Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aspidium - Aspinwall - Aspirant - Aspirata - Aspiration
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1211
Aspinwall-Aspiration.
fonniga svepefjäll, som äro fästa med ett veck
i’sporgömplättens kant (Till detta senare höra bland
skandinaviska b rake n-arter de, som i "Skandinaviens
Flora" af C. J. Hartman bära slägtnamnet Polystichum
Koth.) - Slägtet innefattar (enligt Hooker) 75
lefvande arter, som förekomma inom de tropiske
och tempererade zonerna i alla verldsdelar. I
Skandinaviens flora är A. representeradt af
endast 2 arter, af hvilka den ena, A. aciileatum
Sv. (incl. A. angulare Kit.), är utmärkt för en
särdeles vidsträckt geografisk utbredning. Arten
förekommer nämligen i alla verldsdelar, både i
de tropiske och de tempererade delarna, både på
fastlandet och på öarna, ja till och med på sådana
öar, hvilka, såsom Falklands-, Juan Fernandez- och
Camp-bcll-öarna, ligga isolerade långt ute i oceanen.
A. är med säkerhet kändt såsom fossilt först från
miocenperioden, under hvilken slägtet äfven fans
på Grönland. v. w. A. G. N.
Aspinwall [a’spinoåll] 1. C o lo n, liten
sjöstad på ön IVIanzanilla, n. om Panama-näset
vid JSavy-1. Limbon-viken. Omkr. 6,500
inncv. (1872). Liflig rörelse på grund af
sjösamfärdseln med NeAV-York, England, Frankrike och
Vestindien. God hamn. Osundt klimat. - A. anlades
1850 vid byggandet af jernbanan öfver Panama-näset och
bär sitt namn efter denna banas förste upphofsman. I
politiskt hänseende borde väl staden räknas såsom
tillhörande fristaten Panama, men ön är för evärdliga
tider afträdd till jernvägsbolaget.
Aspira nt (af Lat. aspiräre, andas, eftersträf-va),
1) i allm. sökande (till en tjenst, ett ämbete, en
förmån o. s. v.); 2) nunna, som genomgår pröfvotiden,
innan hon skall mottaga doket; 3) benämning på den
svenske officer, som efter afslutad lärokurs vid
krigshögskolan, anställes vid generalstaben för att
der aflägga de prof, som ytterligare fordras för att
blifva utnämnd i staben.
As p i räta (af Lat. aspiräre, andas) 1. Ii t
e ra aspirata, ljud (eg. bokstaf), uttaladt med
spiritus asper (d. v. s. med h), är namnet på ett
slags konsonantiska språkljud, som bestå af tvänne
särskilda, efter hvarandra följande delar, näml. ett
vanligt konsonantljud, t. ex. t, ff, f, och ett derpå
följande fi. Aspirator äro således t. ex. kh, f/h,
th, dh, sh, ph, bh, fli, vh, mli, uttalade som k-^h,
ö-{-h, m-\-h o. s. v. I svenskan finnas inga aspirator
såsom sjelf ständiga beståndsdelar af språket, men
vid det hastiga uttalet af sammansatta ord, hvilkas
förste led slutar med en konsonant och hvilkas senare
led börjar med h, kunna dessa ljud höras, t. ex. i
boMylla, våyAals, bå^us, bonrfAatt, gåshals, ap/tand,
sof/Aörn, af(#)-Aandling, Yå^Aus; så kan ock bh höras
vid det hastiga uttalet af £(e)7iagas o. d. ord. I
andra språk åter finnas aspirator såsom sjelf-ständiga
och för språkrötternas (jfr Språkrot) sammansättning
betydelsefulla ljudelement. Sålunda egde det
indo-europeiska urspråket de tre svaga aspiratorna
gli, dli och bh, hvarmed de ordrötter började, hvilka
nu i svenskan, engelskan m. fl. germanska språk och
likaså i de lettiskslaviska språken börja med g, d,
b} sedan i de
förra de ursprungliga aspiratorna genom den germanska
ljudspridningen (se Ljudskrid-ning) försvunnit
och likaså de senare förlorat aspiratorna. En
ursprunglig rot yhar var till ljud såväl som till
betydelse skild från en rot gar, och de af dessa
bildade orden äro ännu i svenskan skarpt åtskilda,
i det den förre återfinnes t. ex. i gar-n, der gh,
såsom nyss nämndes, blifvit y, den senare t. ex. i
kar-l, der ursprungligt g i svenskan blifvit le. -
I sanskrit och nu lefvande indiska munarter finnas,
utom de tre nu nämnda aspiratorna, äfven de starka
(aspiratce tenues) khf th, ph. De nyindiska svaga
aspiratornas uttal har varit af afgörande betydelse
för fastställandet af aspiratornas ofvan angifna
ljudfysiologiska karakter (jfr Rum-pclt, "Das
natiirliche system der sprachlaute", Halle 1869,
och Ascoli, "Vorträge tiber glot-tologi" l bd. Halle
1872), som förut af Briicke, Kaumer m. fl. blifvit
alldeles misstydd. I grekiskan gingo de ursprungliga
svaga aspiratorna i förhistorisk, tid öfver till
starka aspirator kh (x), th (3-), ph ((p], hvilka
senare öfver-gingo till ch (det tyska), th (det hårda
engelska), och /* d. v. s. till s. k. spiranter
(se d. o.) eller frikativor. Dessa senare enkla
ljud, till hvilka i svenskan /, v, s, sj (det enkla
sje-Ijudet), /, tj (det enkla //e-ljudet i tja 11,
källa) höra, böra noga skiljas från aspiratorna,
med hvilka de dock ofta blifvit sammanblandade,
i synnerhet hos J. Grimm, hvars framställning af
vigtiga språkföreteelser, såsom ljudskridningen,
derigenom blifvit mycket oklar. Från aspirator böra
ock skiljas det slags konsonantiska dubbelljud, som
nu mer pläga kallas af-frikator, hvilka bestå af ett
vanligt "klusilt" konsonantljud (se Konsonantljud),
såsom p, t, d, samt derpå följande beslägtade,
d. v. s. af samma talorgan uttalade (homorgaria),
spi-rant. Affrikator äro sålunda t. ex. pf i T. pfeil,
ts i T. zeit, och T-s/iEng. church. Dessa ljud hafva
uppkommit af äldre, verkliga aspirator, i det att
dessas andre beståndsdel (h) under inverkan af den
förste delen ombildats till en spirant; så har pfeil
uppkommit af Fornhögt. phil. Dessa atfrikator kunna
sedermera öfvergå till verkliga spiranter, i det
att den förste delen, det klusila konsonantljudet,
bortfaller; så har T. helfen uppkommit af det äldre
helpfan, Fornhögt. helphan (hvilket åter uppkommit
af helpan, jfr Sv. hjelpa). - I fornsvenskan
(liksom i fornnorskan, forndan-skan och flere andra
forngermanska språk) nyttjas ett tecken p (senare
th och dh), som af många forskare anses beteckna en
aspirata, nämligen th, senare äfven dh, medan deremot
andra, i synnerhet nyare, vetenskapsmän anse detta
vara tecken för en spirant (det engelska starka
^-ljudet, senare äfven för det svaga engelska
/A-ljudet), såsom det nu är i nyisländ-skan.
Fr. L-r.
Aspiration är ett språkljuds uttalande med spiritus
asper (h), såsom då h tillsättes framför en begynnande
vokal, t. ex. i latinet humor för urnor, eller
i svenska munarter händer för änder., eller då r
framför sig får ett A, såsom i grekiskan, eller då
h intränger efter en kon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
