Print (PDF) - On this page / på denna sida - Assonans - Assortera - Assuan - Assuay - Assumçau - Assurans - Assurera - Assyrien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i den udda. det hel-assonerande i den jämna
versraden. De l)åda ässonerande stafvelserna
borde häl st stå så långt från hvarandra som
möjligt. Exempel lemnar .följande halfva strof
(Isl. visu-helmingr) af ett drottqväde: Laetr*) så,
er Håkun heitir, \\ann rekkir liö, bawftat, jo ro"
känn frelsa, fyrtum fri(5ro/«, konungr, ofas,.
Ett annat exempel lemnar följande fjordedels strof
(Isl. visu-fförtiungr) af en dikt i hrynhcnda: Månadag
kvaddi mildingr sina Menn, drifu hart til väpna sennu.
Det fans dock många konstmässiga förändringar
af det regelbundna drottqvädets assonanslagar,
såsom då alla versraderna fingo hel-asso-11 an s
eller hade tre ässonerande stafvelser eller två par
ässonerande stafvclser o. s. v. - En svensk runsten,
den ryktbare Karlevi-stenen på Öland (hvilken stundom
- ehuru, enligt Bugge, med orätt .- antagits vara
diktad af en norsk viking), har en inskrift med en
hel strof i regelbundet drottqväde med half- och
hel-asso-nanser. Det förtäljes ock om danska kungar,
att de diktat i drottqväde.; Af dessa och andra
skäl är det sannolikt, att. assonansens rimform
i forntiden varit inhemsk i alla de nordiska lan
den och ej, såsom den norske forskaren K. Keyscr
förmodar, varit en särskildt norsk utbildning. -
Såsom prof på nyare försök att efterbilda assonansen
må anföras följande af norrmannen P. A. Munch gjorda,
mästerliga öfversättning af den strof i hrynhcnda,
hvaraf ofvan anfördes en fjerdedel på fornnorska:
Mandag fyrsten sine mønstred;
mænd løb haardt mod fjenden at baarde.
Inges hird saa man op at gange
aarle morgen til Sverres-borgen.
Mod dem reiste man merker brede,
mange stænger og kaemped’ længe
begling stod i brodde-haglen
brendte skuder, mens fjender rendte
I Danmark har C. Rosenberg ypperligt
återgifvit assonansen i öfversättningar från
fornnorskan. I Sverige har Clas Livijn
i en dikt, "Styrkan", sökt efterbilda assonansen;
som prof derpå må följande fjerdedels strof anföras:
Mörk de Oden märka
Midt på fältet sitta.
På svenska kan assonans i fornnordisk mening
återgifvas med "midrim" eller "inrim"; på norska
brukas namnet "linierim", på danska "indrim". - Utan
något historiskt samband med den gamle assonansen
finnes i äldre svensk poesi ej sällan half-assonans
nyttjad såsom slutrim och som nodhjelp för detta. Så
svara i gamla psalmboken sådana verser som dessa:
Beviste mig sin nåd.
- - - -
Mer än jag honom bad,
eller dessa:
Hvar blefve då dit låf
- - - -
När man är lagd i graf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
