Print (PDF) - On this page / på denna sida - Assonans - Assortera - Assuan - Assuay - Assumçau - Assurans - Assurera - Assyrien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i den udda. det hel-assonerande i den jämna versraden. De l)åda ässonerande stafvelserna borde häl st stå så långt från hvarandra som möjligt. Exempel lemnar .följande halfva strof (Isl. visu-helmingr) af ett drottqväde: Laetr*) så, er Håkun heitir, \\ann rekkir liö, bawftat, jo ro" känn frelsa, fyrtum fri(5ro/«, konungr, ofas,. Ett annat exempel lemnar följande fjordedels strof (Isl. visu-fförtiungr) af en dikt i hrynhcnda: Månadag kvaddi mildingr sina Menn, drifu hart til väpna sennu. Det fans dock många konstmässiga förändringar af det regelbundna drottqvädets assonanslagar, såsom då alla versraderna fingo hel-asso-11 an s eller hade tre ässonerande stafvelser eller två par ässonerande stafvclser o. s. v. - En svensk runsten, den ryktbare Karlevi-stenen på Öland (hvilken stundom - ehuru, enligt Bugge, med orätt .- antagits vara diktad af en norsk viking), har en inskrift med en hel strof i regelbundet drottqväde med half- och hel-asso-nanser. Det förtäljes ock om danska kungar, att de diktat i drottqväde.; Af dessa och andra skäl är det sannolikt, att. assonansens rimform i forntiden varit inhemsk i alla de nordiska lan den och ej, såsom den norske forskaren K. Keyscr förmodar, varit en särskildt norsk utbildning. - Såsom prof på nyare försök att efterbilda assonansen må anföras följande af norrmannen P. A. Munch gjorda, mästerliga öfversättning af den strof i hrynhcnda, hvaraf ofvan anfördes en fjerdedel på fornnorska: Mandag fyrsten sine mønstred; mænd løb haardt mod fjenden at baarde. Inges hird saa man op at gange aarle morgen til Sverres-borgen. Mod dem reiste man merker brede, mange stænger og kaemped' længe begling stod i brodde-haglen brendte skuder, mens fjender rendte I Danmark har C. Rosenberg ypperligt återgifvit assonansen i öfversättningar från fornnorskan. I Sverige har Clas Livijn i en dikt, "Styrkan", sökt efterbilda assonansen; som prof derpå må följande fjerdedels strof anföras: Mörk de Oden märka Midt på fältet sitta. På svenska kan assonans i fornnordisk mening återgifvas med "midrim" eller "inrim"; på norska brukas namnet "linierim", på danska "indrim". - Utan något historiskt samband med den gamle assonansen finnes i äldre svensk poesi ej sällan half-assonans nyttjad såsom slutrim och som nodhjelp för detta. Så svara i gamla psalmboken sådana verser som dessa: Beviste mig sin nåd. - - - - Mer än jag honom bad, eller dessa: Hvar blefve då dit låf - - - - När man är lagd i graf *) Half-assonanserna äro här utmärkta med spärrad, hel-assonanserna med kursiv och alliterationen med fet stil. mot andra med verkliga rim. Det är af vigt att påminna sig detta, då man ofta försökt att af slutrimmet draga slutsatser rörande uttalet, rr. L-r. Assortera (Fr. tissortir, af Lat. SOTS, lott, sort), ordna efter olika sorter; fullständigt förse en handel med till densamma hörande varor. - As sorti me'nt. ordnad samling; ett för någon viss lian delsgren fullständigt varulager. Assuan 1. Esvan, forntidens Sy ene, en af palmer omgifven stad i Öfre Egypten, på Nilens högra strand, vid denna flods sista vattenfall, midt emot öarna Elephantine och Philae. Omkr. 4,000 innev. Först vid A. blir Nilen segelbar, hvilket under medeltiden förskaffade staden hans vidt utbredda handelsrykte. Oingifningarna äro rika på fornminnen, hvilka dock till hälften äro betäckta af flygsand. Der finnas ock de ofantliga granitbrott, ur hvilka egypterna ut-liöggo sina obelisker och kolossala statyer. På Nilens venstra strand ligga Syenes katakomber. I våra dagar eger A. sin största vigt såsom gränsort mellan Egypten, Nubien och Sudan. Assuay [assvaTj, distrikt i syd-amerikanska republiken Ecuador, innefattar provinserna Loja och Cnenca. Arealen 55,998 qv.-kiloin. (1,017 qv.-mil.) 243,459 inne v. (1856). Landet är ganska fruktbart. Befolkningen (till större delen bestående af civiliserade indianer) drifver åkerbruk och boskapsskötsel samt idkar någon industri. AssumpäO 1. Assumption [assö'insch'n], hufvudstad i Paraguay. Se Asuncion. Assura'ns (Fr. assurance), försäkring mot fara eller skada. Assurans-koinpani, försäkringsbolag. As surans-polis (-police), för-säkringsbref. Assurans-preinie, försäkrings-afgift. Jfr A s sek u rån s. Se Försäkring. Assurera (Fr. assurer], försäkra mot fara eller skada, ställa säkerhet för. Jfr As sek u-rera. Se Försäkring. Assyrien (A s syr i a) var hos greker och romare namnet på den vid mellersta Tigris befintliga landsträcka, som nu heter Kurdistan. Det var medelpunkten för ett af forntidens stora verldsvälden, det assyriska riket. Folkets huf-vudinassa var af semitisk börd, nien äfven inom det egentliga Assyrien funnos folk af arisk och turansk stam. Om rikets uppkomst berättas i l Mose b. 10: "Utaf landet Sinear (Babylonien) är Assur utgången, och han byggde Ninive och Eehoboth-ir och Kalah och dertill Eesen". Assur är dock, lika litet som Nimrod, någon peiv sonlighet, utan uttrycket för ett geografisk-po-litiskt begrepp. Det är i kil-inskrifterna namnet på det assyriska riket, vidare på en stad (hvars ruiner nu finnas vid Kileh-Sjirgat) och på deri assyriske nationalguden. Ninive (Ninua, nuv. Kujundsjik) och Kalah (nu kalladt Nimrud) nämnas äfven i kil-inskrifterna såsom gamla städer. Bibelns antydan om den assyriska kulturens ursprung från Babylon bekräftas äfven af alla andra källor "Flodernas land" (Mesopotamien hos grekerna, Nairi i kil-inskrifterna, Aram Naharaim hos hebreerna, Na-harina hos egypterna) har en i hufvud sak gemensam odlingshistoria, och dess politiska historia har två medelpunkter, Assyrien och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
