
för Arabien. Låglandens fält lemna ris, socker,
bomull och indigo, skogarna bambu, teak, sandel,
ebenholts. Ögrupperna i s. och s. ö. äro det egentliga
hemlandet för flertalet af de dyrbara kryddväxterna:
peppar, nejlikor, muskot, kanel m. fl. Af läkemedel
märkas rabarbern, jalappa, sassaparill, arro\v-rot
och opium. Sistnämnda ämne leder tanken hän på
den märklige rol de narkotiska ämnena spela i
österlänningens lif. Utom opium måste vi i detta
hänseende omnämna den från Amerika införde tobaken,
som särskildt i Mindre Asien och på Filippinerna är af
en sällsynt finhet; vidare hampan, som mindre odlas
för tågornas skull (Manilla-hampan är dock bekant)
än för det berusande extraktiv-ämnet hasjisch. Af
prydnadsväxter har A. bl. a. skänkt oss tulpanen,
hyacinten, hortensian, astern (Kina) och kainelian
(Japan). Persiens och Indiens rosor äro verldsbekanta.
Vända vi oss slutligen till djurriket, så möter
oss äfven der en påminnelse om Asiens egenskap af
att vara det ursprungliga hemlandet: samtliga våra
s. k. husdjur, möjligen med undantag af fåret,
härstamma derifrån. Eenen, i vildt eller tamt
tillstånd, är karakteristisk för det nordliga
sibiriska landskapet; dettas skogar hysa i riklig
mängd sabel, mård, räf, varg, björn och andra
pelsdjur, och hvad kamelen är för de sydligare
öcknarna, är den sibiriske hunden för sitt hemlands
oöfverskådliga snöslätter. I Indiens "djungles"
dölja sig tigern, pantern, noshörningen, elefanten,
buffeln och vildsvinet, i Syriens öcknar erinra
någon gång-lejonet, strutsen och gasellen om Afrikas
närhet. - Falkjagt är ett af österlän ningen högt
skattadt nöje. I Bankiva-tuppen har man velat finna
stammen till våra tama hönsfoglar. Kina är fasanernas
hemland, Persien påfogelns. Särdeles påfallande
är i A. bristen på sångfog-lar. - Vidkommande den
lägre djurvcrlden torde det vara nog att påminna om
Indiens och dess öars giftiga ormar, om steppernas
gräshopp-svärmar, om perlfisket vid Ceylon och
Baharein-öarna samt om Kinas, Indiens och Persiens
silke.
Befolkningsförhållanden. Asiens folkmängd skattas till
798,907,000, hvilket gifver en folkmängdstäthet af
982 personer på qv.-mi-len, då deremot Europa räknar
1,684. Det är hufvudsakligen tvänne raser, som delat
Asiens land sig emellan: den kaukasiska i v. och s.,
den mongoliska i ö. och n. Ät s. ö. och särskildt
på öarna tillkommer ytterligare den malajiska. De
mångfaldiga skiftningar, till hvilka dessa raser mer
eller mindre blandats med hvarandra, göra det dock
nödigt att särskilja ett större antal grupper. En
sådan bildas af Kinas, Japans, Koreas, Tibets och
östra Indiska halföns (Indo-Kinas) folk. Buddhaismen
är hos dem alla den herskande religionen, och
inflytandet af kinesisk odling är omisskänneligt hos
38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
