Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aspeland - Aspelin, David - Aspendos - Aspenäs - Asper - Asper, Hans - Aspern - Aspersorium - Asperula - Asphodelus - Aspidium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Aspeland. 1) Kontrakt i Linköpings stift, omfattande
följande pastorat: Mörlunda och Tveta; Virseruin
och Järeda; Målilla och Gård-veda; Lönnberga. 14,088
innev. (1874). - 2) Härad och tingslag i Kalmar lan,
vid mellerste delen af Äm-ån; det omfattar Mörlunda,
Tveta, Järeda, Målilla och Gårdveda socknar, en
mindre del af Hvena socken, hvars hufvuddel ligger
i Sevede härad, hufvuddelarna af Virserum och
Lönnberga samt en mindre del af Karlstorp, hvilka
tre socknar för öfrigt ligga i Jönköpings län. Areal
117.220,5 hekt. (234,441 tnld), hvaraf 8,687,5 äro
sjöar och kärr. 658V8 ofm., 4225/48 fm. mtl. 14,088
innev. (1874). Häradet kallades under medeltiden
A s b öl an d (i urkunder tidigast omnämndt 1291)
och betraktades såsom ett eget landskap bland de
s. k. "smålanden". Till detsamma räknades då äfven
Kristdala socken, som nu tillhör Tunaläns härad.
Aspelin, David, prest, vitterhetsidkare, f. 1780,
d. 1821. Han blef filos, doktor i Lund 1799,
gymnasiiadjunkt, konsistoriinotarie och derefter,
1816, filosofie lektor i Vexiö, kyrkoherde i Tolg af
Vexiö stift s. å. och fick professors titel 1818. Af
Sv. akademien erhöll han 1815 stora priset för en
Sång öfver Sveriges och Norges förening samt 1816
och 1818 "andra guldpenningen" för poemen Grafven
och Karl Johans uppstigande på svenska tronen. Dessa
jämte några andra dikter utgaf han 1819 under titeln
Skaldestycken.
Aspe’ndOS, fordom blomstrande stad i Pam-fylien,
vid floden Eurymedon. Det var uppfyldt af
härliga konstverk; Yerres bortförde derifrån
bl. a. "citterspelaren från Aspendos". Bland ruinerna
efter A. (nära nuv. byn Bal-kesy) må särskildt nämnas
en teater (med 42 rader) från kejsar Zenos tid.
Aspenäs, urgammalt herresäte, beläget vid sjön
Tämnaren i Öster-Våla socken och Våla härad i Upland
(Vestmanlands län). Det lyder nu under Gysinge bruk i
Gestrikland. A., som fordom tillhörde slägten Sparre,
är mest bekant genom sin 1357 byggda kyrka (se Ny
ill. tidn. 1873, n:o 46). Uppgiften att der varit ett
kloster, grundlagdt af den hel. Birgitta, är oriktig.
Asper, ett mindre mynt (- 57 öre), brukligt i Turkiet
och Egypten.
Asper, Hans, schweizisk porträttmålare, f. 1499 i
Zürich, der han 1545 blef medlem af stora rådet,
d. 1571. Ett bland hans bästa arbeten är det i Zurichs
stadsbibliotek förvarade porträttet af Zwingli,
måladt efter dennes död.
A’spern, by på venstra Donau-stranden, något mer
än */2 mil nedom Wien, och bekant för det stora
fältslag, som stod der d. 21 och 22 Maj 1809 mellan
fransmän och österrikare. Napoleon hade, efter Wiens
intagande, börjat öfvergå till Donaus venstra strand,
då ärkehertig Karl af Österrike, med ungefär 88,000
inan, ryckte honom till mötes från Böhmen. Vid
stridens början hade Napoleon endast omkr. 33,000
man, med hvilka han hade besatt byarna Aspern och
Esslingen jämte den emellan dem liggande trakten,
men förstärkningar ankommo efter hand. Striden fördes
med förbittring. Andra dagen
förfogade Napoleon öfver 80,000 man, men tvangs
dock att draga sig tillbaka, först till ön Loban
och sedan till högra Donau-stranderi. Fransmännens
förlust uppskattas till 7,000 döda (deribland
marskalk Lannes) och 20,000 sårade; österrikarna
förlorade omkr. 5,000 i döda och 15,000 i
sårade. Slaget medförde ej några direkta följder.
G. u.
Aspersörium, vigvattenskärl. Se Ad sp er-sorium.
Aspe rula L., bot.farmak., ett växtslägte hörande
till nät. fam. Rubiacew Juss., kl. Tetran-dria L., med
sambladig, tre- eller fyraflikig blomkrona och frukten
sammansatt af 2 rundade, nötlika småfrukter. A. odör
äta L., my skina-dra, som förekommer i Sverige vid
bergsrötter och i lunder ända upp till Jämtland,
innehåller i örtståndet kumarin, ett hos många andra
växter funnet, synnerligen välluktande ämne. Detta
meddelas åt vin och andra drycker, hvari örten
lägges, och på sådant sätt bereda tyskarna hvad
de kalla "inarwein" och "mai-trank". Det blommande
örtståndet har förr varit officinelt under namn af
Herba Hepaticce stellatce och ansågs verka stärkande
och lif-vande på nervsystemet. En annan, i Sverige
mera sällsynt art, A. tinctoria L., innehåller, såsom
namnet angifver, ett färgämne, hvilket är beslägtadt
med den till samma familj hörande krapprotens (jfr
d. o.). o. T. s.
Aspho’delus L., bot, växtslägte af
nät. fam. Liliacece, Hexandria Monogynia L. Till
A. höra vackra liljeväxter, med rotstock och vid
basen sittande, jämnbreda eller rännformiga blad
samt enkel eller grenig stängel, som uppbär stora,
oftast hvita blommor i ax eller klasar. Den mest
kända bland arterna är A. ramosus L., en redan för
de gamle grekerna och romarna bekant växt, hvilken,
liksom en annan till slägtet A. hörande art, A. albus
L., förekommer i södra Europa på sumpiga ängar,
ofta i oerhördt stor mängd, så att dessa ängar under
växternas blomningstid på afstånd se ut, som voro de
täckta af snö. Deraf torde de gamle grekerna hafva
kommit på den tanken, att förlägga asphodelus-ängar
äfven till underjorden. Homeros talar om en sådan
äng, på hvilken Minos dömer de aflidne. A. ramosus
planterades af grekerna fordom, liksom ännu i dag, på
grafvar såsom en sinnebild af sorgen. De på denna och
andra närstående arter uppsvällde rotknölarna äro rika
på socker och stärkelse samt hafva derför i senare tid
blifvit med fördel använda till beredning af socker
och sprit. Slägtet A. står ganska nära slägtet An~
thericum L., af hvilket ett par arter förekomma,
fastän sällan, i södre delarna af vårt land. Ldt.
Asp! dium Sv. E. Br. (af Grek. aspfdion, liten rund
sköld), Ormbunke, botf ett växtslägte tillhörande
nät. fam. Polypodiacece, kl. Crypto-gamia L.,
ordn. Filices. Dess väsentliga ka-rakterer äro, att
sporgömplättarna äro nästan klotrunda och i synnerhet
att dessa plättars svepefjäll är nästan cirkelrundt
sköldformigt och vidfäst midt uti sporgömplätten. Dess
närmaste slägtinge är Nephrodium Rich. Br., skildt
hufvudsakligen gonom hjertlika eller njur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
