- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 1. A - Barograf /
1231-1232

(1876) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Assonans - Assortera - Assuan - Assuay - Assumçau - Assurans - Assurera - Assyrien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.


i den udda. det hel-assonerande i den jämna
versraden. De l)åda ässonerande stafvelserna
borde häl st stå så långt från hvarandra som
möjligt. Exempel lemnar .följande halfva strof
(Isl. visu-helmingr) af ett drottqväde: Laetr*) så,
er Håkun heitir, \\ann rekkir liö, bawftat, jo ro"
känn frelsa, fyrtum fri(5ro/«, konungr, ofas,.

Ett annat exempel lemnar följande fjordedels strof
(Isl. visu-fförtiungr) af en dikt i hrynhcnda: Månadag
kvaddi mildingr sina Menn, drifu hart til väpna sennu.

Det fans dock många konstmässiga förändringar
af det regelbundna drottqvädets assonanslagar,
såsom då alla versraderna fingo hel-asso-11 an s
eller hade tre ässonerande stafvelser eller två par
ässonerande stafvclser o. s. v. - En svensk runsten,
den ryktbare Karlevi-stenen på Öland (hvilken stundom
- ehuru, enligt Bugge, med orätt .- antagits vara
diktad af en norsk viking), har en inskrift med en
hel strof i regelbundet drottqväde med half- och
hel-asso-nanser. Det förtäljes ock om danska kungar,
att de diktat i drottqväde.; Af dessa och andra
skäl är det sannolikt, att. assonansens rimform
i forntiden varit inhemsk i alla de nordiska lan
den och ej, såsom den norske forskaren K. Keyscr
förmodar, varit en särskildt norsk utbildning. -
Såsom prof på nyare försök att efterbilda assonansen
må anföras följande af norrmannen P. A. Munch gjorda,
mästerliga öfversättning af den strof i hrynhcnda,
hvaraf ofvan anfördes en fjerdedel på fornnorska:

Mandag fyrsten sine mønstred;
mænd løb haardt mod fjenden at baarde.
Inges hird saa man op at gange
aarle morgen til Sverres-borgen.
Mod dem reiste man merker brede,
mange stænger og kaemped’ længe
begling stod i brodde-haglen
brendte skuder, mens fjender rendte

I Danmark har C. Rosenberg ypperligt
återgifvit assonansen i öfversättningar från
fornnorskan. I Sverige har Clas Livijn
i en dikt, "Styrkan", sökt efterbilda assonansen;
som prof derpå må följande fjerdedels strof anföras:

Mörk de Oden märka
Midt på fältet sitta.

På svenska kan assonans i fornnordisk mening
återgifvas med "midrim" eller "inrim"; på norska
brukas namnet "linierim", på danska "indrim". - Utan
något historiskt samband med den gamle assonansen
finnes i äldre svensk poesi ej sällan half-assonans
nyttjad såsom slutrim och som nodhjelp för detta. Så
svara i gamla psalmboken sådana verser som dessa:

Beviste mig sin nåd.
- - - -
Mer än jag honom bad,

eller dessa:

Hvar blefve då dit låf
- - - -
När man är lagd i graf

*) Half-assonanserna äro här utmärkta med spärrad,
hel-assonanserna med kursiv och alliterationen med
fet stil.

mot andra med verkliga rim. Det är af vigt att påminna
sig detta, då man ofta försökt att af slutrimmet
draga slutsatser rörande uttalet, rr. L-r.

Assortera (Fr. tissortir, af Lat. SOTS, lott, sort),
ordna efter olika sorter; fullständigt förse en
handel med till densamma hörande varor. - As sorti
me’nt. ordnad samling; ett för någon viss lian
delsgren fullständigt varulager.

Assuan 1. Esvan, forntidens Sy ene, en af palmer
omgifven stad i Öfre Egypten, på Nilens högra
strand, vid denna flods sista vattenfall, midt
emot öarna Elephantine och Philae. Omkr. 4,000
innev. Först vid A. blir Nilen segelbar, hvilket
under medeltiden förskaffade staden hans vidt
utbredda handelsrykte. Oingifningarna äro rika på
fornminnen, hvilka dock till hälften äro betäckta af
flygsand. Der finnas ock de ofantliga granitbrott,
ur hvilka egypterna ut-liöggo sina obelisker och
kolossala statyer. På Nilens venstra strand ligga
Syenes katakomber. I våra dagar eger A. sin största
vigt såsom gränsort mellan Egypten, Nubien och Sudan.

Assuay [assvaTj, distrikt i syd-amerikanska
republiken Ecuador, innefattar provinserna Loja
och Cnenca. Arealen 55,998 qv.-kiloin. (1,017
qv.-mil.) 243,459 inne v. (1856). Landet är ganska
fruktbart. Befolkningen (till större delen bestående
af civiliserade indianer) drifver åkerbruk och
boskapsskötsel samt idkar någon industri.

AssumpäO 1. Assumption [assö’insch’n], hufvudstad i
Paraguay. Se Asuncion.

Assura’ns (Fr. assurance), försäkring
mot fara eller skada. Assurans-koinpani,
försäkringsbolag. As surans-polis (-police),
för-säkringsbref. Assurans-preinie,
försäkrings-afgift. Jfr A s sek u rån s. Se
Försäkring.

Assurera (Fr. assurer], försäkra mot fara eller skada,
ställa säkerhet för. Jfr As sek u-rera. Se Försäkring.

Assyrien (A s syr i a) var hos greker och romare
namnet på den vid mellersta Tigris befintliga
landsträcka, som nu heter Kurdistan. Det var
medelpunkten för ett af forntidens stora verldsvälden,
det assyriska riket. Folkets huf-vudinassa var af
semitisk börd, nien äfven inom det egentliga Assyrien
funnos folk af arisk och turansk stam. Om rikets
uppkomst berättas i l Mose b. 10: "Utaf landet Sinear
(Babylonien) är Assur utgången, och han byggde Ninive
och Eehoboth-ir och Kalah och dertill Eesen". Assur är
dock, lika litet som Nimrod, någon peiv sonlighet,
utan uttrycket för ett geografisk-po-litiskt
begrepp. Det är i kil-inskrifterna namnet på det
assyriska riket, vidare på en stad (hvars ruiner
nu finnas vid Kileh-Sjirgat) och på deri assyriske
nationalguden. Ninive (Ninua, nuv. Kujundsjik)
och Kalah (nu kalladt Nimrud) nämnas äfven i
kil-inskrifterna såsom gamla städer. Bibelns antydan
om den assyriska kulturens ursprung från Babylon
bekräftas äfven af alla andra källor "Flodernas land"
(Mesopotamien hos grekerna, Nairi i kil-inskrifterna,
Aram Naharaim hos hebreerna, Na-harina hos egypterna)
har en i hufvud sak gemensam odlingshistoria, och dess
politiska historia har två medelpunkter, Assyrien och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:20:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaa/1231.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free